Borstahusens kapell

Borstahusens kapell består av två byggnadsvolymer, församlingshemmet och kyrksals-byggnaden. De binds samman av en spalt med genomgående entréer mot gatan och trädgården. Spalten är indragen från gatulivet, placerad under det utkragande taket, belagt med svartlackerad plåt. Takets undersida är täckt med träpanel. Dörren mot gatan, huvudentrén, är en panelklädd enkeldörr, som nås genom en klinkertrappa i två steg. Mot trädgården finns ett glasparti i trä med sidoljus på ömse sidor om dörren.

Kapellet (byggnaden från 1979)
Kapellet är grundlagt på en betongsula med synlig sockel i samma material. Fasaderna är uppförda i ett maskinslaget, orangerött tegel i normalformat utan schatteringar. Förbandet består av omväxlande två löpskift, omväxlande ett skift med varannan löp- och koppsten. Fasadernas långsidor är något indragna med en genomgående fog mot
de markerade gavelhörnen. De binds samman av en tresprångig tegelgesims längs takfoten, uppbyggd av raka skift och en rak randsnittslist. Mot norr och öster finns nästan kvadratiska fönster avdelade av tvär- och mittpost, omfattade av koppstenar och solbänkar av tegel ställt på högkant. Gatufasaden har smalare fönster, vars lufter avdelas av en tvärpost. Fönstren, som sitter djupt in i murnischerna, är utvändigt klädda med vitmålad aluplåt. På södersidan finns två dörrar, en glasad pardörr i lika utförande som fönstren från kyrksalen och en panelklädd enkeldörr för prästen ut mot trädgården. Taket är täckt med enkupiga, maskinslagna, röda tegelpannor. Längs takfoten finns en ståndränna i koppar, som ansluter till stuprör i samma material. Kortsidorna saknar vindskivor och avslutas med tegelpannorna lagda i bruk på murkrönet enligt skånsk tradition. Längs murens ovankant finns ett dekorskift av tegel ställt på högkant.

Församlingshemmet (byggnaden från 1869)
Församlingshemmet har en svagt utskjutande, murad gråstenssockel, i ovankant avtäckt av cement. Väggarna är murade i kryssförband i ett schatterat, gulrött tegel. Gavelröstena mot norr och söder är klädda med faluröd lockpanel. Fönstren är av vitmålat trä med spröjsade bågar och mittpost. Solbänkarna är av räfflat gjutjärn. De grunda fönsteromfattningarna är avväxlade med raka tegelskift, undantaget två blinderade stickbågiga nischer i norrfasaden. För den ena nischen sitter ett konstverk utformat av Pål Reijer. Det är format av en cortenplatta med ett bakbelyst, utstansat kors. I västra fasaden leder en granittrappa till en ursprunglig, stickbågig, vitmålad fyllningsdörr med fyra speglar, de översta glasade. I östra väggen finns en sekundär dörr av samma typ som till kapellets prästingång. Taket är täckt med rött, ursprungligt vingtegel. Vid takfoten finns en rödmålad lejd, och vid gavlarna vita vindskivor av trä.

null, Borstahusens invånare saknade under lång tid ett kapell, där den kyrkliga gemenskapen kunde organiseras. Många i fiskeläget var starkt religiösa, och samlades under 1890-talet i Missionsförbundets samlingslokal på Övre gatan. Verksamheten ledde till att medlemmarna startade både söndagsskola, syförening och damkör.

På 1920-talet började Svenska kyrkan engagera sig i det religiösa livet i Borstahusen. Man höll gudstjänster i skolan och startade upp en egen söndagsskola. 1930 invegs den första egentliga kyrksalen, genom att ett av skolans klassrum smyckas med altare, altartavla och syföreningens textilier. Med den nya kyrksalen ökade antalet förrättningar, men uppslutningen var till en början ganska begränsad. Söndagsskolan var däremot mycket populär, och kring denna organiserades mycket av det sociala livet i samhället. Folkskolan med kyrksalen förblev det kyrkliga centrumet i flera decennier.

I mitten på 1950-talet började skolan få utrymmesproblem, samtidigt som man inte längre hade behov av lärarbostaden i det äldsta skolhuset. Det beslutades därför att omvandla denna till kapell och gemensamhetslokaler för församlingen. Den nuvarande altartavlan installerades och bredvid kapellet en fristående klockstapel. Den ritades av Landskronaarkitekten Aina Berggren, som även var rådgivande i arbetet med kapellet.

Under 1970-talet växte önskan om en större byggnad allt starkare, där både gudstjänst och sociala aktiviteter bättre kunde inrymmas. 1978 bildades en kommitté för ett nybygge, och den lokale arkitekten Arne Magnusson får i uppdrag att skissa på ett nytt kapell. Detta uppförs 1979 som en tillbyggnad i vinkel mot den gamla folkskolan. De båda volymerna förenas av en ny entré. Samtidigt med nybygget renoveras de gamla lokalerna, som anpassas till församlingslivet med barnrum, kök och samlingslokal.
2006 inköps ett konstverk till norra fasaden, en cortenplatta med utskuret kors, och 2011 anskaffas nya lösa möbler till församlingssalen.