VIKENKYRKA

Kyrkoanläggningen utgörs av en L-formad byggnadskropp där församlingsdelen är uppförd i vinkel till själva kyrkorummet och samlingssalen. Det kvadratiska kyrkorummet är markerat i byggnadens exteriör genom att det har ett något högre väggliv än församlingsdelen och den speciella takformen med brant tälttak som kröns av en lanternin med ett förgyllt kors.
Kyrkan är uppförd i trä och fasaden är klädd med falurödfärgad lockpanel. Byggnadskomplexet har en kraftig vit takfot och taket är belagt med papp i form av shingel. Nockbeslagen är utförda i kopparplåt.
Ingång till kyrkan sker dels från öster genom kyrkans huvudentré vid parkeringen, dels i väster vid gården. Huvudentréerna har försetts med blanka aluminiumdörrar. Kyrkans huvudentré pryds av ett välvt plåttak. Vid dörren en handikappramp i galvad plåt och ett vilplan belagt med brun klinker. Kyrkobyggnadens övriga dörrar är utförda i mörkbrun aluminium. Församlingsdelen har vita aluminiumfönster med mittpost och spröjs. Vissa fönster har markiser. I anslutning till byggnadens kraftiga takfot finns fotrännor och stuprör i koppar. Kyrkans betonggrund är gråmålad. Delar av marken närmast byggnaden har belagts med betongplattor.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är kvadratiskt och präglas av ljuset, öppenheten och rymden som kyrkans speciella takform möjliggör, ett brant tälttak försett med lanternin. Koret, som är placerat utmed västra väggen, är inte avgränsat från det övriga kyrkorummet. Kyrkan har en flexibel möblering utan fast inredning. Rummet kan på ett enkelt sätt utvidgas genom att vikväggen mot den intilliggande församlingssalen dras åt sidan. Utmärkande för interiören är det ljusa träet i väggar, tak och annan inredning, textiliernas varma toner och den stora ljuskransen i mässing som hänger under lanterninen.
Golvet i kyrkorummet liksom anslutande församlingssal är belagt med kvadratiska klinker i en brun kulör. Väggarna är klädda med liggande slätpanel och stående fasspontad panel. Panelen är lätt vitlaserad. Vikväggen mot församlingssalen och limträbalkarna som bär upp kyrkans takkonstruktion är av klarlackad fura. I anslutning till koret och dopfunten finns ett ljusinsläpp genom kyrkorummets norra vägg i form av ett tvådelat, smalt sidofönster. Intill finns även en utrymningsväg/dörr. Kyrkans innertak är klätt med stående vitlaserad spontad panel. Lanterninen har bruna aluminiumfönster och brädklädningen i lanterninens tak bildar ett grafiskt mönster.
Kyrkorummet är möblerat med lösa, kopplade STOLAR utförda i ljus bok och klädda med tyg i orange kulör. Stolarna har placerats så att en mittgång bildas.
För att skapa ett ljusinsläpp mot koret och dopfunten har ett smalt, tvådelat fönster placerats i kyrkans norra vägg. I övrigt finns inte några fönster i kyrkorummets väggar, utan takets lanternin förser rummet med överljus. I beskrivningen till ritningarna av Vikenkyrkan har arkitekten Lars-Erik Havstad förklarat utformningen på följande sätt: "I motsats till den utåtriktade verksamhetens rum har det egentliga gudstjänstrummet tillslutits så att inga intryck från omgivningen skall störa".
KORET i väster är ingen arkitektoniskt avgränsad del utan hänger ihop med kyrkorummet som helhet. Altarväggen domineras av den färgstarka TEXTILAPPLIKATIONEN av Einar Forseth med motivet den lidande frälsaren (den korsfäste Kristus), är tillverkad av Ann Engström redan 1961. På var sida om textilen är symbolerna Alfa och Omega placerade, utförda i klarlackad fura.
ALTARE, PREDIKSTOL/AMBO, DOPFUNT och ALTARRING/KNÄFALL är tillverkade av Bröderna Färnqvists möbelfabrik i Sala och ritade av Lars-Erik Havstad. Altarbordet är enkelt utfört i klarlackad fura och prytt med altarbrun. Predikstolen i lackad bok är försedd med textil på sidorna (Alfa och Omega) och ett predikstolskläde. Dopfunten är utförd i lackad bok och har en cuppa buren av Petrus nycklar. Dopskålen i försilvrad koppar är tillverkad av silversmeden Anna-Stina Åberg och symboliserar nådens källa och livets vatten. Dopfunten är placerad framför det smala sidofönstret vid kyrkorummets norra vägg. Knäfallspallarna som kan kopplas samman till en altarring var vid inventeringstillfället undanplockade och placerade i sakristian. I koret hänger även en modell av en fiskeutter tillverkad av Georg Elinder, Karlstad.
ORGELN är byggd 1986 av Lindegrens orgelbyggeri i Göteborg efter kyrkoarkitekten Lars-Erik Havstads ritning. Orgeln har nio stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln är placerad utmed kyrkorummets södra vägg och utförd i vitlaserad fura för att smälta samman med bakomliggande väggparti.
I kyrkans tak hänger en stor ljusring i mässing försedd med många lampor, en sk Birgittaring som symboliserar evighetens och Guds närvaro i kyrkorummet. Ljusringen är tillverkad av Hans-Agre Jakobsson AB i Markaryd efter förebild från Birgittakyrkan i Vadstena.
Kyrkans enhetligt komponerade textilier, såsom altarbrun, predikstolskläde, mässkläder, kollekthåvar och gobelängen "Livets tre årstider" i församlingssalen är utförda av textilkonstnären Cai Lindahl-Sonesson, Hammarö. Ljusbäraren i form av livets träd med fåglar är tillverkad av konstsmeden Örjan Holm.
Sedan nybyggnaden av kyrkan 1983 har det fasta podiet som fanns vid altaret tagits bort för att öka kyrkorummets flexibilitet.
SAKRISTIAN är placerad i anslutning till församlingssalen. Den kanske mest dominerande inredningen är ett glasmosaikfönster komponerat av Hugo Schulz 1931. Rummet är möblerat med ett mindre altare försett med antependium, altarbrun och krucifix. Glasmosaikfönstret och altaret i sakristian är hämtade från den gamla källarsalen på Kvarnberget. I sakristian ryms även textilförvaring, viss möbelförvaring mm. Rummet bredvid sakristian kallas Mariarummet och används som samtalsrum. Mariarummets väggar pryds bl a av bonader av Edit Embro, Karlstad.
FÖRSAMLINGSSALEN har mer konventionella ytskikt än kyrkorummet med väggar av vit väv och lågt innertak klätt med vita mineralfiberskivor. Rummet har inretts med bord och stolar i ljusa träslag. I vinkel med kyrkorum och församlingssal ligger ÖVRIGA FÖRSAMLINGSLOKALER med olika funktioner bl a kök, kapprum och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.

Redan 1927 föddes den första tanken på en kyrka i området Viken-Kvarnberget. Medel började samlas in. Åren gick och en tillfällig lösning åstadkoms på 1950-talet genom att en källarlokal vid Ölmegatan på Kvarnberget användes som kyrksal. Möjliga placeringar för den tilltänkta kyrkan fortsatte diskuteras genom åren bl a i kvarteret Tusenskönan vid Älvdalsgatan och kvarteret Timmermannen. Dessa tomter bebyggdes under 1970- och 1980-talet med daghem och hyreshus. Vid 1980-talets början föreslog Karlstads kommun en tomt i kvarteret Järpen i Viken som en lämplig placering för en stadsdelskyrka.
Det L-formade byggnadskomplexet är uppfört 1983 efter ritningar av arkitekt Lars-Erik Havstad, Arkitektgruppen i Karlstad. Förhållandena på platsen blev styrande för kyrkans utformning. Den livliga trafiken utmed Sjömansgatan gjorde att kyrkorummet fick en sluten form, utan fönster i kyrkväggarna. Invigningen sker den 18 december. Ca 1990 byggdes kyrkan till. Lekhallen i församlingsdelens norra ände utvidgades. Tillbyggnaden ritades av arkitekt Hans Ericsson, Arkitektgruppen i Karlstad och medförde att gården utanför blev mer omsluten. Kyrkan har därefter inte genomgått några ombyggnader eller större förändringar.
Orgeln var ursprungligen ritad för att stå utmed kyrkorummets norra vägg, vilket påverkade dess konstruktion. Dess nuvarande placering kan därför uppleva något bakvänd.
Kyrkan har tillkommit som ett led i den så kallade "småkyrkorörelsen" som startade under 1950-60-talen. Bakgrunden till småkyrkorna var de stora stadsförsamlingarna som ofta var för stora att skapa en naturlig gemenskap mellan församlingsborna. I de kyrkor som uppfördes fanns förutom kyrkorummet också olika slag av församlingslokaler.