SEGEVÅNG

Segevång är beläget i nordöstra Malmö. Området ligger nära motorvägen och avgränsas i norr och öster av Lundavägen respektive Inre Ringvägen. I väster gränsar det till Rostorps egnahemsområde från 1920-talet, och i söder till Östra sjukhuset, numera Sege park. Området uppfördes runt år 1960 och präglas av flerbostadshus i varierande höjd, belägna kring en oval grönyta.

HISTORIK FÖRE 1955
Namnet Segevång kommer från Segeån som rinner nordöst om området. Sege är ett dialektalt ord som betyder lågland utmed vattendrag, sankmark. Före den nuvarande bebyggelsen utgjordes området av jordbruksmark, delvis inom Malmö Stad, delvis tillhörande Västra Skrävlinge by.
Landsvägen till Lund gick genom Segevång, och vid ån fanns en krog, Sege krog. Vid sekelskiftet fanns planer på att anlägga en begravningsplats på området, men dessa blev inte genomförda. Västra Skrävlinge inkorporerades i Malmö Stad 1911, och på 1920-talet byggdes Rostorps egnahemsområde. Östra sjukhuset anlades på 1930-talet och på 1940-talet uppfördes ett flertal nya byggnader på sjukhusområdet.

BEBYGGELSE EFTER 1955
STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Stadsplanen för Segevång utarbetades i slutet av 1950-talet av Gunnar Lindman och fastställdes 1958. Området utgjordes av en obebyggd yta mellan Lundavägen, Östra sjukhuset och Rostorps egnahemsområde. Motorvägen från Lund slutade vid denna tid vid Sege å, men i samband med planläggningen av Segevång planerades en utbyggnad av infarten mot staden.
Grundidén i stadsplanen var att bebyggelsen skulle grupperas kring ett centralt parkområde. En lång sammanhängande, bågformad byggnad var avsedd att skydda mot nordliga vindar och begränsa parkytan mot norr. På andra sidan parken planerades nio niovåningshus placerade med kortsidorna mot grönytan. Även de skulle vara förskjutet grupperade i en båge, och intill dem tre- och fyravåningshus kring gårdar. Sammanlagt skulle området rymma ungefär 1 800 bostadslägenheter.
Trafiken i området separerades, och bilarna hänvisades till två tillfartsgator. 1000 parkeringsplatser planerades i markplanet och möjligheter lämnades för varmgarage under mark. Som ett internt huvudstråk tänkte man sig en gång- och cykelväg utmed det centrala parkområdet. Där detta stråk mynnade i Östra Fäladsgatan skulle kommersiellt centrum finnas ett smalt torgrum med butikslängor på två sidor. Torget vetter ut mot Östra Fäladsgatan mittemot villakvarteren i Rostorp. Även i niovåningshusens bottenvåningar mot gång- och cykelstråket planerades närbutiker och gemensamhetslokaler. I gång- och cykelstråkets östra ände placerades ett barndaghem. Norrut, mellan det svängda huset och Lundavägen, placerades Segevångsskolan placerad.
Man lade stor vikt vid grönytorna i stadsplanen. Det centrala parkområdet skulle genom ett brett parkbälte förbindas med de öppna markerna kring Sege å. I och med anläggandet av Inre Ringvägen i början av 1960-talet skars dock denna förbindelse av. I anslutning till parkbältet placerades skolan.
Närheten till Bulltofta flygplats var en faktor som togs upp i stadsplanen. Det fanns avtal mellan Kungliga luftfartsstyrelsen och staden, och även internationella bestämmelser beträffande bebyggelsehöjden på flygplatsers infartszoner. Vid tiden för stadsplaneförslaget fanns planer på en ny landningsbana på Bulltofta. Om dessa inte skulle bli genomförda fanns möjlighet för ytterligare höghus på nordöstra Segevång, konstateras i stadsplaneförslaget. Några sådana kom dock inte att uppföras.

BOSTÄDER OCH BOENDE
På Segevång finns ungefär 2000 lägenheter. Något mer än hälften av dessa är bostadsrätter, medan resten är hyresrätter förvaltade av MKB. Större delen av lägenheterna består av två eller tre rum och kök, och en mindre andel utgörs av ettor och fyror.
I början av 1970-talet hade Segevång 5 600 invånare, ett antal som 1998 hade sjunkit till 3 700.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Segevång ligger, till skillnad från många andra storskaliga bostadsområden i Malmö, ensamt och relativt isolerat. Det inramas av två stora trafikleder i nordväst och nordost Lundavägen samt Inre Ringvägen. De närmaste omgivningarna består för övrigt av villaområdet Rostorp samt Östra Sjukhuset och dess parkmiljö.
Segevångs har en omsorgsfullt utformade utemiljö och områdets särskilda karaktär ges av relationen mellan den i storlek varierande bebyggelsen och det centrala, ögonformade grönområdet. I norr ligger ett karakteristiskt, långsträckt och bågformat hus i fyra våningar som bildar mur ut mot Lundavägen och samtidigt omsluter den stora centrala grönytan. I söder står nio tvärställda niovåningshus placerade i en båge så att de följer gröningen kant.
Söder om de höga husen finns hus i tre och fyra våningar som bildar mindre gårdsrum av olika karaktär. I en kil mellan Kronetorpsvägen och Östra Sjukhuset ligger fem hus i en självständig gruppering.
Husen fick en saklig och relativt enhetlig utformning med smärre variationer. De högre husen fick dels fasader i rött tegel, dels klädda med skivmaterial. De lägre husen uppfördes med gult tegel i fasaderna.
Husens fasader delas upp i sammanhängande partier med balkonger, vissa helt indragna andra något utskjutande, och partier med fasadtegel och fönster. I delar av den lägre bebyggelsen hade balkongfronterna ursprungligen omväxlande mörka respektive ljusa kulörer. Husen har flacka sadeltak eller pulpettak klädda med papp eller korrugerad etenit.
Den ögonformade gröningen ger tillsammans med det bågformade byggnaden Segevång dess identitet. Ögonformen är grundtemat i områdets struktur och har därtill gett upphov till alla kvartersnamn. Det långsmala parkrummet består av en gräsplan kantad av buskage och med dungar av bland annat högresta popplar här och var. Den utformades av Walter Kohl 1960. Segevång har utöver den centrala parken flera grönskande bostadsgårdar samt mera vildvuxna delar i de yttre gränspartierna som exempelvis ängen mellan kvarteret Ögonbrynet och Östra sjukhuset.