SIBBARP

Sibbarp är en del av Limhamn och är beläget vid havet i stadsdelens sydöstra del. Limhamn är en självständig stadsdel med cirka 15.000 invånare belägen cirka fem km sydväst om centrala Malmö. Limhamn består av flera olika delområden: Gamla Limhamn, Sibbarp, Djupadal, Annetorp med flera.

Ända sedan förhistorisk tid har strandområdet vid Limhamn varit bebott. Bebyggelsen var lokaliserad till en strandvall, Järavallen, som ännu kan anas på några platser i Limhamn.

Huruvida Limhamn uppkom som ort redan under medeltiden eller i samband med det stora fisket under 1800-talet är inte klarlagt. Limhamn var under den förra delen av 1800-talet i första hand ett fiskeläge som gav bönderna i Hyllie socken extra inkomstmöjligheter. Under slutet av 1800-talet kom Limhamn att växa till en industriort, särskilt genom cement-tillverkningen. Förutsättningen för cementtillverkningen var den rika förekomsten av kalk i och omkring Limhamn (vars namn kommer från just kalk = lim, jämför engelskans lime). Stadsdelen införlivades med Malmö stad år 1915. Limhamn var då en helt fristående småstad med omkring 10 000 invånare.
Under decennierna efter inkorporeringen bebyggdes området mellan Malmö och Limhamn med villakvarter, men det var först under årtiondet efter 1945 som bebyggelsen blev helt sammanhängande och Limhamn slutgiltigt växte samman med Malmö. Fortfarande betraktar sig dock många av invånarna som Limhamnsbor snarare än Malmöbor.

Den äldsta bevarade bebyggelsen Sibbarp härstammar från mitten och slutet av 1800-talet, då Limhamn var ett viktigt fiskeläge och då cementindustrin utvecklades och växte. Det är främst enkla fiskarhus och s k parhus. I början av 1900-talet uppfördes flera strandvillor längs Strandgatan, varav några finns bevarade. Under perioden mellan Limhamns inkorporering i Malmö stad år 1915 och fram till 1945 var byggverksamheten i Sibbarp relativt liten.
Bebyggelsen på Limhamn är av mycket blandad karaktär. Den äldre bebyggelsen består till största delen av småhus. Även efter 1945 har de största arealerna tagits i anspråk för småhus och radhus. Under årtiondet efter 1945 byggdes dock nästan 2500 nya lägenheter i flerbostadshus. Dessa finns huvudsakligen lokaliserade i tre olika områden: i norra delen av Sibbarp, (kvarteren omedelbart söder om Linnégatan och väster om Kalkbrottsgatan), i Gamla Limhamn (kvarteren omedelbart väster om Västanväg) samt i Annetorp (kvarteret Pelaren söder om Hyllie kyrkoväg). Dessutom har de centrala delarna av Limhamn, i kvarteren på båda sidor om Linnégatan, fått ny bebyggelse kontinuerligt under perioden 1945-95.

Den moderna bebyggelsen i Sibbarp består huvudsakligen av villor och radhus i ett eller ett och ett halvt plan. I kvarteren längst i norr finns dock flerbostadshus, företrädesvis uppförda under perioden 1945 till 1960.
Huvuddragen för denna byggnation lades fast i en stadsplan från 1938 av stadsingenjören Erik Bülow Hübe. För de då obebyggda delarna av kvarteren Hälleflundran, Tonfisken, Strutsen, Kräftan, Svalan och Blåmesen föreskrev planen lamellhus i tre våningar parallellt med de befintliga rätvinkliga gatunätet. Efterhand tillkom stadsplaner för kvarter i västeren närmast havet.
1945 och 46 uppfördes de första moderna flerbostadshusen i kvarteren Hälleflundran och Tonfisken. I mitten och slutet av 1950-talet bebyggdes större delarna av de då ännu obebyggda kvarteren. Under 1960-talet stod byggverksamheten helt stilla i området men under 1980 och 90-talet uppfördes några hus närmast Linnégatan i kvarteren Hälleflundran, Piggvaren och Vittlingen.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Merparten av de drygt 600 lägenheter som kom till under perioden 1945 till 1960 omfattar två eller tre rum och kök. Upplåtelseformen är huvudsakligen hyresrätter. I de nybyggda husen flyttade främst arbetare och lägre tjänstemän in.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Flera olika byggherrar var verksamma vid byggnationen i de norra kvarteren av Sibbarp, främst privata byggmästare och fastighetsägare, men även MKB och Svenska Riksbyggen lät uppföra hus i området. Byggnads AB O P Wihlborg & son uppförde bland annat höghuset i kvarteren Vittlingen och radhus i kvarteret Gösen. De anlitade de danska arkitekterna Börge Glahn och Ole Helweg, vilka även fick uppdrag av MKB för hus i kvarteret Sutaren och Piggvaren.
Börje Roth lät uppföra sju hus i kvarteren Svalan, Kräftan och Blåmesen och anlitade då arkitekten Svenivar Ekstrand. Bland övriga arkitekter hade Tage Möller flera uppdrag i området.
BEBEYGGELSEKARAKTÄR
Bebyggelsen i området är relativt varierad men merparten av husen är lamellhus med fasader uppförda i gult tegel och sadeltak täckta med röda tegelpannor. Flera av husen har särskilda egna karaktärsdrag, t ex burspråk eller balkongpartier som bryter genom takfoten.
Lamellhusen bildar mer eller mindre slutna gårdar. Närmast villabebyggelsen söder om området bildas halvöppna gårdar.
Husen som byggdes i senare hälften av 1940-talet hade ett husdjup på 12 meter och var i tre våningar medan man tio år senare hade husdjupen ökat något och därtill fick husen ofta en inredd vindsvåning eller 4 hela våningsplan.
Kvarteren närmast havet skiljer ut sig, genom danskarna Börge Glahn och Ole Helwegs byggnader, dels genom fasader i betong respektive aluminiumkassetter, dels genom variationen i höjd: höghusets 14 våningar jämte de låga radhusen i kvarteret Gösen.