KLÖVESKOGS KYRKA

Sedan lång tid hade det bland befolkningen på halvön i nordöstra delen av Grinstads socken funnits en önskan om en egen begravningsplats. Förutom det geografiska avståndet, ca sju kilometer mellan Klöveskogs och Grinstads kyrkor, har området på den delvis skogiga och kuperade halvön en annan karaktär och historia än på den utpräglade slättbygden. En drivande kraft vid tillkomsten av Klöveskogs kyrka var kyrkoherde Lars Magnus Engström, en tongivande person, engagerad i flera sammanhang. Han sägs ha satt sin prägel på kyrkliga livet i hela södra Dalsland och ägnade sig bl a åt ett omfattande kristet författarskap. Under hans tid som kyrkoherde i Bolstad pastorat tillkom även en ny kyrka/kapell, vid Timmervik, i Gestad socken, med motsvarande förhållanden och bakgrund som Klöveskog i Grinstad.

Bygget av Klöveskogs kyrka genomfördes helt med frivilligt insamlade medel efter att en grundplåt lagts av Engström i samband med hans 50-årsdag 1917. År 1920 skänktes tomten av hemmansägaren Emil Olsson i Jakobsbyn och 1922 hölls den första dokumenterade friluftsgudstjänsten på platsen. Ursprungligen fanns ett ritningsförslag (1928) för en byggnad med både kyrkorum och en samlingssal med kök, till det yttre en kapellbyggnad i tidstypisk 1920-talsklassicism liknande det kombinerade kapell och församlingshem som uppfördes 1930-32 i Mellerud. Förslaget förkastades dock av styrelsen för Klöveskogs kyrkostiftelse och arkitekten Göran Pauli, Kungliga byggnadsstyrelsen, Stockholm utarbetade ett nytt förslag för en mer traditionell kyrkobyggnad. Enligt en skrivelse till styrelsen önskade Engström att "kapellet skulle få en kraftig resning, alltså i sina intentioner i olika avseenden bli uppåtsträvande och i olika hänseenden starkt föredömlig". En faktor bakom både Klöveskogs och Timmerviks kyrkor traditionella utformningar är troligen Engströms konservativa samhällsinställning. I Klöveskogs fall finns också omnämnt en önskan om att tornet skulle synas från Vänern, säkert en naturlig tanke i en trakt med sjöfartstraditioner. I flera avseende kom kyrkan att byggas efter förebild av Bolstads kyrka. Byggmästare var Ernst Jansson, Grinstad. Kyrkan invigdes 1934 har sedan tillkomsten genomgått få förändringar. 1967 installerades elvärme och kyrkorummet har målats om i olika etapper omkring 1980. Vid en interiör renovering 1990 lades ett nytt trägolv och korbänkarna, en mot söder och en mot norr, togs bort. 1990 inreddes tornrummet bakom läktaren till ett samlingsrum och 2003 genomfördes en målning av exteriörens putsfasad, fönster och dörrar.

Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt kor mot öster och orgelläktare mot väster. Kyrkans inre, liksom exteriören är i allt väsentligt bevarad sedan tillkomsten.

Kyrkorummets golv består av lackade brädor. Golvet i bänkkvarteren och koret är förhöjda ett steg och innanför och bakom altarringen förhöjt ytterligare ett steg och täckt av en grå heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade. Det välvda taket av ljusblå slätpanel har ett plant mittparti. Kring detta och längs takfoten finns profilerade ljusgröna lister. Till vapenhuset leder grönmålade parspegeldörrar med runda fönster i de övre speglarna. En liknade enkelspegeldörr, ej med fönster, finns bakom altaret till sakristian. Kyrkorummets fönster är gråmålade. I fönstret närmast predikstolen hänger ett par glastavlor med målningar och text som dels erinrar om kyrkans grundläggningshögtid 15 juni 1930, och dels om den första gudstjänsten i kyrkan, julottan 1930.

Altaret är av trä och altaruppsatsen utgörs av en tavla med ramverk. Målningen, samtida med kyrkan är gjord omkring 1930 av konstnär Gösta Sundvall, Mellerud, men var ursprungligen avsedd för Erikstads kyrka. Motivet är Jesu korsfästelse. Ramverket har förgyllda lister och kröns av ett förgyllt kors på en glob flankerat av förgyllda facklor på glober. På predellan (nederdelen) finns texten "Se Guds lamm som borttager världens synder". Altarringen är halvcirkelformad och sluten med en barriär av en grönmålad träskiva. Predikstolen i korets norra del är relativt enkelt utformad och målad i brunt, grönt och blått inramat av förgyllda lister bl a kring korgens och trappans speglar. Baldakinen kröns av ett förgyllt kors på en glob. Dopfunten i korets södra del är av trä och inköpt 1995, snidad av konstnären Björn Köllner.

Bänkinredningen består av två hela kvarter, vägganslutna mot långväggarna och västväggen. Bänkarna är slutna med grönbruna marmoreringar på dörrar och skärmar. I övrigt gröna på utsidorna och bruna på insidorna. Läktaren nås genom ett inrett tornrum som i sin tur nås genom en trappa i vapenhuset. Läktaren bärs upp av två grönmålade kolonner, avsmalnande från basen och uppåt. Läktaren har ett markant utskjutande halvcirkelformat mittparti och barriären är uppbyggd av en slät grönmålad skiva med mörkare gröna profilerade lister. Läktarorgeln är tillverkad 1964 och inköptes hit 2002. Fasaden är tidstypiskt modernistiskt utformad och domineras av lackade träytor.

LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv (1990). Ca 10 cm högre i bänkkvarteren än i mittgången.
VÄGGAR - Vitputsade
INNERDÖRRAR - Mellan kyrkorummet och vapenhuset finns en passage i ett avgränsat utrymme. På båda sidor om passagen finns förrådsutrymmen. Dessa tillsammans med passagen och vapenhuset utgör tornets nedervåning. Se också beskrivning av tornet (vån 1) nedan. Dörrarna mellan kyrkorummet och passagen består av ursprungliga parspegeldörrar i gröna kulörer och med runda fönster i de övre speglarna. Likadana dörrar finns också mellan passagen och vapenhuset. Dörr till läktaren från inrett tornrum (vån 2 i tornet): Enkelspegeldörr grönmålad mot läktaren, vitmålad mot tornrummet.
FÖNSTER - Två mot norr och två mot söder: Stora svagt spetsbågiga 4-luftsfönster, ej kopplade, ytterbågarna indelade i smårutor. Gråmålade på insidan, vitmålade på utsidan.
TAK - Vält trätak av ljusblå slätpanel med plant parti i mitten. Profilerade taklister i ljusgröna kulörer. Tak under läktaren av grå slätpanel.

KOR - Tresidigt avslutat korparti mot öster.
GOLV - Lackat trägolv (1990). Förhöjt ett steg från långhusets mittgång. Förhöjt ytterligare ett steg och täckt med grå heltäckningsmatta innanför och bakom altarringen.
VÄGGAR - Som långhuset, vitputsad.
INNERDÖRR - Bakom altaret till sakristian i öster: Ursprunglig enkelspegeldörr. Målad i gröna kulörer liksom övriga dörrar interiört i kyrkan.
FÖNSTER - Som långhus, ett mot N och ett mot S. I fönstret närmast predikstolen (mot norr) hänger ett par glastavlor med målningar och text som dels erinrar om kyrkans grundläggningshögtid 15 juni 1930, och dels om den första gudstjänsten i kyrkan, julottan 1930. TAK - Som långhus. Ett takfönster finns ovan altaret. Fönstret är täckt av en plåtlucka på utsidan.

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä
ALTARUPPSATS - Består av en altartavla med ramverk. Tavlan är utförd av konstnär Gösta Sundvall och ursprungligen avsedd för Erikstads kyrka. I Klöveskog placerades den 1932. Motivet är Jesu korsfästelse. Ramverket har bl a förgyllda lister och kröns av ett förgyllt kors på en glob flankerat av förgyllda facklor på glober. På predellan (altaruppsatsens nederdel) finns ett fält, inramat av en förgylld list, med texten "Se guds lamm, som borttager världens synder".

ALTARRING - Ursprunglig, halvcirkelformad. Sluten med barriär av grönmålad träskiva. Knäfall och armstöd stoppade och klädda med ljust brunt tyg.
BÄNKINREDNING - Två hela kvarter, vägganslutna mot långsidor och kortsidor. Ursprungliga slutna bänkar. Grönmålade på utsidorna, bruna på insidorna, grönbruna marmoreringar på dörrar och skärmar.
PREDIKSTOL - Tillverkad av Ernst Jansson, Ekebro, Grinstad, i samband med kyrkans tillkomst. Relativt enkelt utformad, målad i brunt, grönt och blått, förgyllda lister, speglar på korgen och trappan. Baldakinen kröns av ett förgyllt kors på en kula.
ORGEL - Stora läktarorgeln tillkom 2002. Bredvid denna finns en elorgel från 1968 som använts tidigare. Stora läktarorgeln är tillverkad ca 1964 av den tyska firman Bosch. Inköptes 2002 från Bredängs kyrka i Stockholm. Tidstypiskt utformad med fasad av metallpipor, lackade träpipor och träskivor.
LÄKTARE - Nås från det inredda tornrummet (tornets våning 2). Bärs upp av två grönmålade kolonner, avsmalnande från basen och uppåt (entasis). Läktaren har ett halvcirkelformat markant utskjutande mittparti och har grönmålade träskivor med mörkare profilerade lister. Trägolv täckt av heltäckningsmatta. Bänkinredning finns ej.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Av trä. Inköpt 1995 från förlaget kyrktryck i Södermanland. Snidad av konstnären Björn Köllner.
NUMMERTAVLA - En nummertavla placerad på korets södra sida.

VAPENHUS - Utgör tillsammans med en passage till långhuset/kyrkorummet och ett par förråd vid sidan om passagen tornets nedervåning (se tornet vån 1 nedan).
GOLV - Trägolv, täckt med heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Kyrkport mot väster: Segmentbågeformad pardörr. Speglar på insidan och målad i gröna kulörer motsvarande kyrkans övriga interiöra dörrpartier. På utsidan svartmålad snedställd panel och dekorativt utformade beslag.
INNERDÖRRAR - Till passagen mot långhuset/kyrkorummet: Parspegeldörrar målade i gröna kulörer motsvarande kyrkans övriga interiöra dörrpartier och med runda fönster i de övre speglarna. Likadana dörrar finns mellan passagen och kyrkorummet. Till förråd söder om passagen: Enkelspegeldörr i gröna kulörer motsvarande övriga interiöra dörrpartier i kyrkan.

FÖNSTER - Ett mot norr, ett mot söder av samma utformning som i långhuset och koret (se långhus).
TAK - Brunbetsat plant trätak med synliga bjälkar.
ÖVRIGT - Trappa av trä till tornets våning 2 på norra sidan. Grönmålade dekorativt utformade stolpar och profilerat räcke.

SAKRISTIA -Placerad på kyrkans östra sida bakom koret. Nås via en ytterdörr från öster eller en innerdörr bakom altaret. Innanför ytterdörren finns ett vindfång som flankeras av två skrubbar med dörrar mot väster.
GOLV - Parkettimiterande plastmatta
VÄGGAR - Vitputsade. I vindfånget, slätpanel laserad i grönt.
YTTERDÖRR - Ursprunglig segmentbågeformad enkeldörr, motsvarande kyrkportens (till vapenhuset i väster) utformning. Gråmålade speglar på insidan, svartmålad med profilerad panel och dekorativa beslag på utsidan. Litet snedställt kvadratiskt fönster i dörrens överdel. INNERDÖRRAR - Till vindfånget vid ytterdörren: Ursprunglig gråmålad enkelspegeldörr. Till koret: Se koret. Till skrubbarna vid sidan om vindfånget: Ursprungliga gröna enkelspegeldörrar.
FÖNSTER - Två likadana, ett mot norr, ett mot söder: segmentbågeformade, 2-lufts, ej kopplade, ytterbågarna indelade i smårutor.
TAK - Plant trätak av slätpanel, laserat i gråblått. Bård målad bl a i rödbrunt, taklist marmorerad i rödbrunt. Taket i vindfånget, grönlaserad slätpanel.
ÖVRIGT - Enkelt träaltare placerat mot västväggen.

TORN-
VÅNING 1 - Inrymmer vapenhus (se beskrivning ovan), en passage till kyrkorummet och två förråd på sidorna om passagen. Till passagen finns likadana dubbla spegeldörrar både från vapenhuset och kyrkorummet. Grönmålade i olika kulörer och med runda fönster i de övre speglarna. Till förrådet mot norr finns en dörr i passagen och till förrådet mot söder finns en dörr mot vapenhuset. Dörrarna är likadana och grönmålade i olika kulörer lika kyrkans övriga interiöra dörrpartier. Taket och väggarna i passagen består av grönmålad slätpanel och trägolvet är täckt av en heltäckningsmatta.
VÅNING 2 - Består av samlingsrum, trapputrymme och en elcentral. Samlingsrummet inreddes 1987 och används för kyrkkaffe och mindre samlingar. Det finns skåps- och bänkinredning mot västra väggen och rummet är möblerat med bord och stolar. Från detta rum når man läktaren.
GOLV- Parkettimiterande plastmatta
VÄGGAR - Gråaktig tapet
DÖRRAR - Till läktaren: Se långhus. Till trappan från vapenhuset och till elcentral och trappa till våning 3: Vitmålade enkelspegeldörrar.
FÖNSTER - Överdelen av vapenhusets södra fönster sticker upp ovan golvet (se vapenhuset).TAK - Vit slätpanel
VÅNING 3 - En mellanvåning med lucka till kyrkvinden. Obehandlat trägolv, omålade putsade väggar. Litet rundbågigt fönster mot väster. Tak av obehandlade brädor, synliga bjälkar.
VÅNING 4 -Klockrum. Golv och väggar som våning 3. Öppen takkonstruktion mot spirans innertak av råspont. En klocka. Ljudöppningar med luckor mot väster, söder och norr. Mot väster dubbla ljudöppningar som efterliknar Bolstads kyrkas torns södra romanska ljudöppning med två smala rundbågar som ursprungligen uppburits av en kolonnett. Ljudluckor av trä med snedställd brunmålad profilerad panel på utsidan. Litet rundbågigt fönster mot öster.

Kyrkan är vitputsad med murar av tegel. Den är uppförd i sin helhet 1932-33 med ett rektangulärt långhus, torn i väster och en sakristia öster om det tresidigt avslutade koret i öster. Tornets nedervåning utgör vapenhus. Kyrkans yttre präglas av det kraftiga tornet och det i förhållandevis korta långhuset med sin höga takresning.

Kyrkan är uppförd med tydlig förebild från Bolstads medeltida stenkyrka med undantag av dess korsarmar från 1700-talets mitt. Speciellt är Bolstads kyrkas torn, det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Det har en karakteristisk form med utsvängda väggar och en bred nederdel. Spirans höga och spetsiga form liksom formen för det höga, brutna och valmade långhustaket härrör sig från en ombyggnad i Bolstad 1752. Både i Bolstad och Klöveskog är samtliga tak och spiror skiffertäckta, i Klöveskog med småskiffer från Grythytteområdet, och spiran kröns där av ett silverfärgat metallkors på en glob. För att ytterligare anknyta till tornet i Bolstad har de två ljudöppningarna på västsidan av Klöveskogs torn försetts med dubbelvälvningar. I Bolstad finns en sådan ursprunglig ljudöppning på tornets södra sida vilken en gång varit försedd med mittkolonetter. Tornet i Klöveskog har också försetts med ett par efterliknande små romanska fönsteröppningar samt ett par historiserande vattenutkastare vid takfoten med medeltida drag.

Kyrkans fasader är spritputsade med släta fönster- och portomfattningar. Långhuset och tornets nedervåning genombryts av stora, svagt spetsbågiga fönster, smårutsindelade och vitmålade. Till sakristian finns mindre fönster mot norr och söder, också smårutsindelade men segmentbågeformade. På sakristians östra sida finns också ett mycket litet kvadratiskt fönster. Ingångar till kyrkan finns till vapenhuset i väster, en port som pardörr, och en enkeldörr till sakristian från öster. Båda svartmålade, med snedställd panel och dekorativt utformade beslag. Ovan västporten finns två stentavlor intill varandra. Den övre har ett uthugget kors på en glob och på den undre är det inhugget "ANNO D:I, MCMXXX".