GOTHEM PRÄSTGÅRD

Bebyggelsen på Gothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid.

Till prästgården leder från vägen en medeltida port. Den överbyggda porten, flankerad av spetsnischer, har en valvbåge som kantas med profilerade steninläggningar och täcks av en trappgavel.

Prästgården omges av en öppen trädgård med åldrigt trädbestånd och gamla kulturväxter.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98

Bebyggelsen på Gothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid.

Till prästgården leder från vägen en medeltida port. Den överbyggda porten, flankerad av spetsnischer, har en valvbåge som kantas med profilerade steninläggningar och täcks av en trappgavel.

Prästgården omges av en öppen trädgård med åldrigt trädbestånd och gamla kulturväxter.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98

Bebyggelsen på Gothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid.

Till prästgården leder från vägen en medeltida port. Den överbyggda porten, flankerad av spetsnischer, har en valvbåge som kantas med profilerade steninläggningar och täcks av en trappgavel.

Prästgården omges av en öppen trädgård med åldrigt trädbestånd och gamla kulturväxter.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98

Bebyggelsen på Gothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid.

Till prästgården leder från vägen en medeltida port. Den överbyggda porten, flankerad av spetsnischer, har en valvbåge som kantas med profilerade steninläggningar och täcks av en trappgavel.

Prästgården omges av en öppen trädgård med åldrigt trädbestånd och gamla kulturväxter.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98