ÅKERS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ÅKER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1565, år 1900: 2312, år 1995: 3501

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Ärja införlivad 1845.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge i jordbruksbygden ca 3 km nordost från Åkers styckebruk i den sydöstra delen av Mälarbygden. Nedanför kyrkan ligger prästgården samt tidigare klockargård, barnmorskestuga och skolhus. Intill kyrkan ligger Tuna gård.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt, tvåskeppigt kyrkorum med korparti i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder samt torn vid västgavelns norra del. Under andra hälften av 1100-talet uppfördes en stenkyrka, varav långhuset ingår i den befintliga kyrkans nordvästra del. Korets ursprungliga gestaltning är inte känd. Något senare tillkom tornet. Vid en ombyggnad under 1300-talet omvandlades byggnaden till en salkyrka genom att koret fick samma bredd som långhuset. Sakristian byggdes förmodligen på 1400-talet, samtidigt som ett vapenhus tillkom i sydväst. Sannolikt i början av 1500-talet utvidgades långhuset mot söder till sin dubbla bredd. Långhuset är något smalare i sydväst, troligen på grund av att man vid utvidgningen utnyttjat delar av det gamla vapenhusets murar. Ett nytt vapenhus uppfördes framför det föregåendes sydvägg. För att ta emot valvens tryck blev det nödvändigt att mura en strävpelare mot kyrkans sydöstra hörn. Man byggde också på tornet något med tegel vid denna tid.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset täcks av ett högrest sadeltak. Taken - så även tornspiran från 1918 - är spånklädda. Kyrkorummet nås genom vapenhuset och via tornets västportal. Det enskeppiga kyrkorummets befintliga tegelvalv från 1400-talet ersattes i samband med kyrkans ombyggnad i början av 1500-talet med sex nya valv i två skepp. Det breda långhuset belyses av rundbågiga fönster. Två fönster i öster flankerar altaret, som är placerat mot en valvpilaster. En stenbänk löper längs det romanska långhusets norra vägg. I en valvpilaster öster om vapenhuset leder en trappa av tegel upp på vinden, i trapploppet finns två igensatta gluggar med svårtolkad funktion. Huvudparten av valvens och väggarnas bemålning, både från 1400-talets förra och senare hälft, är överkalkade, men fragmentariska scener är synliga ovanför sakristieingången och tornbågen. Kyrkorummet fick 1897 medeltidsinspirerade målningar utförda av Aron Jerndahl, de togs dock bort 1918. Två mindre läktarunderbyggnader tillkom 1990. Den medeltida dopfunten är av sandsten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Åkers kyrka är omgiven av en äldre kraftigt kuperad kyrkogård. I nordost har en senare utvidgning utförts som ligger på en lägre och planare nivå. Två trappor är anlagda från kyrkogårdens lägre delar i öster upp mot de högre partierna i väster

Den äldre kyrkogården omges av en naturstensmur, som på flera ställen är terrasserad. Kyrkogårdens högsta punkt är i nordväst, där den inklädda klockstapeln är byggd. Från höjden sluttar kyrkogården ned mot öster och söder. I norr bakom klockstapeln utgörs en del av kyrkogården av ett skogsparti, utvidgat mellan åren 1947-1950, där en urnlund och minneslunden är anlagd. Utvidgningen i norr inramas av en granhäck. En äldre trädkrans växer innanför södra, östra och norra muren. Träd och buskar är också planterade inne på kyrkogården, vilket gör kyrkogården lummig. Flera låga strikta häckar är planterade öster om kyrkan i nord-sydlig riktning.

Två murade, vitputsade stigluckor, möjligen av medeltida ursprung leder in till den äldsta delen av kyrkogården, en i söder och en i väster. Stigluckorna har sadeltak, den södra med valmat tak och den västra med sadeltak. Båda är spåntäckta. Södra stigluckan är markant bredare och har trappsteg av äldre röda sandstenshällar i en öppning direkt öster om porten, där en smidesgrind är uppsatt. Längre mot öster i den södra muren, är en öppning i muren med stenstolpar. Grindar saknas. Via en öppning i norra muren når man den senare kyrkogårdsutvidgningen i nordost.

Grusgångar är anlagda från ingångarna, fram till kyrkan och in mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen.

Ett flertal av gravarna är strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning, främst söder och öster om kyrkan, men gravar med friare placeringar förekommer. Norr om kyrkan är flera framträdande gravar som omgärdas av smidesstaket, samt äldre gravar med stenramar. Äldre järnkors är placerade i kyrkogårdens sydöstra hörn. Söder om kyrkan, väster om södra stigluckan är en gravkulle från slutet av 1700-talet.

Klockstapeln i kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1689. Tornet har en kvadratisk form och är klätt med bred trätjärad locklistpanel. Ljudluckorna är släta. Framför ingången i söder ligger äldre gravhällar som trappsteg. Taket är ett pyramidtak som är klätt med svartmålad plåt i småformat. Taket kröns av ett kulförsett kors av koppar och en flöjel med årtalet 1687. Klockstapeln har två klockor, varav den lilla klockan är gjuten 1638 och den stora är omgjuten år 1922.

I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger ett vitputsat kvadratiskt benhus, uppfört under senare delen av 1800-talet, som idag används som förråd. Fasaderna är utförda med profilerade taklister och horisontella släta putslister. Sockeln är putsad och målad svart. Sadeltaket är klätt med svartmålad plåt i skivformat. En rundbågig svartmålad port sitter i norra fasaden. Grönmålade fönster vetter mot väster och öster.

Ett gravkapell är byggt år 1928 i kyrkogårdens nordöstra hörn. Kapellet är ritat av arkitekt Isac Gustaf Clason och är vitputsat med valmat spånklätt sadeltak.

Sörmländska kyrkor 66, 1991.
Eva Wockatz, inventeringstillfället 2007.