FAGEREDS KYRKA

Fagereds kyrka ligger mitt i det lilla samhället.

FÖRSAMLINGSHEMMET är placerat norr om kyrkan. Fasaderna är täckta med en röd locklistpanel, huset har ett sadeltak täckt med betongtegel, samt 2-luftsfönster med spröjs.

KYRKOGÅRDEN
Runt kyrkan finns en kallmurad skalmur, lagd med mindre sten. Huvudingången är placerad i nordväst med en svart smidesgrind med höga grindstolpar av natursten. Runt kyrkan finns även planterade trädrader. I den norra delen av kyrkogårdsmuren finns järnkringlor som förr användes till att binda fast hästarna. Fram till kyrkan och runt kyrkan leder grusade gångar. På kyrkogården finns träbänkar från Byarum. Dessutom växer buskar och träd på kyrkogården. Även en fasadarmatur finns.

Gravvårdarna är lagda från N-S. En del äldre järnkors samt stenhällar finns. Dessutom finns större gravar med naturstenskarm och grusfyllnad, s.k. singelgravar samt gravar med staket. I söder är gravarna lagda från Ö-V. Ytterligare en ingång med grind finns i nordost.

FÖRSAMLING 1995 - FAGERED
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 622, 1900: 856, 1995: 486

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan och församlingshemmet är belägna invid korsvägen. Läget är relativt avskilt, med den övriga bebyggelsen liggande en bit norr och söder om kyrkan. Väster om kyrkan passerar Fageredsån. Landskapet består till största delen av skogsbygd med endast begränsade arealer öppen odlingsmark i smala dalgångar.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Stenkyrka sannolikt uppförd under äldre medeltid, bestående av ett rektangulärt långhus och ett smalare kor (enligt syneprotokoll 1828 var långhusets bredd 12 alnar, korets 10 alnar). Korets östliga avslutning är inte känd. Ett trätorn fanns i väster. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1833 efter ritningar av arkitekt Per Axel Nyström och består av rektangulärt långhus med ett torn i öster, där bottenvåningen fungerar som sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är både till exteriör och interiör ett relativt välbevarat exempel på byggnadstidens strama klassicism. Byggnaden har vitputsade fasader och rundbågiga fönsteröppningar. Sydportalen är något infälld i murlivet och försedd med ett rundfönster ovanför dörren. Långhuset har sadeltak och tornet kröns av en huv och lanternin. Ingångar på västgaveln samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä, målat 1844 av målargesällen Theodor Mohme. Samme målare har också dekorerat läktarbarriären med apostlabilder. Altaruppsats och predikstol är tillverkade i nyklassicistisk stil 1833 och 1836 av Johannes Andersson i Mjöbäck.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan bevarar även en del äldre inventarier, bland annat en träskulptur föreställande Maria från 1200-talet och en romansk dopfunt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.