Viste

Viste inom yta av ca 180x40-120 m (NNÖ-SSV), bestående av 6 kåtatomter, 2 källargropar och 1 härd. Lämningarna beskrivs från S mot N enligt skiss i inventeringsboksuppslag, under Referenser.
1) Kåtatomt, närmast rektangulär, 7x6 m (NÖ-SV) med något rundade hörn, särskilt i S. Begränsas av stenskodd kant av 0.2-1 m l och intill 0.4 m h stenar, i S-SV delvis i två skift. N hörnet utgörs av en naturlig, uppstickande klippa, 3x1 m (NV-SÖ) och intill 0.5 m h (från utsidan). Golvytan är 0.2-0.3 m högre än omgivningen, med enstaka stenar, 0.2-0.5 m st. I mitten är en grop, rund 0.5 m diam och 0.1 m dj, med kännbara stenar i innerkanten. Beväxt med något björksly och högt, tuvigt gräs. Märklig form. Belägen på krön av liten, toppig, gräsbeväxt moränkulle. Ö-SÖ om nr 1 är ansamlingar av röjningssten.
40 m ÖNÖ om nr 1, 8 m N om rösad led (Ö-V) och på avsatskrön i svag nedre V-sluttning av blockrik moränhöjd är: 2) Kåtatomt, rund, 7 m diam, bestående av en ringformig vall, otydlig i NNV, 1-1.5 m br och 0.1-0.2 m h, av jord med ställvis måttligt med stenar, 0.1-0.7 m st. Ingång i ÖNÖ, 0.7 m br. Golvyta i nivå med omgivningen. I mitten skymtar N begränsningen av härden, bestående av tre 0.15 m st stenar i marknivå. Att döma av intilliggande övermossade förhöjning är härden troligen något oval, 1.2x1 m (N-S). Vallenbeväxt med några björkar.
3.5 m Ö om nr 2 och 0.5 m högre är: 3) Kåtatomt, rund, 5 m diam, begränsad av en ringformig, otydlig vall, intill 1 m br och intill 0.1 m h. Golvyta 0.1 m högre än omgivningen. Vid S kanten några stenar, 0.2 m st, troligen utmakade härdstenar. Begränsas i Ö-NÖ av tre naturliga block 0.8-3 m st.
55 m NV om nr 3, 15 m NV om bäck och på SSÖ krönkanten av liten, smal moränrygg (ÖNÖ-VSV) är: 4) Källargrop, oval 1.6x1.2 m (ÖNÖ-VSV) och 0.4 m dj. I kanten ett par naturliga stenar, 0.2-0.3 m st. Eroderade sidor.
32 m ÖNÖ om nr 4, 8 m N om bäck, på mitten korsad av rösad led (Ö-V), 21 m V om annan rösad led (N-S), på låg, liten moränkulle i dalbotten, lägre än nr 4 är 5) Kåtatomt, rund, 7 m diam, bestående av ringformig vall, 1 m br och 0.1-0.2 m h, av jord, med enstaka stenar, 0.1-0.3 m st. Ingång möjligen i SÖ, otydlig. Utgör kullens krön och golvytan är därför högre än omgivningen. Ingen härd. Över mitten går en rösad led (Ö-V). Beväxt med flera björkar på vallen.
26 m NV om nr 5, 1.5 m NÖ om rösad led (NV-SÖ), högre belägen (som nr 4), på ÖSÖ krön spetsen av blockrik moränrygg (VNV-ÖSÖ) är: 6) Källargrop, rund, 2.9 m diam och 0.75 m dj. delvis vall kring kanten, intill 0.8 m br och intill 0.1 m h. I sidorna och nedrasade i botten är enstaka stenar, 0.1-0.7 m st. Runt bottenplan, eroderade sidor. Beväxt med två tre-stammiga, vuxna björkar. I ÖSÖ kanten är en markerande pinne (se litt. anvisningar). De färska, tvärt nedgrävda kanterna visar att gropen är sentida. Utpekad av äldre same som förrådsgrop för kött och mjölk.
Ca 70 m ÖN om nr 6, 14 m ÖSÖ om rösad led (NNÖ-SSV) och 14 m NV om bäckkrön mot NV, på krön av låg moränkulle i dalbotten, i nivå med nr 5, är: 7) Kåtatomt, oval, 7x6 m (NNÖ-SSV), bestående av en ringformig jordvall, 1 m br och 0.1-0.3 m h med ställvis talrika stenar, 0.2-0.5 m st. Ingång i SÖ, 0.8 m br. Utför krön och golvytan är därför högre än omgivningen. I mitten härd, kraftigt övetorvad, troligen rektangulär, 1.2x0.8 m (NV-SÖ) och intill 0.1 m h av 0.1-0.2 m st stenar. Från härdens N och Ö kant går en enkel rad stenar till vallen, mot NV 1.5 m l, mot SÖ och ingångens NÖ kant 1.3 m l, av 0.2-0.3 m st stenar, delvis helt övermossade. I SÖ markerad med en pinne (se Nordin, litteraturanvisn.)
Ca 65 m N om nr 7, 7 m VNV om rösad led (NNÖ-SSV), på krön av liten, låg moränkulle är: 8) Kåtatomt, oval, 6.5x5.5 m (NNÖ-SSV), bestående av en ringformig vall, 0.6-1.5 m br och 0.1-0.2 m h, av jord, ställvis med talrika stenar, 0.2-0.5 m st. Otydlig ingång i ÖSÖ. I mitten två 0.15-0.2 m st stenar i marknivå och mellan dessa känns vid provstick två stenar, vilket ger en stenrad i N-S-lig riktning av härden. Mot vallens SSV innerkant ligger några utmakade stenar, 0.15-0.2 m st. Golvytan är högre än omgivningen p g a krönläget. Vid ingångens SV kant är en multnande, grov planka, 1 m l. Vallen är beväxt med några björkar. Tomen är i NÖ kanten markerad med en pinne (se Nordin, litt. anvisn).
32 m ÖSÖ om nr 8, 23 m ÖSÖ om led (NNÖ-SSV), mitt på öppen, plan, gräsbeväxt och lägre belägen yta är: 9) Härd, rund, 0.7 m diam och 0.1 m h, av 0.2-0.4 m st stenar, kraftigt överväxt med mossa och gräs. Troligen ej samisk härd.
Sommarviste åtminstone från 1800-talet, började avfolkas år 1917, helt öde från 1932 i ursprunglig näringsform. Nr 1 tillhörde "Jo-Persgubben", Jonas Persson (1848-1940), vilken kom till Idre 1857 (Thomasson), och var en bågstångskåta, enligt ett inskuret årtal byggd år 1898 (Marker). Se skiss in inventeringsboksuppslag under Referenser. Den blev senare turiskåta åt Svenska Turistföreningen och stod välbevarad 1943 men brändes senare ner av Domänverket (muntliga uppgifter av ortsbor).
Nr 2 tillhörde enligt Nordin Jonas Jonasson Fjällgren, såvida hennes markering är riktig (högst schematisk dock). Enligt Ingeborg Svensson, Storsätern och troligen Birger Sjödén, Idre (tillsynsman Hävligen) var nr 2 skolkåta, Liksom nr 1 har den troligen haft dubbel användning. Skolkåta fanns vid Hävlingen en mycket kort tid.
Nr 7 och 8 har enligt Nordin tillhört Fjällgren, nr 8 som gästkåta eller dräng- och pigkåta. Judith Nordin gjorde ett "specialarbete" i skolan 1982 om samerna i Idre och främst vid Hävlingkällorna, där hon som guide hade samen Sigrid Persson, vilken föddes här och bodde här till sex års ålder. Hon lever ännu och bor i Järpen, 80 år gammal. Nordin markerade de anvisade lämningarna med pinnar av bräder vilka 1989 återfanns, vanligen liggande, vid RAÄ 24:8-8, 378,380:1+3, 383, alla utan text.