KRONHUSET

F.d. Artilleriets Corps de Garde. Byggnaden uppfördes 1755-56 med tanken att här skulle bli vaktlokaler och kontor för artilleristaten, men huset utvidgades så att det även blev plats för en bostad. Byggnaden inrymde på 1700-talet förutom bostad, vaktlokaler och kontor även tygkontor, brygghus, arrestantrum och krigsrättslokal. Under 1800-talet byggdes en förrådslänga till. På 1930-talet byggdes huset om till kontor för Göteborgs stads arkitektbyrå, som 1966 följdes av kommunens telefonväxel.

F.d. Artilleriets material- och brandhus uppfördes ca 1750 som vagns- och materialhus. 1860 byggdes den till med en vinkel mot Postgatan, och användes då som besiktningsbyggnad för artilleriet, spruthus och arrestlokal. 1931 byggde Göteborgs stad om huset för stadskemisten till bland annat laboratorium. Under sent 1900-tal inreddes byggnaden till ateljé, verkstad och butikslokaler.

F.d. Artilleriets verkstäder, Kronhusbodarna uppfördes 1757-1759 som verkstadsbyggnad för artilleriet med lokaler för klensmed, svarvare och hjulmakare. Från början fanns här fem verkstadsrum med få fönster mot gatan, men i slutet av 1800-talet sattes det in tio stycken. 1971 inreddes de fem rummen till butik, hantverkslokaler och cafékök.

F.d. Artilleriets smedja uppfördes 1757-59 som grovsmedja för artilleriet. Byggnaden har genomgått en del förändringar under årens lopp, bland annat har ässjorna både flyttats och ersatts. 1971 byggdes smedjan om till café.

De första två årtiondena efter stadens grundläggning användes en del av detta område till kyrkogård men 1640 beslöt krigskollegiet att ett artilleri- och spannmålshus skulle byggas här.

Kronans tomt sträckte sig vid den tiden ända fram till Kvarnberget i norr. Den var uppdelade mellan artilleristaten som hade den östra delen med Kronhuset och fortifikationsstaten som disponerade den västra. På båda gårdarna byggdes under 1600-talet flera mindre hus av trä.

Vid 1746 års brand försvann alla trähusen. De ersattes med sex mer brandsäkra byggnader av sten och några förråd av trä. Kronhuset som också hade skadats reparerades.

Byggnaderna användes av Göta artilleriregementet till sekelskiftet 1900. Omkring 1890 när Smedjegatan drogs fram i väster och Kronhusgatan förlängdes i norr minskades militärens område. Det nuvarande kvarteret fick sina gränser och förrådshusen mot Kvarnberget revs.

Göteborgs stad köpte området av staten 1929. Västra delen förändrades på 1930-talet när fortifikationens smedja revs och Kronhusparken anlades. En kryddgård ordnades 1967. Åren 1936-1957 restaurerades Kronhuset och inreddes till museum.

Gården fick sin nuvarande beläggning med kullersten och gatsten i slutet på 1960-talet sedan en telefonväxel inretts under gården. De låga kronhuslängorna byggdes om för butiker, café m m på 1970-talet.

Under 1990-talet har mindre ändringar gjorts, bl a har lyktor i 1800-talsstil satts upp.

Nordstaden 19:1 uppfördes 1746-48 som "Material-Instrumental och Contoirs Hus" för fortifikationen enligt ritning av arkitekten och stadsingenjören B. W. Carlberg. Nybyggnadsritningen visar att huset ursprungligen hade en förstuga med ingång från både gatan och gården. I övre våningen fanns ritsalar för officerare och volontärer och intill låg chefsrummet. Bottenvåningen hade två materialrum med dörrar direkt ut mot gården och interntrappor till två lika stora rum i övre våningen samt ett kassarum med valv. Under 1800-talets första hälft genomfördes ett par små planändringar och ett uthus av trä tillbyggdes mot öster längs Postgatan. Vid sekelskiftet var huset bostad för kapten C. D. Sahlin och fanjunkare F. Göthe med familjer. Byggnaden byggdes 1932 om till kontor för stadens rättshjälpsanstalt m fl. Några år senare revs träskjulet i öster och ersattes med en mur.
Kronhusparken utgjorde ursprungligen en del av fortifikationens gård och var på 1770-talet en välordnad trädgård omgiven av plank. Delar av anläggningen fanns kvar in på 1900-talet. Den nuvarande parken tillkom i samband med restaureringen av kvarteret. 1967 anlades en kryddträdgård.

Kronhuset, Nordstaden 19:3, har två hela våningar och tre takvåningar under ett mycket brant tak. Tegelfasaden har stöttande strävpelare som nedtill avslutas med en bredare bas. Gårdsfasadens mittaxel markeras med två nyligen konserverade emblem. Fönstren har brunmålade bågar som är spröjsade i små rutor. Fönsterluckorna är kopparbeslagna. Entréerna har slammade tegelomfattningar. Sockeln är klädd med kalkstensskivor. Byggnaden, som är Göteborgs bäst bevarade 1600-talsbyggnad, har en unik konstruktion och utgör ett omistligt inslag i stadsbilden.

F.d. Artilleriets Corps de Garde. Byggnaden har ockragula, putsade fasader, brant tak med höga skorstenar och en genomarbetad entréportal. Dess 1700-talskaraktär är mycket välbevarad. Delar av den ursprungliga planlösningen är bevarad, bland annat finns här ett välvt källarrum.

F.d. Artilleriets material- och brandhus är en låg, vinklad länga med putsade, ockragula fasader och en kraftig, profilerad taklist. Byggnaden ansluter i utformning och material till resten av kronhuskvarteret och har en viktig karaktärsskapande funktion i helhetsmiljön.

F.d. Artilleriets verkstäder, Kronhusbodarna. Byggnadens yttre har en välbevarad 1700-talskaraktär med smårutsindelade fönster och valmat sadeltak. Byggnaden ansluter i utformning och material till resten av kronhuskvarteret och har en viktig karaktärsskapande funktion i helhetsmiljön.

F.d. Artilleriets smedja är ett envåningshus med inredd vind, som är sammanbyggt med f.d. Artilleriets verkstäder. Byggnaden har slätputsade, ockragula fasader med profilerad taklist. Invändigt består den av ett stort, kryssvälvt rum. Byggnaden ansluter i utformning och material till resten av kronhuskvarteret och har en viktig karaktärsskapande funktion i helhetsmiljön.

Nordstaden 19:1 är ett fritt liggande hus i två våningar med putsade, ockragula fasader indelade med lisener. Vid takfoten och över gatuentrén pryds den av profilerade lister. Byggnaden har en mycket välbevarad 1700-talskaraktär och utgör ett viktigt inslag i miljön kring Kronhuset.

Kronhusparken utgör en viktig grön lucka i en annars mycket tät del av staden. Här finns ett antal större träd och utrymme för lek. Parken fyller en viktig funktion i helhetsmiljön och är en länk i den historiska kontinuiteten i området.