Båtmanstorpstavla, Södermanlands Kungliga Båtmanskompani

”Soldattorps- eller båtmanstorpstavlor är en rest av det yngre indelningsverket som ofta drar ögonen till sig. De kan sägas ha varit sin tids adresskyltar. För att skilja ut de militära torpen från deras civila motsvarigheter bestämde Karl XI redan år 1695 att den ena gaveln skulle märkas med kompaniets namn och knektens nummer i röd färg. Därmed togs det första steget mot de soldattorpstavlor som kom i allmänt bruk under 1800-talet. Det var torpens och rotens tillhörighet som var det viktiga, inte den enskilde soldaten eller båtsmannen. Han var som individ ointressant, även om han kunde bo i torpet med sin familj i upp emot 30 år. Systemet var detsamma i både armén och flottan.

Soldattorpstavlan bestod vanligen av sammanslagna bräder omgivna av en ram. I Värmland förekom dock gjutna järntavlor och vid Södermanlands regemente var en del torptavlor eller torpbrickor i trä eller plåt. På tavlorna målades knektens nummer och kompaniets namn, ofta mot en bakgrund i regementets färger, till exempel i svart och gult vid Skaraborgs regemente. Vid vissa förband markerades kompanitillhörigheten även i färgvalet, som vid Smålands husarer, där torpens tavlor målades i respektive skvadrons kombination av rött och vitt.

Några centralt utfärdade regler som var mera detaljerade utfärdades aldrig, utan de lokala variationerna kunde vara många inom dessa ramar. Vill ni återskapa en tavla från Tjusts båtsmanskompani så gäller det att hitta en sådan, om inte i original så i alla fall på ett gammalt fotografi. Annars får kompaniets namn och rotens nummer anses vara ganska nära den historiska verkligheten.

En bra introduktion till soldattorpen ges i Olle Cederlöfs Indelningsverkets militära torp och boställen i ”Meddelande XXXVI. Armémuseum 1976-76” (1976 s 53-85)” / Lars Ericson Wolke i tidningen Släkthistoria nr 2/2023