MJÖLBY KYRKA

Mjölby kyrka är centralt belägen i staden. Kyrkan uppfördes ursprungligen av sten under äldre medeltid. Kyrkans ursprungliga planform är okänd, då den 1771 drabbades av en omfattande brand. Endast delar av tornet kvarstår från den medeltida kyrkan. Långhuset uppfördes efter branden med en för tiden typisk utformning med rektangulärt långhus med tresidigt kor och sakristia på nordsidan. Tornet försågs med en karnissformad huv. Ingångar finns mitt på långhusets sydsida samt via tornet i väster. Sadeltaket, som är valmat i öster, är täckt med kopparplåt. Kyrkans gustavianska interiör är starkt präglad av arkitekt Agi Lindegrens renovering 1906, sedermera modifierad genom arkitekt Kurt von Schmalensees renovering 1944. KYRKOGÅRDEN är terrasserad mot norr och väster. Ingångar finns i norr från prästgården och i söder från Kungsvägen och Stora Torget med dekorativt utformade järnsmidesgrindar.
På kyrkogården finns ett gravkor för ätten Ehrenkrona på Hulterstad. Det är uppfört i början av 1800-talet i en för tiden typisk nyklassicistisk utformning. Kyrkogården togs ur bruk på 1880-talet då en ny kyrkogård anlades en knapp kilometer från kyrkan.

Mjölby, eller Mölloby kvarnverk, omnämns redan på 1200-talet och Mjölby förkommer
även som självständig socken vid samma tid. Sörby socken, som även var en medeltida
sockenbildning, var fram till 1791 annexförsamling till Mjölby. Församlingen var liten
och sammanslogs med Mjölby socken. Sörbys kyrka, som var belägen vid byn Sörby
sydväst om Mjölby, raserades 1791 och därefter användes Mjölby kyrka gemensamt.
Socknens största gård är Hulterstad, som fick säterirättigheter 1647 och som ägts av
släkten Ehrenkrona sedan mitten av 1700-talet. I kyrkligt avseende har socknen varit ett
patronelt pastorat, som lydde under ägaren till Hulterstad. Det innebar bl a att patronus
själv utsåg t ex kyrkoherde. Patronatsrätten upphörde 1921.
Socknens huvudnäring har varit jordbruk vid sidan om kvarnverksamheten som varit
koncentrerad till Mjölby. Dagens Mjölby har växt fram ur den kvarnby som redan under
medeltiden fanns vid fallen i Svartån. Invid vattendragen uppfördes ett stort antal
kvarnar som tidigt tog emot spannmål från den omkringliggande landsbygden.

Närheten till de stora skogarna i söder har även givit upphov till en livaktig
trävaruindustri. Läget i den östgötska slättbygdens utkant och invid de viktiga
kommunikationsvägarna har gett platsen dess roll som en viktig knutpunkt. Med
järnvägarnas tillkomst 1873, linjerna Östra stambanan och sträckningen Mjölby-
Hallsberg, inleddes ortens utveckling till en modern industriort. År 1900 fick Mjölby
status som municipalsamhälle och 1920 stadsrättigheter.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Mjölby kyrka anlades under tidig medeltid och den äldsta kyrkogården bör ha vuxit
fram kring denna kyrka. Inga uppgifter om medeltida gravskick finns dock bevarade i
Mjölby.

De äldsta bevarade gravvårdarna på kyrkogården är två kalkstensvårdar uppställda
väster om kyrkan. Den äldsta rest över Olof Person i Hulterstad ca 1615 och den andra
över Karin Olufsdoter, Olof Hanson klockgjutares hustru 1645.
1771 ödelades hela kyrkan och kyrkogården av brand vilket ledde till att kyrkan till
största delen ombyggdes och sannolikt också till en nyetablering av kyrkogården.
Kyrkogården innehåller inte mindre än 32 gravvårdar från 1800-talet. 5 av dessa är från
tidigt 1800-tal. Den äldsta så tidig som 1803. Till dessa kommer ett fåtal från 1900-talet.
Enligt kyrkomursinventeringen hade kyrkogården i början av 1800-talet en mur av
runda och kluvna stenar vilka ersattes i etapper med huggna kvader under 1800-talet,
med början i väster.

På häradskartan från 1870-talet är kyrkogården markerad med en rundad utdragen form
och en trädkrans är markerad. På kartan förefaller den vara betydligt större i väster än i
öster, alltså det motsatta förhållandet mot idag. Den sträcker sig nästan ända fram till ån.
Någon gång under 1800-talet har alltså stora delar av kyrkogården flyttats österut,
kanske i samband med de ovan beskrivna förändringarna av kyrkogårdsmuren.

1941 genomfördes en omläggning av kyrkogården och ett iordningställande till park.
Bland annat fylldes den ut kraftigt med 200 lass (avses hästkärror eller lastbilslass?)
fyllningsjord. Fyllmassorna hade blivit över vid arbeten med terrassen nedanför
stadshuset. Nya planteringar iordningställdes och en oxelhäck planterades i
omgärdningen samt alla lindar i trädkransen. På sluttningen mot Kungsvägen
planterades bergtall och cypress och på motsatta sidan ornäsbjörk, tuja, spirea och
blågran. Tydligen förekom problem med skadegörelse under den första tiden och
rubriken i Östgöta-Tidningen (7/8 1941) lyder. Vacker park ordnas invid Mjölby
kyrka. Slynglar hindra arbetet genom att skada nyplanterade träd

1989 togs tre mycket gamla lindar kring det Ehrenkronska gravområdet bort eftersom
de var ruttna. Dessa var troligen planterade då kyrkogården nyanlades i samband med
kyrkbygget. Samtidigt togs också en del äldre träd, bland annat några granar på norra
sidan bort och en översyn av växtligheten gjordes.

1995 renoverades minnestavlan på det Ehrenkronska gravkoret.

FÖRSAMLING 1995 - MJÖLBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1380, 1900: 3842, 1995: 11090

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sörby införlivad 1791.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger invid Svartån som en del av den kulturbebyggelse som utvecklats kring vattenfallet i ån. Prästgården bär namnet Duvelund. 1791 införlivades Sörby socken. Kyrkogrunden finns ännu bevarad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt torn i väster. I: Kyrkans äldsta delar härrör från äldre medeltid. Dess ursprungliga planform är emellertid inte känd. Ett torn, det nuvarande, hörde till anläggningen, eller tillbyggdes snart därefter. Kyrkan utökades med en korsarm i trä mot norr 1686. Kyrkan brann 1771 varefter den revs, förutom tornet. II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1772-75 (enligt vägledningen 1775-77; invigd 1779) av murmästare Östberg efter ritningar utförda vid ÖIÄ, intill föregångarens torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader, genombrutna av stickbågiga muröppningar. Långhuset har ett enkelt yttre sadeltak, medan kor och sakristian har valmade sadeltak. Tornet täckt av en karnissvängd huv. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Rusticeringen kring portalerna är troligen tillkomna 1907. Kyrkan restaurerades av arkitekt Agi Lindegren 1906-07, då bl.a. en rik stuckdekor och en pilasterindelning av väggarna tillkom i kyrkorummet. År 1944 restaurerades kyrkan under ledning av Kurt von Schmalensee, varvid mycket av den tidigare dekoren avlägsnades, bl.a. byttes Lindegrens kassetterade innertak mot ett slätt tunnvalv, erinrande om det ursprungliga. Altartavlan uppställdes 1777 och ska vara utförd av en konstnär vid namn Malmström. Predikstolen ritades 1771 och fick delvis ny dekor 1907. I koret finns även glasmålningar från 1968-69 komponerade av Ch. Crodel och utförda av firma Franz Mayer i München. Orgeln utförd av Sven Nordström är från 1850-60 med verk från 1989.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Mjölby kyrka
Mjölby kyrka är centralt belägen i staden. Kyrkan uppfördes ursprungligen av sten
under äldre medeltid. Kyrkans medeltida utformning är inte klarlagd. Kyrkan brann vid
den omfattande branden 1771 och endast det medeltida tornet kvarstår. Det är uppfört
av gråsten och kalksten. Trappan till tornets första våning löper invändigt på norra
sidan. Mittrummet på första våningen har en liten rundbågig öppning mot öster och på
södra sidan en öppning till en välvd kammare. I mittrummet finns spår efter uttag för ett
träbjälklag och i våningen över en dörröppning med överliggare av kalksten mot öster.
Det kan eventuellt vara utgången till en läktare, en s k empor, för kyrkans byggherre.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN (dvs gamla kyrkogården)
Kyrkogården vid Mjölby kyrka slutade officiellt att användas när den nya kyrkogården
invigts i början av 1900-talet. Trots detta finns ett mindre antal 1900-talsvårdar på
kyrkogården idag. Numera används kyrkogården enbart till nybegravningar för familjen
Ehrenkrona på Hulterstad. Av denna anledning får den betraktas som en aktiv
kyrkogård och tas därmed med i inventeringen.

Allmän karaktär
Den gamla stadskyrkogården är relativt stor och rektangulärt utsträckt framförallt i
östvästlig riktning. Den är högt belägen i förhållande till resten av stan och ligger
innanför en bitvis hög terrassmur. Den omges av en uppväxt trädkrans som är viktig för
karaktären. Öster om kyrkan ligger det Ehrenkronska gravkoret från ca 1800 och det
Ehrenkronska gravområdet, avgränsat av häckar, som är den aktiva delen av
kyrkogården. På den övriga kyrkogården finns öppna gräsmattor och en gles beläggning
med gravvårdar, huvudsakligen från 1800-talet. Till dessa hör ett par kalkstensvårdar
från 1600-tal, uppställda på vad som kan vara ursprunglig plats väster om kyrkan.

Omgärdning
I väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor sprängsten som är mellan 1,0
och 3,0 m hög. På murkrönet står en 1,2 m hög snöbärshäck. I trädkransen finns 2 höga
lindar. I norr väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor sprängsten som
är mellan 3,0 och 4,0 m hög. Snöbärshäcken som är 1,2 m hög täcker större delen av
sträckan men ersätts öster om trätrappan av en lika hög oxelhäck. I trädkransen finns 12
höga lindar.I öster väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor sprängsten
som är mellan 1,0 och 1,5 m hög. Längs kanten står kubklippta oxbärsbuskar i
schaktmönster som är två buskar djupt. Trädkransen innehåller 4 lindar. I sydöst finns
en plantering. I söder finns väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor
sprängsten som är mellan 1,0 och 3,0 m hög. Häck saknas. I trädkransen finns 11 lindar
varav de fyra östligaste är något yngre än övriga på kyrkogården.

Ingångar
Kyrkogården har två ingångar i norr och två i söder.

Mitt på kyrkogårdens norra sida
finns en grind och en utgång som
leder direkt fram till prästgården
och har karaktär av en privat
ingång.
Grinden är en enkel smidesgrind
med ornament av spiraler, spjälor
och rundlar. Den är uppsatt
mellan smala kalkstensstolpar.
Från grinden leder en trappa om
åtta steg av granit ner till
prästgården. Stilmässsigt finns
stor överensstämmelse med den
sydvästra grinden och båda bör ha
tillkommit i ett sammanhang.

I den östligaste delen av norrra muren finns en trätrappa av tillfällig karaktär som leder
över muren och ned till prästgårdens garage och parkering.

Kyrkogårdens båda huvudingångar
är placerade i söder med
något tiotal meter mellan sig.
Den västligaste av dessa leder via
en bred granittrappa upp till
kyrkans sydportal. Grinden är
delad i tre delar där den mittersta
är en dubbelgrind i smidesjärn
med ornering av snirklar, rundlar
och spjälor i tre nivåer. De båda
yttre enkelgrindarna har samma
utförande.
De fyra grindstolparna är enkla
fyrsidiga granitstolpar.
Den sydöstra ingången består av två likadana grindstolpar som den sydvästra. Mellan
dessa går en asfalterad körväg upp.

Vegetation
Förutom det som redan beskrivits i kapitlet om omgärdningen finns en ssyren väster om
tornet och en större hagtorn och tuja nordöst om koret.
Kring den Ehrenskronska begravningsplatsen växer en kvadratisk 1,2 m hög
hagtornshäck som är öppen i väster. På gräsmattan kring gravkapellet finns en syren, två
spireabuskar och en häggmispel.

Gångsystem
Gångarna består huvudsakligen av naturgrus öster om kyrkan och upp från den sydöstra
ingången finns dock ett asfalterat parti. Mellan den sydöstra och den sydvästra ingången
ligger också trädgårdsplattor allra längst i söder. Grusgångarna löper runt kyrkan och
runt den östra gräsmattan. På norra sidan av kyrkan finns en smal grusad gång intill
kyrkväggen.

Gravvårdstyper
Det sammanlagda antalet bevarade gravvårdar uppgår till 45 stycken. Av dessa är bara
11 stycken, varav 5 på det Ehrenkronska gravområdet från 1900-talet. Två gravvårdar är
från 1600-talet medan alla de övriga 32 är från 1800-talet. 5 av dessa är från tidigt 1800-
tal. Den äldsta så tidig som 1803.

Typerna av vårdar är starkt varierande bland dessa ingår flera höga smala
kalkstensvårdar och liggande vårdar av samma slag. Dessutom finns två äldre höga
gjutjärnskors. En hög smal vård av svart granit omges av ett gjutjärnsstaket och en
stenram samt en grusad yta.

Förhållandevis få vårdar har titlar med anknytning till staden, sannolikt beroende på
dess sena tillkomst. 2 vårdar har titeln kvarnägaren som ju syftar på de betydligt äldre
kvarnarna och 1 vård har titeln handlanden. 1 vård från 1900 har titeln lokföraren.
Kyrkans folk representeras av 2 prostar och 1 kyrkoherde. Bland övriga titlar finns 2
hustrur, 3 rusthållare, 1 fd riksdagsfullmäktige och 1 klockgjutarhustru.
På det Ehrenkronska gravområdet förekommer titeln friherre 5 gången, överstelöjtnant 2
gånger medan titlarna arkivrådet, ambassadören, ryttmästaren, fil dr och målarinnan
förekommer 1 gång vardera.

Minneslund
Saknas

Byggnader
Öster om kyrkan ligger familjen Ehrenkronas gravkor uppfört i början av 1800-talet.
Sannolikt i samband med begravningen av Erik Ehrenkrona 1803. Gravkoret innehåller
ytterligare sex gravkistor daterade från 1804-1855.
Gravkoret är uppfört i klassiserande stil med vitrappade väggar och ett svart flasat
plåttak. Porten är av ljusgrönt målat järn. På ena långsidan finns en minnetavla över
Erik Ehrenkrona och hans hustru Carolina Rudenchöld.