BJÄRKLUNDA KYRKA

BJÄRKLUNDA KYRKA - Bjärklunda kyrka uppfördes gemensamt för Bjärka och Härlunda församlingar 1781. Den ersatte då två nu rivna medeltidskyrkor, belägna på annan plats. Byggnationen föregicks av diskussioner om kyrkans läge. Enligt en skröna spände Per Tham på Dagsnäs sina oxar framför ett lass med sten och där oxarna stannade skulle kyrkan byggas. Visst material från de gamla kyrkorna återanvändes. De apostlamålningar från 1726 som finns i Bjärklunda kyrkas läktarbröst hämtades från Härlunda medeltidskyrka. En före detta altaruppsats, nu på långhusväggen och ett huvudbanér är troligen också från 1700-talet, möjligen även bänkdörrar. En liljesten kommer från Härlunda kyrkplats. Från föregångarna är även bevarat en medeltida dopfunt och två medeltida dopfuntscuppor.
1840 omlades kyrkans tak och 1848 skedde, enligt en tidningsartikel, invändig renovering. Sakristian uppfördes 1859 och tornet 1862. Båda är ritade av Ludvig Hawerman. Den första sakristian var belägen i korets östra parti, bakom altaruppsatsen. Altarring och predikstol. är troligen från ca 1860-talet. Kyrkans första orgel var byggd 1872 av EA Setterquist, Örebro. Kamin till sakristian och kyrkorummet anskaffades 1877. Nuvarande altaruppsättning är från 1881 och kormålningarna av målarmästare Lidgren, Lidköping från 1891.
Renoveringsarbeten genomfördes 1913, enligt förslag av JP Wahlbäck. Bland annat uppsattes ny takpanel och interiören målades i vitt och guld. 1929 insattes nya fönster av samma utformning som de gamla. 1932 skedde en renovering under ledning av arkitekt Axel Forssén. Uppvärmningen moderniserades, troligen med lågtrycksånga. En äldre ingång till sakristian igensattes och en ny upptogs på västväggen. Nya trägolv inlades under bänkarna och bänkarna ombyggdes med bibehållande av de gamla bänkdörrarna. Troligen tillkom takliste med akantusdekor. Den medeltida dopfunten placerades i koret. Väggar och tak mm lagades, rengjordes och fick ny, ljus färgsättning. Fernissa avlägsnades från läktarbröstets målningar genom KJR Johansson. Denne konserverade även altaruppsatsen och korväggens målningar. 1934 godkändes ett förslag till utvidgning av kyrkogården. Torntakets plåt utbyttes troligen 1959. 1964 ommålades genom målarmästare Allan Steiner, Lidköping, hela kyrkrummet i liknande färger. Såväl 1966 som 1968 skedde bekämpning av strimmig trägnagare genom Anticimex. Ett nytt orgelverk inköptes 1970 från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, men den gamla orgelfasaden behölls. 1974 inlämnades ett förslag till renoverings- och underhållsarbeten, innefattande omläggning av skiffertaket, plåtarbeten, reparation av fönster, isolering och nya bjälklag i tornet. 1979? gjordes fönstren öppningsbara och fönstren ommålades. På grund av spjälkning ansöktes 1986 om tillstånd för konservator Alf Hedman att få konservera korväggens målning. 1988 inlämnades förslag till textilskåp genom Carlson och Olson arkitektkontor, Skara. Peter Hernqvists gravvård konserverades 1993. 1997 fick församlingen tillstånd att flytta en liljesten från Härlunda ödekyrkogård till vapenhuset. 1998 fick man tillstånd att putsa och ommåla vapenhuset invändigt. 2004 koret utvidgades koret något mot väster och bänkar avlägsnades i långhusets östra del.

BJÄRKLUNDA KYRKA - Bjärklunda kyrka består av ett rektangulärt långhus, ett något smalare kor i öster, ett smalare torn med lanternin i väster och sakristia norr om koret.
Koret är rundat, men avslutas ändå genom en rak vägg mot öster. Lanterninen är fyrsidig med avskurna hörn. Sakristian är senare tillbyggd. Kyrkan präglas av byggnadstidens gustavianska stilideal.
FASAD - Kyrkans långhus och kor är murade av oputsade sandstenskvadrar. Runt alla fönster finns omfattningar i form av kantställda stenar. Nordsidans långhus - och korfasader är murade av ojämnare stenar. Långhuset har en oputsad sockel av huggna naturstenar av olika storlek, med gluggar försedda med järnluckor. På långhusets västfasad finns en inmurad gravhäll från 1649 norr om tornet och en större gravhäll söder om tornet. På sidorna av västportalen sitter en lykta. Tornets alla sidor är murade av oputsad , kvaderstenshuggen granit. Tornet har en jämn, skrånande, oputsad granitsockel.
Sakristian av granit är spritputsad och vitmålad med slätputsade hörnkedjor och dörr- och fönsteromfattningar. Den är försedd med en hög, oputsad granitsockel. I östra korväggen är en stor inmurad inskriptionstavla angående kyrkans uppbyggnad under Gustav III år 1781 . Kyrkan har på alla sidor en grå, profilerad trälist under takfoten. I tornets andra våning finns i väster en inmurad stenplatta med inskriptionen "1862" inpressat. Under korets sydöstra fönster tyder stenarnas form på att här titigare funnits en port. Lanterninen är klädd med kopparplåt.
PORT - Västra porten utgörs av en rektangulär, gråmålad pardörr, klädd med horisontella bräder. Dörren omges av en murad portal från 1862 med breda pilastrar som uppbär en rundbåge. Rundbågen pryds överst av arkadbågar och skulpterade franska liljor. Över dörren är ett rundbågat ljusinsläpp. Framför porten ligger en sandstenstrappa med två steg och en avsats. På varje sida är en kort handledare på fasaden.
Den rektangulära sydporten av 1700-talstyp (troligen ursprunglig) är klädd med svart kopparplåt och placerad i liv med fasaden. Över porten är en rektangulär, gråmålad träplatta och härovan är ett halvrunt fönster (se nedan) i liv med fasaden. I väster har sakristian en enkeldörr av gråmålade, vertikala bräder. Framför porten är en trappa med tre granitsteg och en avsats samt med handledare mot norr. Sakristian har mot väster en gråmålad källardörr från 1932, klädd med vertikala bräder. En kalkstenstrappa leder ned till dörren från norr.
FÖNSTER - Kyrkans långhus har i norr tre och i söder två gråvitmålade, rundbågade fönster. Fönstren är placerade i liv med fasaden, har omfattning av kantställda stenar samt fönsterbleck av plåt. De är indelade i vardera sex lufter. Koret har mot sydöst respektive nordöst ett likadant fönster. I östra korväggen, över inskriptionstavlan, är ett halvrunt fönster med mittpost. Sakristian har mot norr ett kvadratiskt, gråvitt fönster. Fönstret är placerat i liv med fasaden. På sakristians norra sida är även ett grått källarfönster med mittpost. Tornets bottenvåning har mot norr respektive söder ett smalare fönster, indelat i sex lufter. I andra tornvåningen finns i samma fasader ett mindre fönster med kvadratiska smårutor. Tornet har i varje väderstreck en rundbågig glugg med bruna jalusiluckor. Över västporten är ett rundbågigt fönster med lunettspröjs och glas i blått och grönt bland annat. Över sydporten är ett rundbågigt fönster med omfattning av kantställda stenar. Lanterninen har på varje sida en rundbågig glugg/öppning.
TAK - Kyrkan har av ett skiffertäckt sadeltak, valmat över koret. Tornet har en rundad, hjälmformad huv med plåt samt en öppen, fyrsidig lanternin. Plåten omlades troligen 1959. Lanterninen har profilerat huvtak och kröns av ett kopparkors på kula. Sakristian har sadeltak med skiffer samt en hög, oputsad tegelskorsten. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.