Hovs kyrka

Kyrkobyggnaden från 1839 består av ett smalare kvadratiskt västtorn, ett långt och brett långhus och en smalare och lägre sakristia i öster. Under sakristian finns ett pannrum från 1948 med en skorsten på långhusets östgavel. Kyrkan är vitputsad, har rundbågiga fönster och sadeltak med eternitplattor. Fasaderna är lika och symmetriska mot norr och söder.

Kyrkan är grundlagd på gråsten och murarna är uppförda av gråsten. Kyrkan är spritputsad och vitmålade med silikatfärg. Portarnas smygar är slätputsade. Sockeln är utkragande, spritputsad och gråmålad. Långhus och sakristia är utan dekorationer. Tornet har sedan 1873 trappstegsgavlar med sju tinnar. Under tinnarna finns långsmala höga rundbågiga nischer så kallade blinderingar.

Kyrkan har två ingångar, huvudingången genom tornet i väster och en prästingång i sakristian i öster. Västporten sitter i en rundbågig öppning med raktäckt dubbeldörr och ett lunettfönster av trä ovanför. En sten med inskription är infälld ovanför lunettfönstret. Östingångens öppning och dörr är segmentbågig. Ovanför finns två slätputsade lister, ögonbryn. Dörrarna från 1963 av ramverk med fyllningar är klädda på utsidan med kopparplåtar. Granittrappor leder till dörrarna.

Långhuset har tio stora mörkgrå kopplade träfönster som sitter i rundbågiga spritputsade grunda nischer. Ytterbågen från 2014 är delade i sex lufter med mittpost och tvärposter. Varje luft är träspröjsad i sex rutor som i sin tur är blyspröjsad till fyra smårutor. Glaset är tonat antikglas. Fönsterbläcken är av kopparplåt. Tornet har tre runda träfönster och ovan porten ett lunettfönster. I tornets klockvåning finns en rundbågig ljudöppning i alla väderstreck finns. Öppningarna är täckta med träluckor klädda med liggande svartmålad panel.

Långhuset och tornet täcks av sadeltak, sakristian av ett valmat tak. Samtliga tak är belagda med skiffereternitplattor sedan 1970. Tornets tinnar är avtäckta med betongplattor. Längs takfoten finns utkragande lister uppbyggd av gråmålade brädor. Vindskivor på gavlar och avvattningen är av koppar men nedre delen av stuprören är utbytta till brun plåt.

Hovs medeltida kyrka, som revs 1839, byggdes troligen på 1100-talet. Eventuellt föregicks den av en stavkyrka. Medeltidskyrkan som var betydligt mindre låg på samma plats som den nuvarande kyrkan.
Befolkningsökningen och tidsandan krävde en större kyrka. 1836 gjorde Samuel Enander (1788-1843), arkitekt vid Överintendentämbetet, ritningar till en ny kyrka som uppfördes 1839. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil med ett torn med lanternin. Förslag fanns på en både bredare och längre kyrka men den bantades av kostnadsskäl, liksom norr- och sydportalerna som finns på ritningen men aldrig byggdes. Taket var belagt med spån. Invändigt hade kyrkan brädgolv och trätunnvalv.
1842 gjordes ritningar till altare och predikstol av Robert Brouhn, arkitekt vid Överintendentämbetet. Altarnischen var målad med ett landskap med Golgatakulle och himmel och framför stod ett svart träkors med gyllene strålkrans.
1866 kom första orgeln och en läktare byggdes.
1873 revs lanterninen på tornet och istället murades trappstegsgavlar på tornet och sadeltak. Tornförändringen ritades av arkitekt Albert Törnqvist (1819-1898). Han har ritat ett stort antal kyrkor och offentliga byggnader.

1923 målades altarnischen av Fritjof Swensson från Göteborg. 1953 reviderade han bilden.
1929-31 genomfördes en restaurering efter handlingar av arkitekt Erik Fant. Den omfattande bland annat sänkning och ombyggnad av orgelläktaren, vindfång under läktaren med panelväggar och nya dörrar till ny trappa, ny orgelfasad, ny altarring.
Ny färgsättning i gråbruna toner på inredning och inventarier. Innanfönster sattes in och ytterbågarna blyspröjsades med tonat antikglas.

1948 byggdes ett pannrum under koret med utvändig källartrappa. Bänkarna förkortades och sidogångar gjordes, radiatorer sattes under fönstren. Nytt golv med kalksten lades i mitt- och sidogångar och i koret.
1961 installerades el i kyrkan med lampetter.

1965 gjordes en invändig restaurering efter handlingar av länsarkitekten i Halland Manne Carlman. Den innebar bland annat nya kopparklädda portar och nya granittrappor, nytt tegelgolv i vapenhuset, ny vägglist under fönstren i långhuset, nytt undertak i sakristian, taket i långhuset renlutades och laserades, en dörr till sakristian sattes igen. Väggarna målades med alkydfärg. All inredning målades. Ny färgsättning.

1970 slog blixten ner i kyrkan och vid eldsvådan skadades taket. Yttertaket hade varit belagt med spån, senare järnplåt och nu lades skifferimiterade eternitplattor. En tidigare planerad ny bänkinredning genomfördes. Några bänkar togs bort och koret gjordes större. Kalkstenen kompletterades och nytt brädgolv lades under bänkkvarteren. All inredning målades om med ny färgsättning i grågrönt. Toalett byggdes. Handlingarna gjordes av Manne Carlman.

2003 målades fasaden med silikatfärg istället för kalk.
2010-14 gjordes nya ytterbågar i fönstren i långhuset och nya runda fönster i tornet.

Vapenhuset i tornets bottenvåning är rymligt med högt i tak. Dagsljus kommer från lunettfönstret ovan entrédörren. Golvet är belagt med kvadratiska röda tegelplattor från 1963, väggarna är putsade och vitmålade. Taket är klätt med mörklaserad lockpanel mellan takbjälkarna. I taket hänger en blyspröjsad glaslykta, ritad av Fant 1930. Rummet är möblerat med klädhängare, bänk och bokbord.
Från vapenhuset kommer man in i ett litet vindfång byggt 1930 med dörrar till trappor till orgelläktaren. Väggarna är klädda med vitmålade slät panel liksom det låga taket som är orgelläktarens undersida, golvet är belagt med kalksten. Dubbeldörrar leder både från vapenhuset och till kyrkorummet. Samtliga innerdörrar i kyrkan är av ramverk med tre fyllningar och målade i två grå nyanser.

I kyrkorummet kommer man in under orgelläktaren. Läktarens undersida är täckt av vitmålade brädor. Läktaren vilar på fyrkantiga pelare med avfasade hörn och enkla kapitäl. Läktarbarriären är ramverk med fyllningar och förhöjd med rundstål.
Kyrkorummets bakre vägg är klädd med vitmålade brädor. Vid sidorna finns ingångar till förråd och städ/wc.
Kyrkorummet är en stor ljus sal täckt av ett trätunnvalv med vitlaserade brädor. Väggarna är putsade och vitmålade. I skarven mellan vägg och valv löper en kraftig profilerad trälist med tandsnitt målad i grått och grönt. Golvet täcks av kvadratiska kalkstensplattor. I mittgången ligger en gröngrå gångmatta. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången. Även sidogångar längs ytterväggarna finns. Under bänkarna ligger lackat brädgolv. Fem stora fönster i djupa rundbågiga nischer finns på varje sida. Innerbågarna av trä har sex lufter utan spröjsar och klarglas. Fönsterfallen är målade med blank färg. Färgsättningen i interiören är genomgående i olika grå och gröna toner från 1970.

Koret är en del av långhuset men upphöjt två steg. Koret har samma golvbeläggning, väggar och tak som långhuset. Koret är i söder möblerat med dopfunt, dopträd, bordsaltare, digitalorgel, skåp, stolar, glasmonter med skepp och golvur. I norr finns predikstol, flygel, ljusbärare och en kyrkvärdsbänk. Innanför den täta altarringen är golvet täckt med en rödbrun textilmatta. En kristallkrona hänger i taket i koret. På korväggen fortsätter långhusets grönmålade taklist fram till en hög rundbågig nisch med en freskmålning från 1923.
Sakristian, som är lägre och smalare än långhuset, nås från koret. Rummet har ljus från två lunettfönster. På golvet ligger lackat brädgolv, väggarna är putsade, målade och det innertak från 1970 med lockpanel. Rummet är möblerat med klädskåp, skrivbord och en bänkinredning från långhuset.

Orgelläktaren nås via målade trätrappor från vindfånget mellan vapenhus och kyrkorum. Läktaren har lackat brädgolv.
Tornets andra våning nås från orgelläktaren. Andra våningen med ljus från tre runda fönster har brädgolv, putsade, kalkade väggar och lockpanel i taket. En öppen enkel trätrappa leder till tredje våningen och vidare till klockvåningen. Dessa har oputsade gråstensväggar och obehandlat brädgolv. Äldre inventarier förvaras på tredje våningen. Stegar leder upp i torntoppen.

Vinden nås genom en liten lucka från tredje våningen. Tunnvalvet är isolerat med kutterspån. Taklaget i fur har dubbla sparrar, den inre är en saxsparr. Vissa takstolar är svarta från branden 1970, många är förstärkta med påsalade brädor.

Inredning och inventarier
Altaret är av gråmålat trä uppbyggt av ramverk och fyllningar. Ritat av Robert Brouhn 1842. Eventuellt förstorat 1930.
Altare 2. Bordsaltare av ek, flyttbart.

Altarfresk från 1923 av Fritjof Swensson, Göteborg. Målades om 1953 av samme konstnär. Motivet föreställer Jesus och två apostlar på vandring till Emmaus.

Altarringen av trä är från 1930, ritad av Erik Fant. Planformen är halvrund. Barriären är en tät skiva indelad i fält med räfflade pilastrar och profilerad överliggare. Vartannat fält pryds av en rund medaljong med stiliserad blomma. Målad i grått, grönt och förgyllning. Knäfallet är tygklätt. Altarringen är inspirerad av utseendet på den första altarringen. Däremellan fanns en altarring med stående spjälor.


Dopfunten i granit är troligen från 1100-1200-talet. Cuppan är kvadratisk med rund skålformig urholkning. Foten är fyrkantig. Både cuppa och fot har formen av tärningskapitäl. Den tillhör gruppen Nordvästra skånes granitfuntar enl Tynell som kännetecknas av fyrsidiga granitfuntar med rund urholkning. Dessa finns i Hjärnarp, Hov, Båstad och Västra Karup.

Predikstolen av bemålat trä är från 1842 ritad av Robert Brouhn. Ommålad 1970. Korgen är rund med en kraftigt avsmalnad botten dekorerad med bladskivor och avslutad med en pinjekotte. Korgens dekoreras av utskurna reliefer av kristna symboler. Rak trappa med tät barriär. Rund baldakin. Målad i grönt, grått och förgyllning. Tidigare har funnits en draperimålning mellan predikstol och baldakin.

Bänkinredningen från 1970 är ritade av Manne Carlman. Inredningen är sluten med rak ovankant. Dörrar, fronter och ryggstöd är uppbyggda av ramverk med fyllningar. En genomgående profilerad överliggare finns ovan dörrar och gavlar. Inredningen är målad i grått och grönt. Bänkarna efterliknar den tidigare bänkinredningen.

Orgeln är byggd 1912 av Eskil Lundén i Göteborg. Orgeln renoverades 1925, 1935, 1949, 1960 och senast av Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1996. Orgeln används inte för tillfället.
Orgelfasaden från 1931är ritad av Erik Fant. Ett högre mittparti flankeras av två utkragande halvrunda torn med synliga pipor och två lägre sidopartier. Fasaden kröns av en gyllene lyra och blåsinstrument. Fasaden är målad i grått med accenter i grönt och förgyllning.
Digitalorgel från 2015 från Johannus i Holland märket Ecclesia. Fasad av slät ekfanér. Orgeln står på en sockel av obehandlad plywood placerad i koret.

Storklockan är omgjuten 1927 av M&O Ohlsson klockgjuteri i Ystad. Den var tidigare gjuten 1704 av Wetterholtz i Malmö och omgjuten 1860 av Breusewetter klockgjutare i Hörby. Klockan har inskriptioner.
Lillklockan är omgjuten 1923 av M&O Ohlsson klockgjuteri i Ystad. Tidigare gjutningar är 1513 och 1839 av Fredriksson i Kristianstad. Klockan har inskriptioner och en bård.

Övrigt
Triumfkrucifix från 1200-talets slut. Förvarades på Historiska museet i Lund till 1971 då det återlämnades till kyrkan. Ursprunglig kungakrona, liksom trolig senare törnekrona är borta.