Asks kyrka

Ask nuvarande kyrka byggdes 1876-1877. 1800-talskyrkan föregicks av en romansk kyrka och eventuellt också av en stavkyrka i trä. Den medeltida kyrkan från 1100-1200-talet bestod av långhus, kor och absid och var byggd av gråsten med hörnkedjor samt fönster och portalomfattningar i finhuggen sandsten. En fristående klockstapel byggdes senare nordöst om kyrkan.
Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet och kyrkan ansågs för liten och för mörk. Ask församling hade 1020 invånare 1871 och kyrkan hade bara 250 sittplatser plus läktarplatser. Men det största problemet i Ask var att klockstapeln av trä var i dåligt skick och inte kunde användas. Församlingen ställdes inför alternativ att bygga till kyrkan med ett stentorn och bygga till för mer bänkplatser eller riva gamla kyrkan och bygga helt nytt. Domkapitlet grep in och förordade att en ny kyrka skulle byggas.

Ritningar till den nya kyrkan gjordes först av den lokale byggmästaren P. Lundgren. Ritningarna godkändes inte av överintendenten och bearbetades därför av Ernst Jakobsson på ämbetet. 1876 revs den medeltida kyrkan och den nya kyrkan började byggas och var klar året efter. Den nya kyrkan rymde 500 personer.
Taket var täckt med ekspån på långhus och kor samt skiffer på tornet med plåt på spiran. Kyrkan fick snart efter nybyggnaden byggnadstekniska problem. Både golv och tak var i dåligt skick vilket förvärrades därför att det inte åtgärdades. Entreprenören svarade inte på brev. Golvet hade angripits av svamp och 1888 göts cementgolv. 1894 lades nytt tak.

1919 gjordes ett nytt golv med marmorerad cementering. 1925 lades tegeltak. En renovering och ommålning av interiören gjordes 1927 under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin omfattande bl a att bänkarna målades mörkt ekådrade och väggarna målades med kvaderindelning.
Kyrkan har ett flertal gånger under årens lopp putslagats och kalkats in och utvändigt.

1952 gjordes en inre renovering under ledning av dåvarande domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Renoveringen omfattade bl a nytt golv under bänkarna, mycket av inredningen avlutades och målades om, väggar och tak kalkades, golv av kalksten lades i vapenhuset.

1964 sattes innanfönster in efter ritningar av Torsten Leon-Nilsson och vinden isolerades. Grönt glas sattes in i korfönstren.
Mellan 1970-74 renoverades kyrkan in och utvändigt efter handlingar av Torsten Leon-Nilsson. Bland annat togs takputsen i långhuset ner och ersattes av plywood med lister över skarvarna och målades. Kyrkan målades exteriört med silikatfärg. Tornspiran fick nytt yttertak av koppar. 1984-85 genomfördes putsrenovering.
1988 inreddes väntrum, förråd och toalett under orgelläktaren efter ritningar av Torsten Leon-Nilsson. Tre bänkrader plockades bort. Vid utvändiga schaktarbeten gjordes en arkeologisk undersökning där man hittade ett stolphål vilket kan tyda på att det funnits en äldre träkyrka före medeltidskyrkan.

Interiör
Vapenhuset i tornets bottenvåning har golv av kalkstensplattor lagda i fallande längder. Tak och väggar är vitmålade. Fönstren har innerfönster med bågar av varmförzinkade stål med fyra rutor.

Från vapenhuset nås kyrkorummet genom en raktäckt pardörr med kvadratiska speglar. Längst ner i långhuset finns orgelläktaren, som bärs upp av sex träpelare med kapitäl. Trätrappor på båda sidor om mittgången leder upp till orgelläktaren vars golv är täckt med plastmatta. Läktarbarriären är tät och utformad med marmorerade speglar omgivna av profilerade listverk i ovan- och nederkant.

Läktaren är underbyggd på ömse sidor om mittgången med samlingsrum mot söder, kapprum, förråd och toalett mot norr. Inbyggnaden har väggar med gulmarmorerade speglar med grå plana lister i övre delen och en mörkare marmorering med gröna lister i nedre delen. Samlingsrummet och kapprummet har brädgolv och ytterväggar lika långhusets och innerväggar vävspända och målade.

Långhusets golv består av gjuten cement i terrazzoteknik i svart och vitt med en schackrutig bård och ett svart fält längs kanterna mot bänkarna. I mittgången ligger en grön matta. Bänkarna på ömse sidor om mittgången står på ett brädgolv.
Långhusets, korets och sakristians väggar är putsade och målade beige med en horisontell ådring och indelade i målade kvadrar med vita linjer. Längs bänkkvarteren finns en gråmålad bröstning.
Taket är brutet, tredelat, med vitmålade skivor indelade i fält med rundade lister.

Koret avskiljs från långhuset med en rundbågad triumfbåge, med inskription, stående på imposter. Golvet i koret, som ligger två trappsteg högre, har samma cementmosaik som i långhuset. Predikstolen står på norrsidan och dopfunten på södersidan i koret. Innanför altarringen ligger brädgolv täckt med textilmatta. Fönstren i koret har gröntonat antikglas.

Ett korskrank med två dörrar avdelar sakristian från koret. Skranket, målat i mörk träimitation, har profilerade speglar och i ovankant en fris med fyrpass inskrivna i en cirkel. Överst finns ett krön av en utsågad uppochnedvänd rundbåge med spetsar av liljor och trepasskors. Sakristian har golv av omålade brädor, tak och väggar är lika långhus och kor. En dörr leder ut till kyrkogården.

Tornets övre våningar nås via en gråmålad trätrappa i vapenhuset, som har ett öppet räcke med profilerade spjälor. Tornets andra och tredje våning samt klockvåningen har brädgolv och putsade, målade väggar. Tredje våningen används för förvaring, bl a finns här orginalschablonerna till kyrkans yttre listverk. Klockvåningen med klockstolen är öppen upp mot tornets taklag. Vinden ovan långhuset nås från tredje våningen genom en lucka i väggen. Långhusets- och korets taklag är utfört med dubbla sparrar, hanband, lejd, tassar och stödben.

Inredning och inventarier

Altaret är från 1877 av trä, målad i mörk träimitation, med speglar på sidorna.

Altaruppsatsen från 1877 av trä, målad i mörk träimitation, är sammanbyggd med altarskranket. Altaruppsatsen har ett bakstycke som en tempelgavel.
I mitten finns en altartavla av Jesu uppståndelse, målad av Mattis Taube 1905. Jesus har vid sina sidor knäböjande änglar. Bilden är omgiven av en förgylld rundbåge och spiralvridna kolonner. En rikt dekorerad trekantsgavel kröner uppsatsen. Mattis Taube var skådespelare, konstnär och kusin till Evert Taube.

Altarringen är från 1877 av gråmålat trä. Barriären består av kolonetter som bär en rundbågig arkad med en överliggare i trä. Knäfallet är klätt med tyg.

Dopfunten av sandsten är medeltida men renoverad och förvanskad på 1870-talet. Cuppan är nedåt rundad, i ovankant finns en repstav och en vulst nedtill. Foten, som är sekundär, är fyrsidig, nästan pyramidformad med inhuggen dekor.

Predikstolen är från 1877 med målningar från 1951. Målningarna är gjorda av Kaj Siesjö efter förlagor av Pär Siegård. Korgens fem sidor har rundbågiga arkadöppningar med målade pannåer. Arkaden är uppbyggd av spiralvridna kolonetter och en förgylld rundbåge. Sidorna delas av pilastrar med svarvade knoppar nederst. I korgens överkant finns flerfärgade lister och i nederkant finns en list med utsågade klöverblad. Den gråmålade predikstolen står på en åttkantig pelare.
En gråmålad baldakin i trä hänger över predikstolen. Baldakinen har en list av fransar i utskuret förgyllt trä. En duva hänger under ljudtaket.

Bänkinredningen är från 1877. Bänkarna målades om 1951. Bänkarna är slutna med sidostycken med rundad överdel. Dörrarna är gröna med marmorerade speglar. Bänkarna har gröna bakstycken med profilerade gråmålade speglar.

Orgeln, byggd 1877 av orgelbyggare Lundahl, Malmö. 1952 skickades orgeln till Fredriksborgs orgelbyggeri, Danmark för total ombyggnad och orgeln bör räknas som nybyggd vid denna tid. Instrumentet står bakom den ursprungliga orgelfasaden från 1877, indelad i tre gråmålade fält med förgyllda detaljer och synliga pipor. Fälten delas av pelare krönta med miniatyrtorn. Mittpartiet kröns av en trekantsgavel med blinderingar.
Orgeln kompletteras av ett piano som står vid predikstolen.

Klocka av malm som är gjuten 1751. Den är dekorerad med akantusfriser, inskriptioner och människofigurer.
Klocka av malm som är gjuten 1961 av M E Ohlsson klockgjuteri, Ystad. Klockan har inskriptioner.

Övrigt
Krucifix av trä från 1500-talet, utfört i romansk stil. Korsarmarna avslutas med fyrpass. Kristus är naivt utförd med ländkläde och törnekrona och parallella fötter.

Träskulpturer av fyra evangelister från 1500-1600-tal. Eventuellt har de bemålade skulpturerna suttit på en äldre predikstol. Skulpturerna hänger nu på långhusväggen.

Kyrkobyggnadens utbredning är oförändrad sedan uppförandet och består av ett kvadratiskt västtorn, ett enskeppigt långhus, lägre och smalare kor och en tresidig absid.
Murarna är spritputsade medan dörr-, fönsteromfattningar och dekorationer är slätputsade. Kyrkans grund är av gråsten med inslag av tegel. Socklarna är av oputsade röda och svarta granitblock med inslag av återanvänd kvadersten från den romanska kyrkan. Sockeln har i överkant en cementerad gråfärgad list. Murarna är av kluven gråsten och även här med inslag av kvaderhuggen sandsten från gamla kyrkan. Lister och fönsteromfattningar är murade av tegel.
Fasaderna har ett enhetligt utseende i rundbågestil där rundbågar kommer igen i alla öppningar och i en fris vid taket runt hela kyrkan. Ovan rundbågefrisen av putsat tegel finns en profilerad gesims. På långhusets alla hörn finns slätputsade lisener.

Fönsteröppningarna är rundbågiga i nischer med ett eller två tegelsprång. Varje fönster i långhuset består av två öppningar delade av en kolonnett och med en mindre rund öppning ovanför. Järnbågarna har ett rutnät av diagonalställda spröjsar. Fönstren är försedda med innanfönster av stål indelade i fyra rutor. Solbänkarna är av målad plåt.
I kor och torn är fönstren inte dubbla utan enkla rundbågiga. I koret är glaset grönfärgat. Tornet har en ljudöppning med träluckor i varje väderstreck och dessutom två rundfönster. Ljudöppningarna är uppbyggda som långhusfönstren med två rundbågade öppningar i rundbågig nisch. Ovanför är en rund blindering istället för fönster. Öppningarna har ögonbryn, dvs rundbågade lister på konsoler, som inte finns på övriga fönsteröppningar.

Tre ingångar finns till kyrkan, väst-, syd- och östportal. Huvudingången är i väster men sydportalen är den mest utsmyckade. Samtliga dörrar är klädda med brunlaserad ekpanel. Västportalen är uppbyggd som en liten tempelgavel med pilastrar vid sidorna och en trekantsgavel i mitten. Pilastrar och gavelnock har uppstickande tinnar. Den rakslutna dörren har ett rundbågat överljusfönster. Dörr och fönster omges av små kolonetter i nischen. Över västportalen finns en stentavla med byggnadsåret 1877. Sydportalen är uppbyggd på samma sätt som västportalen men mer rikt dekorerad. Över dörren sitter ett rosettfönster. Den östra rakslutna dörren med ett rundbågigt fönster ovanför sitter i en rundbågig nisch med två språng. Alla tre ingångarna har trappor med steg av granit som leder till dörrarna.

Torntaket är nederst ett fyrsidigt tälttak som övergår i en sexsidig tornspira klädd med kopparplåt. Långhus och kor har sadeltak och absiden ett tresidigt tälttak. Både långhus och kor är täckt med enkupigt rött taktegel. Avvattningen är delvis av koppar och delvis av brun plåt.