Björkhällakyrkan

Kyrkotomten är ett större område som dels består av en inhägnad del där bl.a.
kyrkobyggnaden, minneslunden, klockstapeln och förskolans gård finns. Men kyrkotomten
består också av ett område som ligger utanför den ingärdade tomten. Det är ett område som
ägs av församlingen, där finns önskan om att anlägga en asklund. Kyrkotomten är rik på träd,
och beståndet utgörs av flera olika trädsorter, såväl löv- som barrträd.

Från den asfalterade vägen som går från parkeringen vid Husbyvägen upp mot kyrktorget, går
en plattlagd gång till minneslunden. I anslutning till minneslunden finns klockstapeln.
Den asfalterade vägen fortsätter förbi kyrktorget och vidare förbi kyrkobyggnadens södra sida
ner mot baksidan av kyrktomten. Även där finns parkering. Vid kyrktorget finns även en
handikapparkering.

Tomten som Björkhällakyrkan är uppförd på, förvärvades av den kyrkliga
syföreningen i början av 1950-talet. På tomten stod då en disponentvilla som användes
som kyrksal och församlingshem. Till slut togs beslut om att riva villan samt att bygga
en ny kyrka på samma tomt. Det första spadtaget togs den 4 maj 1987. På påskdagen
1988 invigde dåvarande biskop Martin Lönnebo kyrkan. Björkhällakyrkan har formen
av ett V, med fasader i sandstensfärgat mexitegel som vilar på en slät/grå sockel. De
låga längorna har ett flackt tak täckt med tjärpapp och det spetsiga pyramidtaket är
belagt med rött betongtegel.

Övriga byggnader
Minneslunden är anlagd i anslutning till klockstapeln, där finns ställningar för blombuketter
samt bronsplattor med namn på de som vilar där. (Endast avlidna vars anhöriga givit sitt
medgivande).
Klockstapeln, som uppfördes 1958 är placerade på en mindre höjd. Inskriptionen på
klockorna lyder, Hör Gud, sin nåd Dig ännu bjuder. Klockstapeln har ett traditionellt
formspråk, som en klockbocksmodell med stödben. Den är inklädd nertill med kopparplåt
samt klockhus i kopparplåt.
En friggebod på baksidan i anslutning till förskoleverksamheten, den byggdes 2009. Fasad av
beigemålad träpanel och sadeltak täckt med röda betongpannor.

Samhället Borensberg har vuxit fram på marker som hör till Kungs Norrby. Det äldre namnet
på platsen var Husbyfjöl som betyder husabyn vid fjölen, det vill säga vid brokonstruktionen
över Motala ström, eller möjligen husabyn vid fjorden eller fjärden. Tillkomsten av Göta
kanal 1832 innebär ett uppsving för samhället Husbyfjöl, men det är först när
kraftverksbygget vid Näs slutförts som man tycks tala om en nydaning av samhället. När
samhället växte till sig på 1930-40-talen kom sockenkyrkan i Klockrike att geografiskt sett
ligga relativt långt från ortsborna. Med en växande församlingsverksamhet fanns det redan på
1940-talet allvarliga planer på att bygga kyrka och församlingshem i tätorten. Till
församlingen hade det då skänkts mark av en enskild donator, men kostnaderna avskräckte
och byggplanerna sköts på framtiden. Några entusiaster med kyrkliga syföreningen i spetsen
lyckades dock under början av 1950-talet förvärva Björkhälla som var till salu. Byggnaden på
fastigheten var en disponentvilla som uppförts 1928 och som fram till 1942 hette Björkliden.
Villan byggdes i en tid då Borensberg blomstrade, och samhället fick sin första riktiga
industri, AB Ånghärdad Gasbetong. Direktören hette Vennström och han lät bygga
disponentvillan, han anlade dessutom en tennisbana på tomten. I denna fastighet inrättas
alltså, i början av 1950-talet, en kyrksal och församlingslokaler. Arbetet med barn- och
ungdomsverksamhet blev alltmer omfattande och behovet av fler och mer ändamålsenliga
lokaler växte. I början av 1970-talet tar kyrkofullmäktige och kyrkonämnden initiativ till en
lösning av lokalfrågan, men de olika förslagen förkastades. Slutligen kommer man fram till,
med arkitekter och kommunens byggnadsnämnd i spetsen, att disponentvillan ska rivas och
1986 tar kyrkofullmäktige ett beslut om att uppföra nya kyrkliga lokaler. I en artikel i Östgöta
Correspondenten 16 december 1986, går att läsa att länsmuseet och länsantikvarien i samråd
anser att villan inte bör rivas då den har ett kulturhistoriskt värde. Man menar att det istället
kan göras en tillbyggnad, åt nordväst, i form av en kyrksal. Men disponentvillan rivs i april
1987 och den 4 maj samma år tas det första spadtaget till den nya kyrkan.
Den äldre fastigheten gav namn åt den nya kyrkan som fick heta Björkhällakyrkan.