utgrävning, förundersökning

Fartygslämning. Bestående av vraket efter ostindiefararen GÖTHEBORG som den 12 sept 1745 förliste på grundet Hunnebådan. GÖTHEBORG är bl a känd för sin last av ostindiskt porslin. Ca 1/3 av lasten bärgades efter olyckan och påföljande två år. Senare har ytterligare delar av lasten bärgats, senast 1906-07. Marinarkeologisk undersökning av vrakplatsen gjordes 1986-1994. (Rapport dnr 430-3439-1995.)

Händelseförlopp: GÖTHEBORG lämnade Göteborg tidigt år 1743. I lasten fanns framförallt trä och järn. Bly kom från London eller hämtades där för att säljas i utlandet. Första stoppet på väg till Kina blev Cadiz i Spanien. Här tog man ombord mellan två och fyra ton silver för att sälja i Kina. Väl framme i Kanton avyttrades de medhavda varorna och man tog i stället ombord te, porslin, pärlemor, kryddor och siden. Om hemresan, som startade 1744, vet man inte mer än att man drabbades av svält, storm och sjukdomar, samt att den blev tämligen långdragen.
När man den 12/9 året därpå har exakt 1/2 sjömil kvar till Elfsborgs fästning, går man på det kända undervattensgrundet Hunnebådan. Hårt berg knäcker hennes köl och drivs genom bordläggningsplankorna. Hon klamrar sig fast på Hunnebåden med fören, medan aktern långsamt sjunker till botten. Så släpper fören taget och fartygets akter skär sig långsamt ner i bottens lerlager, nertyngd av last och rigg. Orsaken till att man gick på det välkända grundet, trots att man hade lots ombord, känner man ej.