SLÖTA KYRKA

SLÖTA KYRKA - Kyrkogården som omgärdar kyrkan är rektangulär och sluttar åt öster. Den är utökad åt söder med lägre etapp. Kyrkogården är gräsbevuxen och har kvar något av det äldre systemet av grusgångar. På norra, södra och västra sidorna omges kyrkogården av en låg, kallmurad mur. Av den östra muren kvarstår endast en bit i norr. Resten är ersatt av en låg häck. Här innanför och innanför hela muren i väster står en rad med lindar.
Huvudingången,väster om tornet, har två breda smidesgrindar som är upphängda på grindstolpar som är huggna i granit och krönta av stenklot. Ingången breddades 1950. Ytterligare en ingång finns mitt på norrmuren, dock utan grind. Från ingångarna leder grusgångarna fram till kyrkans portar och runt kyrkan. Koret rundas av en gång närmast byggnaden samt en gång nedanför i öster. Mellan dessa gångar finns en grässlänt i vilken man placerat 14 äldre gravhällar. Mitt för koret förbinds gångarna av trappsteg i kalksten, enligt en inskription lagda 1987. Söder om kyrkan har intillliggande gång lagts igen och utrymmet är gräsbevuxet. Utanför sydportalen finns en trappa av sedimentär bergart med förbindelse till grusgången nedanför.
Den södra delen av kyrkogården består av fyra terrasseringar. På den översta, närmast kyrkan finns några större gravplatser med höga gravstenar och/eller smidesstaket. Den andra nivån inrymmer gravvårdar av skiftande ålder, på den sydöstra delen invid berberishäckar. På den sydvästra delen avskiljs raderna av smala, stenlagda gångar.
Den tredje terrasseringen, sannolikt den yttersta delen av kyrkogården före utvidgningen, och den fjärde avsatsen har kalkstenstrappor med trappräcken av smide. Innanför den låga muren i söder har man nyligen planterat en rad med lindar. Den tredje avsatsen har, i den västra delen, ett område med gravar som har grusfyllda stenramar. Den fjärde avsatsen har gravvårdar endast på den västra delen. På den norra delen finns gravvårdar, mestadels mindre utan grusfylld ram, placerade i rader med nord-sydlig riktning.
1997 fick man tillstånd att ta ned träd samt att nyplantera på kyrkogården.

SLÖTA KYRKA - Kyrkogården som omgärdar kyrkan är rektangulär och sluttar åt öster. Den är utökad åt söder med lägre etapp. Kyrkogården är gräsbevuxen och har kvar något av det äldre systemet av grusgångar. På norra, södra och västra sidorna omges kyrkogården av en låg, kallmurad mur. Av den östra muren kvarstår endast en bit i norr. Resten är ersatt av en låg häck. Här innanför och innanför hela muren i väster står en rad med lindar.
Huvudingången,väster om tornet, har två breda smidesgrindar som är upphängda på grindstolpar som är huggna i granit och krönta av stenklot. Ingången breddades 1950. Ytterligare en ingång finns mitt på norrmuren, dock utan grind. Från ingångarna leder grusgångarna fram till kyrkans portar och runt kyrkan. Koret rundas av en gång närmast byggnaden samt en gång nedanför i öster. Mellan dessa gångar finns en grässlänt i vilken man placerat 14 äldre gravhällar. Mitt för koret förbinds gångarna av trappsteg i kalksten, enligt en inskription lagda 1987. Söder om kyrkan har intillliggande gång lagts igen och utrymmet är gräsbevuxet. Utanför sydportalen finns en trappa av sedimentär bergart med förbindelse till grusgången nedanför.
Den södra delen av kyrkogården består av fyra terrasseringar. På den översta, närmast kyrkan finns några större gravplatser med höga gravstenar och/eller smidesstaket. Den andra nivån inrymmer gravvårdar av skiftande ålder, på den sydöstra delen invid berberishäckar. På den sydvästra delen avskiljs raderna av smala, stenlagda gångar.
Den tredje terrasseringen, sannolikt den yttersta delen av kyrkogården före utvidgningen, och den fjärde avsatsen har kalkstenstrappor med trappräcken av smide. Innanför den låga muren i söder har man nyligen planterat en rad med lindar. Den tredje avsatsen har, i den västra delen, ett område med gravar som har grusfyllda stenramar. Den fjärde avsatsen har gravvårdar endast på den västra delen. På den norra delen finns gravvårdar, mestadels mindre utan grusfylld ram, placerade i rader med nord-sydlig riktning.
1997 fick man tillstånd att ta ned träd samt att nyplantera på kyrkogården.

SLÖTA KYRKA - Kyrkogården som omgärdar kyrkan är rektangulär och sluttar åt öster. Den är utökad åt söder med lägre etapp. Kyrkogården är gräsbevuxen och har kvar något av det äldre systemet av grusgångar. På norra, södra och västra sidorna omges kyrkogården av en låg, kallmurad mur. Av den östra muren kvarstår endast en bit i norr. Resten är ersatt av en låg häck. Här innanför och innanför hela muren i väster står en rad med lindar.
Huvudingången,väster om tornet, har två breda smidesgrindar som är upphängda på grindstolpar som är huggna i granit och krönta av stenklot. Ingången breddades 1950. Ytterligare en ingång finns mitt på norrmuren, dock utan grind. Från ingångarna leder grusgångarna fram till kyrkans portar och runt kyrkan. Koret rundas av en gång närmast byggnaden samt en gång nedanför i öster. Mellan dessa gångar finns en grässlänt i vilken man placerat 14 äldre gravhällar. Mitt för koret förbinds gångarna av trappsteg i kalksten, enligt en inskription lagda 1987. Söder om kyrkan har intillliggande gång lagts igen och utrymmet är gräsbevuxet. Utanför sydportalen finns en trappa av sedimentär bergart med förbindelse till grusgången nedanför.
Den södra delen av kyrkogården består av fyra terrasseringar. På den översta, närmast kyrkan finns några större gravplatser med höga gravstenar och/eller smidesstaket. Den andra nivån inrymmer gravvårdar av skiftande ålder, på den sydöstra delen invid berberishäckar. På den sydvästra delen avskiljs raderna av smala, stenlagda gångar.
Den tredje terrasseringen, sannolikt den yttersta delen av kyrkogården före utvidgningen, och den fjärde avsatsen har kalkstenstrappor med trappräcken av smide. Innanför den låga muren i söder har man nyligen planterat en rad med lindar. Den tredje avsatsen har, i den västra delen, ett område med gravar som har grusfyllda stenramar. Den fjärde avsatsen har gravvårdar endast på den västra delen. På den norra delen finns gravvårdar, mestadels mindre utan grusfylld ram, placerade i rader med nord-sydlig riktning.
1997 fick man tillstånd att ta ned träd samt att nyplantera på kyrkogården.

FÖRSAMLING 1995 - SLÖTA

BEFOLKNINGSTAL 1805: 936, 1900: 1214, 1995: 900

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Slöta övra införlivad omkring 1545. Smedby samt möjligen Falekvarna införlivade efter 1680 (Falekvarna ej säkerställd som medeltida socken; se Lundahl, 1961).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i väl samlad bebyggelse i fullåkerbygd på issjösediment sydost om Ålleberg. Till kyrkomiljön hör prästgården från 1930-tal, kyrkvaktmästarbostad samt församlingshemmet, tidigare skola, i gjuteteknik samt allé längs bygatan. Saleby kyrkoruin är belägen knappt 2 km mot nordväst. Slöta ingår i Falbygdens riksintresseområde. Socknen ligger sydost om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod den murade kyrkan till sin kärna av långhus och smalare absidkor, troligen uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Stenkyrkan ägde enligt avbildning även vapenhus och västtorn av okänd, men möjligen medeltida datering. Enligt schematisk planritning från 1784 fanns även en sakristia på korets norra sida. Riven 1786. Grundmurar och två underjordiska gravrum påträffades vid en grävning 1936.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkans huvudkropp har rektangulär plan med halvrund avslutning; en bröstningsmur avdelar det halvrunda altarrummet från en bakomliggande sakristia. Västtorn. Kyrkans är tillkommen i flera etapper. Kyrkan uppfördes 1787 med långhus och tresidig koravslutning. Västtornet stod inte klart förrän 1794. Sakristia tillfogades på den norra sidan 1818. Kyrkans östra del omgestaltades 1857, varvid det nuvarande korpartiet med sakristia tillkom (den äldre sakristian raserades).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiska exteriören har vitputsade fasader, rundbågsfönster och svängd tornhuv med lanternin. Långsidornas ingångar accentueras av framskjutande, rundvälvda portaler, samtida med 1857 års ombyggnad. Ingångar i väster samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv vilande på en kraftig taklist. Interiören domineras av den monumentala korabsiden: jonisk kolonnkrans, hjälmvalv och bakomliggande ljusintag från de stora korfönstren. Halvcirkelformad sakristia i utrymmet bakom altarväggen. Nyklassicistisk predikstol. Kyrkorummets figurativa måleri, utfört av Anders Gustaf Ljungström 1857 (kompletterat med dekormåleri av sonen Johan Gustaf Ljungström 1906), avlägsnades omfattande restaurering 1960, efter förslag av arkitekt Anders Ekman. Vid detta tillfälle fick altarväggen en bysantinskt inspirerade mosaik, utförd av konstnär Gun Setterdahl.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.