Sked

I en kokbok för finare matlagning från 1700-talet, där många av recepten dryper av socker, kan man se att det gick åt inte mindre än 800 gram till en stor fin kaka vilket statistiskt motsvarade tre personers årsförbrukning som vid denna tid låg på 250300 gram.
År 1800 importerades drygt 1600 ton råsocker, vilket enligt statistiken skulle ha betytt cirka ett halvt kilo per person och år. Men utslaget på befolkningsmängd säger detta inte så mycket eftersom det var ett fåtal som stod för nästan all konsumtion.
Bruket av socker förändrade umgängesformerna. Till att börja med lades i burgnare kretsar allt större vikt vid efterrätter och man serverade gärna både glass, insyltade frukter och konfekt.
Det sista var huvudnumret och bestod av färggranna skapelser i olika former, upplagda på eleganta fat av förgyllt silver.
Att godis ska tilltala ögat är en tradition som går tillbaka till den tid då sockerbagarna levererade magnifikt formgivna, grant målade och ätbara skulpturer till de besuttnas bord för att visualisera makt, resurser och status.
Inmundigandet av sötsaker kom också att ge upphov till en ny form av bjudningar, där företrädesvis damer festade på kaffe, te eller choklad med diverse bakverk som tilltugg.

Strösked av silver.
Stjärnmönster m.m. i skeden. Liten pärlbård runt kanten. Försedd med svarvat, svart träskaft med benknopp. Ägarinitialer: "FAH, MMO", längs skedens ytterkant. Stämplar längs skedens ytterkant.