Träsnitt av Kobayashi Kiyochika från serien ”Leve Japan, hundra samlade skratt” (alternativ läsning ”Leve Japan, hundra strider, hundra segrar”) på japanska Banzai hyakyusen hyakusho.
Ett hårdhudat ansikte.
Gåva av Jan Myrdal.
A Thick-skinned Face (Atsui tsura no kawa), from the series Hurrah for Japan! One Hundred Victories, One Hundred Laughs (Nihon banzai hyakusen hyashushô)
Propagandaträsnitt mot Kina i samband med Sino-japanska kriget (1894–1895). Serien innehåller längre textstycken skrivna av Koppi Dojin (”Mästare skinn och ben”, pseudonym för Nishimori Takeki, 1861–1913). Ur donation av Jan Myrdal, för mer om bilderna se publikationen De hundra skratten: japanska träsnitt som maktens bildspråk av Lars Vargö och Jan Myrdal (inledning av Petra Holmberg). 2011.
Bilderna skildrar fienden, kineserna, ur ett avhumaniserande och rasistiskt perspektiv.
https://degener.com/100victories.htm
Översättning av Lars Vargö:
Den tjocka ansiktshuden
Ett ansikte kan sägas ha tjock hud eller inte, men ingenstans i världen lär det finnas någon som har en sådan järnmask som dessa varelser. De har ingen skam i kroppen och saknar respekt. De kan med rätta sägas ha tusen lager hud. Det finns en gammal humoristisk dikt som lyder: ”Huden är så tjock att den vissnar”. Ju mer man skalar av olika lager ju tjockare blir den. Nåja, låt oss byta synsätt. Låt oss hyvla av ett lager i taget … hej och hå! här flyger hyvelspånen … Eftersom de har för vana att se ned på andra börjar vi med att skära bort ögongloberna. Sedan tar vi bort deras högfärdiga näsor. Så ja. Och eftersom de brukar blåsa i sina snäckhorn skär vi bort läpparna också. Då kommer vi upptäcka att till och med de här okänsliga typerna börjar tycka att det gör ont.
”Oh, aj, aj, nu räcker det!”
”Nej du, här räcker det inte alls.”