Ett amfibieplan ses vid flygstationen på Ängö.

Kalmar flyghamn på Ängö började sin verksamhet 1926. Efter framställan till kommunikationsdepartementet i mars samma år från AB Aerotransport, ABA och senare SAS, att tillsammans med Deutsche Luft-Hansa, senare Lufthansa, att starta en flyglinje Stettin-Kalmar-Stockholm, fattades omgående ett positivt beslut. En av dem som var mycket engagerade i förberedelserna för K var Albin Ahrenberg som då var flygchef för ABA. Anledningen till att Kalmar valdes var att staden låg mitt på flygsträckan Stettin-Stockholm och en mellenlandning för tankning var nödvändig. Drätselkammaren i Kalmar var positiv och ärendet behandlades skyndsamt. Redan samma månad beslutades att bygga en flyghamn på Ängö i Bjelkegatans förlängning, mitt emot varvet. Varvsholmen var också ett alternativ, men det ansågs mindre lämpligt. Byggnadsarbetena med sliprar, ett slags sluttande bryggor som gick ner i vattnet, och stationsbyggnad igångsattes genast och den 3 maj landande det första hydroplanet, en stor Dornier Wal-maskin, på väg från Stettin till Stockholm. Två passagerare steg ombord i Kalmar, grosshandlare Oscar Thernströn och inspektör, senare skeppsmäklare, Johan Nilsson. Dagen efter var flygningarna igång i båda riktningarna. Senare utökades flygningarna och via Kalmar fanns det anslutningar till Stockholm, Stettin, Danzig och Lübeck. Verksamheten minskade efter några år och upphörde helt 1931. Därefter förekom endast sporadiska landningar. En av de tyska piloter som under denna tid tjänstgjorde på de tyska planen och emellanåt besökte Kalmar var Hermann Göring. Författaren Alvar Zacke arbetade en period i sin ungdom som ställföreträdande flyghamnschef och om K har han skrivit i sin bok Olle Brass och flyget. Efter att K upphört övertogs stationsbyggnaden av Kalmar Segelsällskap.
BB

Walter Olson föddes i Örebro 26 januari 1900. Han utbildade sig till fotograf och 28 år gammal kom han till Kalmar. Här köpte han systrarna Winells ateljé på Södra Långgatan 26. Där etablerade han den firma dit Kalmars befolkning gick för att fotografera sig. Hans porträttjournal omfattar 77000 namn under 40 år. Man kan följa personers förvandling från ungdom via vuxen till gammal genom de bilder Olson tog och man kan följa familjer genom tre generationer.
Walter Olson hade flera strängar på sin lyra. Han var pressfotograf då tidningarna inte hade egna fotografer. Hände något ringde man stadens fotografer. Han arbetade även med reklambilder, i första hand åt de olika glasbruken i regionen. Vid större evenemang i Kalmar med omgivningar var Walter Olson där. Hans bilder skildrar Kalmar och kalmarborna under tiden 1928-1968 då han överlät firman till Östen Christiernsson. Denne donerade hela Walter Olsons negativsamling till Kalmar läns museum där en del av bilderna digitaliserats. Hela porträttjournalen är överförd till digitalt format och är på så vis lätt sökbar för den som vill beställa bilder på släktingar.
Walter Olson avled i Kalmar år 1988.