FAGERHULTS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Fagerhults kyrka ligger i norra utkanten av Fagerhults samhälle, precis utanför kyrkogårdsmuren går väg 23 mellan Växjö och Oskarshamn. Runt om kyrkan i alla väderstreck finns kyrkogården. I kyrkogårdens sydöstra del ligger bårhuset som byggdes 1952. Väster om kyrkan på andra sidan vägen i en sänka, ligger den gamla och den nya
prästgården vilken uppfördes 1950. På södra sidan utanför kyrkogårdsmuren finns en rödfärgad träbyggnad som hyser personalutrymmen och förråd. I övrigt har de byggnader som tidigare hängde samman med kyrkan rivits eller flyttats.

Fagerhults socken gränsar i väster till Älghults och Åseda socknar i Kronobergs län; i norr till Virserum, Tveta och Mörlunda socknar och i öster till Fågelfors och Högsby samt slutligen i söder till Kråksmåla socken, de senare alla i Kalmar län.

Dagens kyrka har troligen föregåtts av tre kyrkor. Redan 1337 finns det belägg för en existerande församling vilket gör att man kan anta att det också fanns en kyrka. Denna kyrka brann kring år 1450. Året efter byggde man en ny träkyrka med torn och separat klockstapel. Från denna kyrka är altarskåpet och fyra stolar bevarade. Kyrkan revs 1739 och ersattes samma år av en tredje, spånklädd träkyrka med sakristia i sten (en rest från den föregående kyrkan) uppförd av byggmästare Peder Fröling i Kalmar. Den fjärde och nuvarande (2006) kyrkan byggdes 1891-1894 bredvid den gamla kyrkan och då denna inte revs förrän i början av 1900-talet kom Fagerhult att under antal år att ha två kyrkor på samma kyrkogård.

Dagens kyrka ligger något söder om den tidigare kyrkan med tornet på den plats där den föregående kyrkans klockstapel stod vilket är den högsta punkten i Fagerhult. Det vanliga i äldre tider var att man begravde sina döda söder om kyrkan. Den föregående kyrkan i Fagerhult var i konsekvens med detta placerade så att kyrkogården låg i huvudsak söder om kyrkan. 1830 fattade församlingen beslut om att även begrava norr om kyrkan vilket möjliggjorde placeringen av dagens kyrka som medför att större delen av den äldre kyrkogården ligger norr om kyrkan

Fagerhults kyrka ligger längs väg 125 där Kyrkvägen svänger och övergår i Prästgårdsvägen. I kyrkogårdens sydöstra hörn ligger bårhuset som byggdes 1952 av byggmästare Oscar Helgee i Alsterbro och i en sänka på andra sidan vägen ligger den gamla och den nya prästgården. I övrigt har de flesta byggnader som en gång hängde samman med kyrkan rivits eller flyttats. Från slutet av 1700-talet till slutet av 1800-talet växte en kyrkby med socknens gemensamma byggnader upp kring kyrkan. Här byggdes sockenmagasin 1846, kyrkskola med inrymd sockenstuga 1867-68 och gästgivaregård. Byggnaderna lades vid kyrkan för att den var socknens centrum och samlingspunkt. I början av 1900-talet kom industrialiseringen i form av glasbruket i Björkshult och 1916 kom järnvägen vilken, här som på många andra platser, kom att skapa ett nytt centrum kring järnvägsstationen.

Kyrkstallarna har varit ett stående del av kyrkomiljöer i hela landet. Fagerhult har haft tre olika platser för kyrkstallarna men idag finns inget stall kvar på sin ursprungliga plats. Stallarna vid kyrkan revs 1952 och de vid Prästgårdsvägen något senare. Ett enda kyrkstall undgick rivning och är idag flyttat till hembygdsgården. Vad gäller prästgården är den fortfarande bostad för prästen, något som blir allt ovanligare då allt fler prästgårdar säljs.

Sammanfattande för kyrkomiljön kan sägas att den närmaste miljön i form av den ursprungliga kyrkogården, är ett arv från de tidigare kyrkorna och genom detta en del av kyrkans kontinui¬tets¬värde. Kvarvarande delar av den under 1800-talet uppvuxna kyrkbybebyggelsen visar genom sin placering på kyrkan som knutpunkt i socknen. Denna bebyggelse står också som pendang till den senare framvuxna centrumbildningen kring järnvägen. Tillsammans ger dessa två centrum fysisk gestalt åt en utveckling som Fagerhult genomgick och som samtidigt var generell för riket vilket ger de båda ett samhällshistorisk värde.