RAMKVILLA KYRKA

När den första kyrkan byggdes på platsen är okänt men på 1300-
talet ersattes en äldre stavkyrka av en kyrka av sten. Till denna hörde
en klockstapel som 1768 var i så dåligt skick att den hotar med ett
förfärligt fall och undergång. Ett nytt vapenhus med klocktorn stod
klart 1834. Kyrkogården har ursprungligen varit mycket mindre
än den nuvarande. Efter 1850 utvidgades den mot norr och 1960
mot söder. Området innefattade dagens kvarter E, F och G mellan
kyrkan och sjön. Befintlig stödmur i söder togs bort och användes
till murens nya sträckning i väster. Befintliga lönnar togs bort.
Marken fylldes ut och fick en naturlig sluttning ned mot sjön. I
samband med utvidgningen uppfördes också ett bårhus 1961, med
slamputsade tegelvägar och slätputsad sockel, koppartäckt tak och
kopparklädd dörr med ekstomme. Tjugo år senare var kyrkogården
återigen för liten och en utvidgning skedde 1982. Förslaget avsåg
även utbyggnad av redskapsbod och uppförande av avfallsinhägnad.
År 2000 godkändes ett förslag till trädvårdsplan. Längs vattnet växte
al och mot vägen gamla ekar. Tillstånd gavs att ta ned de två västligaste
ekarna och plantera två nya samt ta ned två klibbalar mot ån
och två alar mot båthamnen. På västra delen av kyrkogården fanns
en tujahäck som avsågs att tas bort. Runt sekelskiftet visade sig
behovet av en minneslund och 2004 anlades en på en udde intill
Klockesjön och Mörrumsån, sydost om kyrkan och på den nyare
delen av kyrkogården.

Allmän karaktär
Ramkvilla kyrkogård är rektangulär, nästan trapetsoid, till formen,
Den avgränsas i öster av Mörrumsån, i norr av vägen mot Bäckaby
och i söder av Klockesjön. Kyrkan ligger centralt placerad, något
förskjuten mot nordväst. Kyrkogården har en typisk karaktär från
mitten av 1900-talet med stora, öppna kvarter med gräsmatta alternativt
meterhöga rygghäckar.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas till två tredjedelar av en granitmur, som
fristående i väster och som stödmur i norr och öster. I söder sluttar
kyrkogårdens gräsmatta ned mot Klockesjön.

Ingångar
Tre ingångar finns till kyrkogården med huvudingången väster om
tornet. Denna har slätputsade grindstolpar avfärgade i vitt med
kopparhuvar krönta med kors. Dubbelgrinden är en sirlig smideskonstruktion
märkt med RAMQVILLA 1863. De övriga två
ingångarna är mindre, en i norr med smidesgrind och en trappa
utan grind i öster.

Vegetation
Ramkvilla kyrkogård har ingen regelbunden vegetation. I norr och
väster växer äldre ekar, en rest av den gamla trädkransen som förändrades
i och med utvidgningen 1960. Mot ån i öster och längs
sjökanten i söder växer al, rönn, lönn och alm. Träden ger sammantaget
et lummig intryck och ramar in kyrkogården. På kyrkogården
finns två kvarter, A och D, på vardera sidan av kyrkan med
rygghäckar av måbär. Två jättealmar flankerar Vult von Steijerns
grav öster om koret och är från 1870-talet.

Gångsystem
Dagens gångsystem på Ramkvilla kyrkogård är mycket enkelt och
består av grusade gångar mellan de olika kvarteren samt runt kyrkogården.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna på Ramkvilla kyrkogård är nästan uteslutande av den
låga och breda typ som varit modern under andra hälften av 1900-
talet. Här finns endast ett fåtal undantag, högresta och påkostade
vårdar eller småskaliga ur den forna allmänna linjen. De stora fl ertalet
är enkelt och symmetriskt utformade med klassiserande detaljer
på de äldre. De yngsta vårdarna har en mer naturstensinspirerad
formgivning med en kontrast mellan hög- och opolerad yta.

Byggnader
Förutom kyrkan fi nns ett bårhus på kyrkogården. Det uppfördes
1961 efter förslag av byggnadsingenjör Lennart Ahlberg, Växjö. Bårhuset
är av suterrängmodell och har ingången i väster. Det har vita
slamputsade tegelväggar och en grå slätputsad sockel. Det kraftigt
lutande sadeltaket är täckt med koppar liksom porten.

Beskrivning av enskilda kvarter, För kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A-B
Allmän karaktär
Kvarteren ligger norr om kyrkobyggnaden och delas av en grusgång.
På kvarter A fi nns meterhöga rygghäckar av måbär medan kvarter
B är en öppen gräsmatta. Gravvårdarna står i nordsydliga rader och
inget av kvarteren är fullt utnyttjat, något som är mer framträdande
i kvarter B med dess öppna karaktär.

Gravvårdstyper
Åldern på gravvårdar är snarlika i de båda kvarteren, 1896-2006
(A) och 1897-2005 (B) med största antal vårdar från 1930- och
40-talen. Kvarteren domineras därför av den låga och breda vård
som blev modern under 1930-talet och har varit det alltsedan dess.
De få äldre vårdarna bryter av med en mer högrest form och ger en
historisk dimension till området. Ett fåtal titlar förekommer, hemmansägare,
målaremästaren, lantmästare och nämndeman, diakonissan,
nämndemannen samt kantorn och folkskolläraren.

Kvarter C-D
Allmän karaktär
Kvarter C är beläget öster om koret och kvarter D söder om kyrkobyggnaden.
C är öppet till karaktären med nordsydliga rader
av gravvårdar. Rakt öster om koret finns två sorgeträd i form av
130-åriga almar. Kvarter D har meterhöga rygghäckar av måbär
placerade i nord-sydlig riktning.

Gravvårdstyper
Kvarteren har flest antal gravvårdar från 1950-70-talen och den
vanligaste formen är således den med låga och breda proportioner
som varit modern under större delen av 1900-talet. Här fi nns dock
ett brett spektrum av vårdar tack vare åldersspannet 1877-2007.
Avvikande vårdar är de två obeliskerna öster om koret samt empirvården
med pållare och kätting. Titlar förekommer något mer
frekvent i kvarter C, med anledning av dess tidigare höga dignitet,
än i kvarter D. Exempel på titlar är kyrkovaktmästare, skomakaremästare,
fanjunkare, lärarinnan, doktor, rektor, överstelöjtnanten
och komministern.

Kvarter E-G
Allmän karaktär
Området innefattar den södra delen av kyrkogården som till större
delen tillkom genom utvidgningen 1960. Kvarteren är likartade med
öppen gräsmatta med raka nord-sydliga rader av gravvårdar.

Gravvårdstyper
Samtliga gravvårdar är av den moderna typ med låga och breda
proportioner som varit så gott som allenarådande på landets kyrkogårdar
under andra hälften av 1900-talet. Utformningen på dem
skiftar beroende på tillkomsttid, de äldre är enklare och stramare
medan yngre vårdar präglas av en större individualism. Titlar förekommer
sparsamt, lantbrevbäraren, kantorn och folkskolläraren,
glasblåsare och nämndeman.

Minneslund
Minneslunden anlades 2004 på en udde i sydöst. Den har en värdig
utformning med avskärmande häck, en bänk och en större
natursten.