BJÄRTRÅ KYRKA

KYRKOMILJÖN -

Dalgången löper i öst-västlig riktning med en kuperad skogsrygg i norr. Kyrkan ligger i ett höjdläge i utkanten av tätortsbebyggelsen med odlingsmark på ömse sidor, dels i sluttning ned mot Strinnefjärden i S, dels mot bergsformationer i N. I direkt anslutning till kyrkotomtens norra del passerar vägen mellan Lugnvik och Sollefteå. I kyrkans närhet, strax norr om vägen Ö om kyrkan, finns ett modernt församlingshem samt kyrkstallar från 1800-talet. Prästgården ligger ett stycke nordväst om kyrkan, ungefär halvvägs mellan den nya och den gamla kyrkan. Ruinen av den medeltida kyrkan (I) ligger ca en km norr om den nya, högre upp i odlingsbygden. Inom fastigheten Kungsgården, två km nordväst om den äldre kyrkplatsen, har medeltida bebyggelselämningar grävts ut som förmodas vara en medeltida försvarsanläggning, Bjärtrå skans.

KYRKOANLÄGGNINGEN

Kyrkotomten
Kyrkotomten ligger högt. I S och Ö finns en stödmur av huggen granit. Kyrkotomten, med rektangulär form och ganska begränsad yta, avgränsas av ett svartmålat gjutjärnsstaket av gotisk karaktär. Två passager, avgränsade av granitståndare krönta av facklor i gjutjärn (egentligen en slags vas, urna el likn), finns genom detta, huvudingången från parkeringen i V, samt på norra långsidan.

På kyrkotomten är kyrkobyggnaden placerad i NV, den omges av grusade ytor, gravarna i huvudsak S och Ö om byggnaden, förlagda i gräsade kvarter. Senare utvidgad kyrkogård återfinns V om kyrkotomten. I SÖ finns ett klassicerande gravkapell i trä från 1907, delvis stående på stödmuren. Gravkapellet har liggande vitmålad panel, pilastrar i hörnen, som bär tempelgavlar krönta av akroterier. Taket belagt av falsad plåt. Invändigt totalt ombyggt under 1960-talet. Intill detta i Ö en trädplantering med företrädesvis björk.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden utgörs av en vitputsad gråstenskyrka, byggd 1844-47 av byggmästare Lars David Geting, delvis efter ritningar av Samuel Enander. Kyrkan, som står stabilt på berggrund, delvis i dagen, har ett rektangulärt långhus med torn i väster samt sedan 1907 ett smalare kor i Ö, som ursprungligen fungerade som sakristia. Den nuvarande sakristian ligger norr om koret. Sadeltaket över långhuset och det ursprungliga sakristietaket, nu kor, belagt med kopparplåt. På norra långsidan, vid den ursprungliga norra entrén, som sattes igen redan 1907, finns en utbyggnad, idag elcentral, tidigare uppvärmningscentral med kolbox, kopparplåt på taket även här.

Huvudingången genom tornet pryds av Oscar I:s monogram inom strålsol. Övrig ingång finns på södra långsidan. Dörrarna är helt kopparklädda. Fönstren, utbytta 1945, ett i tornet, fyra i långhuset, består av sex lufter med brunmålade bågar med fyra spröjsade glas i vardera. Fasaderna är sparsamt dekorerade, endast fd norra entren har en fronton i takfoten. Listverk saknas, dock kraftig, profilerad takfot. Tornet har en lanternin av trä, som ursprungligen var öppen. Numera försedd med tornur och snidade girlander. Lanterninen kröns av ett förgyllt kors.

FÖRSAMLING 1995 - BJÄRTRÅ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 943, år 1900: 4426, år 1995: 1816

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger på den nordöstra sidan av Ångermanälvens mynningsområde. Ruinen av den medeltida kyrkan ligger i byn Nässom ca en km norr om den befintliga kyrkan, högre upp i odlingsbygden. Inom fastigheten Kungsgården, två km nordväst om den medeltida kyrkplatsen, har bebyggelselämningar grävts ut som förmodas vara en medeltida försvarsanläggning, Bjärtrå skans. Den befintliga kyrkan ligger i utkanten av tätortsbebyggelsen i odlingsmark som sluttar ned mot Strinnefjärden. I kyrkans närhet finns ett modernt församlingshem samt kyrkstallar från 1800-talet. Prästgården ligger ett stycke norr om kyrkan, ungefär halvvägs mellan den nya och den gamla kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ruinen efter den medeltida sockenkyrkan frilades 1931-33. Kyrkan var rektangulär, hade två fönster samt vapenhus i söder och i norr en sakristia. Kyrkogården omgavs av en täckt bogårdsmur med en ännu bevarad stiglucka i söder. Övergiven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Stenkyrka byggd 1844-47 av byggmästare Lars David Geting, delvis efter ritningar av Samuel Enander. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med torn i väster. Vid en restaurering 1907, av arkitekt Albert Thurdin efter förslag av Agi Lindegren, genombröts östra väggen och sakristian blev kor, samtidigt som den nuvarande sakristian byggdes vilken ligger norr om koret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är vitputsad under plåttäckta takfall. Tornet har en korskrönt lanternin av trä. Ingångar finns i väster och på södra långsidan (en ingång i norr sattes igen 1907). Kyrkorummet täcks av ett blåmålat tunnvalv. Altaranordning, predikstol, orgelfasad och läktarbröstning utfördes 1846-48 av Olof Hofrén tillsammans med Nils Gärdin från Jämtland. Den nuvarande orgelfasaden är från 1870. Bänkinredningen har varit öppen sedan 1907. Vid restaureringen 1944-45 efter ritningar av arkitekt Einar Lundberg företogs ommålnings- och konserveringsarbeten i interiören 1944-45. Bänkinredningen ombyggdes, alternativt nyanskaffades (jfr SvK vol. 221, inventering 2002-2006). Läktarunderbyggnad från 1971.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998; rev. 2008.

I kyrkans närhet, strax norr om vägen Ö om kyrkan, finns ett modernt församlingshem samt kyrkstallar från 1800-talet. Prästgården ligger ett stycke nordväst om kyrkan, ungefär halvvägs mellan den nya och den gamla kyrkan. Ruinen av den medeltida kyrkan (I) ligger ca en km norr om den nya, högre upp i odlingsbygden. Inom fastigheten Kungsgården, två km nordväst om den äldre kyrkplatsen, har medeltida bebyggelselämningar grävts ut som förmodas vara en medeltida försvarsanläggning, Bjärtrå skans.

Kyrkobyggnaden utgörs av en vitputsad gråstenskyrka, byggd 1844-47 av byggmästare Lars David Geting, delvis efter ritningar av Samuel Enander. Kyrkan, som står stabilt på berggrund, delvis i dagen, har ett rektangulärt långhus med torn i väster samt sedan 1907 ett smalare kor i Ö, som ursprungligen fungerade som sakristia. Den nuvarande sakristian ligger norr om koret. Sadeltaket över långhuset och det ursprungliga sakristietaket, nu kor, belagt med kopparplåt. På norra långsidan, vid den ursprungliga norra entrén, som sattes igen redan 1907, finns en utbyggnad, idag elcentral, tidigare uppvärmningscentral med kolbox, kopparplåt på taket även här.

Se även tidigare inventeringar.

Kyrkotomten ligger högt. I S och Ö finns en stödmur av huggen granit. Kyrkotomten, med rektangulär form och ganska begränsad yta, avgränsas av ett svartmålat gjutjärnsstaket av gotisk karaktär. Två passager, avgränsade av granitståndare krönta av facklor i gjutjärn (egentligen en slags vas, urna el likn), finns genom detta, huvudingången från parkeringen i V, samt på norra långsidan.

På kyrkotomten är kyrkobyggnaden placerad i NV, den omges av grusade ytor, gravarna i huvudsak S och Ö om byggnaden, förlagda i gräsade kvarter. Senare utvidgad kyrkogård återfinns V om kyrkotomten. I SÖ finns ett klassicerande gravkapell i trä från 1907, delvis stående på stödmuren. Gravkapellet har liggande vitmålad panel, pilastrar i hörnen, som bär tempelgavlar krönta av akroterier. Taket belagt av falsad plåt. Invändigt totalt ombyggt under 1960-talet. Intill detta i Ö en trädplantering med företrädesvis björk.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan byggdes 1844-47 av byggmästare Lars David Geting, som delvis följde ritningar 1833 av Samuel Enander. Kyrkan invigdes den 5 september 1847 av prosten Jonas Nordberg, Nordingrå. Den medeltida stenkyrkan låg på annan plats och revs i samband med nybyggnaden. Den står nu som konserverad ruin med bevarad stiglucka.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus, ursprungligen med sakristia bakom östväggen och torn i väster. Sedan 1907 med smalare kor i öster och sakristia på norra sidan av koret. Enanders ritning har på församlingens önskan tornet i öster med sakristia i dess bottenvåning.
Byggd i gråsten, delvis direkt på befintligt berg i dagen. Vitputsade fasader. Tidigare takbeläggning först spån, sedan gråmålad falsad järnplåt, nu kopparplåt.

EXTERIÖR - Huvudingång genom tornfoten, som pryds av Oscar I:s monogram inom strålsol. Ursprunglig ingång på norra långsidan igensatt 1907. Tornets lanternin av trä var från början öppen. Öppningarna stängdes och tornur sattes in 1907, och snidade girlander tillkom. Sadeltak över långhuset, separat valmat tak över den ursprungliga sakristian, nu kor.

INTERIÖR - Den ursprungliga raka korväggen pryddes av draperimålning som nådde upp till tunnvalvets hjässa och runt dörrarna till den bakomvarande sakristian. Den ståtliga altaruppställningen med parställda kolonner och båge med strålsol pryddes av altartavlan "Jesu bön i Getsemane". Hela altaruppställningen flyttades efter förändringen 1907 österut mot den nya korväggen. En skråhuggen bred bågöppning togs då upp i den gamla korväggen. Altaranordningen liksom predikstol, orgelfasad, läktarbröstning och nummertavlor, utfördes 1846-48 av Olof Hofrén, som till sin hjälp hade Nils Gärdin från Jämtland. Predikstolen med rik skuren förgylld dekor är vinklad snett utåt kyrkorummet och har draperimålning på väggen mellan ljudtak och korg.
Öppen bänkinredning (före 1945 sluten). Läktarunderbyggnad i liv med läktarbröstningen.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997