TUNA KYRKA

Kyrkoanläggningen vid Tuna kyrka består av en äldre del i anslutning till kyrkan och en utvidgning åt sydväst, utförd på 1920-talet. Kyrkan är uppförd i anläggningens nordvästra del.

Den äldre delen av kyrkogården omges av en kallmurad terrassmur i söder och sydväst. Övriga delar avgränsas av låga häckar. Innanför avgränsningen är en del träd från en äldre trädkrans bevarade. Ingången från öster är markerad av svartmålade grindstolpar av järn. Övriga ingångar utgörs av öppningar i häcken.

Den södra delen av kyrkogården omges av en låg granhäck i väster, norr och öster. I söder är kyrkogården öppen mot angränsande odlingsmark och Kilaån. Ingången till den södra delen flankeras av putsade, ljust gulkalkade grindstolpar med kopparplåtstäckta tälttak krönta av klot och kors. I ingången sitter svartmålade järngrindar. Till kyrkogården leder en trappa av granit med svartmålade järnräcken på sidorna.

Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar, undantaget en grusad gång till minneslunden på den södra delen av kyrkogården. Förutom låga häckar som avgränsar gravkvarteren på kyrkogårdens södra del finns det få buskar och träd på kyrkogården.

På kyrkogårdens norra del står ett tidigare bårhus och en transformatorstation, troligen uppförda i mitten av 1900-talet. Bårhuset har en betonggjuten, svartmålad sockel. Fasaderna är murade, spritputsade och avfärgade i ljust gul kulör. Dörrarna är klädda med kopparplåt. Byggnadens sadeltak har spåntäckning med mönsterläggning i samma utförande som kyrkans sakristia och vapenhus. Vindskivorna är tjärade och nockplåten är utförd av svartmålad plåt. Takfallen är försedda med hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Sörmländska kyrkor 31 (1944, 1962 & 1973)

FÖRSAMLING 1995 - TUNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 693, år 1900: 921, år 1995: 1594

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i bergslagsbygden sydligast i landskapet. Kyrkan ligger på en höjd i ett dominerande läge omgiven av åkermark i en fornminnesrik jordbruksbygd. På samma höjdsträckning och öster om kyrkan ligger prästgården och i väster tidigare skola, ålderdomshem samt hembygdsgården. Söder om prästgården ligger sockenstugan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus, ett smalare rakslutet kor, sakristia i norr, vapenhus framför långhusportalen i söder och torn i väster. Medeltidskyrkan, som har ansenliga mått, återstår till mursträckningarna helt intakt. Murarna består nedtill av gråsten, men från fönsterbänkarna och uppåt av tegel. Det betydande inslaget av tegel tyder på att kyrkan färdigställts tidigast vid 1200-talets mitt. Sakristian är samtida, medan vapenhuset sannolikt tillbyggts under senmedeltiden. Västtorn från 1877.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är putsade och avfärgade i gult under branta, spåntäckta takfall. Såväl kärnkyrkans som vapenhusets gavelrösten pryds av enkla blinderingar. Det i historicerande stil tillbyggda 1800-talstornet kröns av en plåtslagen spira. Ingångar söder och väster via torn och vapenhus. Kyrkans ursprungliga trätunnvalv revs när långhuset under 1400-talet slut välvdes i två travéer. Kalkmålningarna över den lågt slagna triumfbågen är sannolikt från tidigt 1300-tal och tillhör kyrkan äldsta utsmyckning. Valvet i koret tillkom sannolikt vid 1500-talets utgång. Strax därefter, troligen omkring 1620, smyckades koret med kalkmålningar, av samma motiv och utformning som de av Peder utförda målningarna i Bälinge. I kyrkan finns en altartavla från slutet av 1650-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.