Kyrkogården
Den äldst bevarade kartan, där Gamla kyrkan finns redovisad, är en storskifteskarta från 1793. Kyrkan utgör centrum i den lilla kyrkbyn, omgiven av gårdar i nord och öst, och i söder av ett antal gatehus. Efter enskiftet vid seklets slut splittrades kyrkbyn och kyrkan kom att ligga mera fritt med några få gårdar som grannar.
Inför uppförandet av Korsbacka kyrka, beslutade kyrkostämman 1898 att sluta begrava på den gamla kyrkogården, med undantag för dem som hade nära anhöriga där. Så småningom upphörde jordfästningen helt. På den Häradsekonomiska kartan från 1910-15 har omgivningen förändrats; marken runt kyrkogården har delats i kvarter, och en väg har anlagts rakt mot Korsbacka kyrka. Denna trädkantade axel förbinder kyrkorna visuellt än idag. I arkivhandlingar från 1910 nämns, att man avser ta bort de flesta av kyrkans träd och växter, samt jämna gravkullarna för grässådd; åtgärder som genomförts vid något tillfälle därefter. Foton från tidigt 1900-tal ger ännu intrycket
av en lummig kyrkogård med trädkrans och omgärdade gravplatser.
Dagens kyrkomur är inte ursprunglig. Mot söder, väst och öst finns en mur av vitputsat tegel, som uppfördes 2005-2006. Den putsade betongmuren mot norr uppfördes 1917 efter ritningar av Theodor Wåhlin.
Kyrkan omges av en bred singelbelagd gång. Från kyrkogårdsportens grindar leder en kantig stig av betongsten mot kyrkans torn och vapenhus. Övriga ytor på kyrkogården är grästäckta. Gräsgravarna saknar mestadels omgärdning, förutom ett antal som kantas av buxbom, sten eller gjutjärnsstaket, och ligger fritt placerade på kyrkogården. Någon kvartersindelning är inte synlig. Växtligheten är begränsad och domineras av fyra högresta träd, två lönnar och två lindar, som är spår av en tidigare trädkrans. Övrig grönska, i huvudsak städsegröna växter, finns i anslutning till gravarna.
Bland gravminnena dominerar resta vårdar i sten. Granit är vanligast i vårdarna från 1800-talets senare del och framåt, medan marmor, kalksten och sandsten förekommer i de äldre. Bland de äldsta gravarna märks ett antal skånska kalkstenvårdar, dekorerade med det allseende ögat, och två liggande hällar i samma material.
Byggnader på kyrkogården
Utöver kyrkan saknas byggnader på kyrkogården.
Källor och litteratur
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland, Blekinge. Bd I-IV, Knud Banning, Köpenhamn, 1976-1982.
Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, Lottie Eriksson och Emelie Petersson (2007), Regionmuseet, Kristianstad
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Underhållsplan för Kävlinge gamla kyrka 2010-12-01, ItArk Arkitektkontor AB (2010), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Kävlinge gamla kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-08-05
http://www.harjager.se/website/index.php?option=com_content&view=article&id=51&Itemid=60, Harjagers Härads Fornminnes- och Hembygdsförening, hämtad 2014-08-05.
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-08-07
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard /kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ index. aspx, Länsstyrelsen, hämtad 2014-08-07
Intervju med representanter från Kävlinge församling, möte 2014-08-25.
Se även Kävling gamla kyrkomiljö under Miljöer.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
