ÖSTERSUNDS RÅDHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Staden Östersund grundades redan 1786 men utgjorde under sina första femtio år ett mycket litet samhälle. I judiciellt avseende kom det till en början att lyda under Brunflo häradsrätt.

När en rådhusrätt inrättades 1856 sammanträdde domstolen och magistraten till en början i en fastighet i kvarteret Traktören, Prästgatan 27 (Johanson, 1913). Under en period höll man till i det nya cellfängelsets domstolslokal och från och med 1866 hyrde man in sig i den så kallade Stadsgården, en gård som låg på samma tomt som det nuvarande polishuset.

Debatten om byggandet av ett nytt rådhus hade pågått sedan rådhusrätten inrättades och när planerna på det nya rådhuset började ta form var både placeringen och utformningen föremål för livliga diskussioner. Överintendentsämbetets rådgivande arkitekt IG Clason kallades in för att ge sina synpunkter och han menade att det var viktigt att " icke blott söka gifva åt densamma [rådhuset] monumentala mått och monumental hållning, utan ock välja platsen så, att den får någon omgifning att beherska"( Östersunds Rådhus, 1984). Clason förordade platsen vid Stortorget men det motsatte sig en majoritet av fullmäktige som istället beslutade att huset skulle placeras vid den östra sidan av Rådhusgatan för att ge byggnaden stort spelrum. Arkitekten Frans Bertil Wallberg, som också står bakom ritningarna till den gamla biblioteksbyggnaden, handelsbankens hus och länsmuseet. Wallberg anlitades efter en arkitekttävling som utlystes 1907 och två år senare stod den väldiga byggnaden färdig.

För ytterligare information om domsagans historik, se http://www.fmis.raa.se/fmis/download/Tingshus/Domsagohistorik_Ostersund_TR.pdf För utförlig beskrivning av rådhuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLOR: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-10, Wichman Holger, Robert Svedlund, mfl. "Jämtlands och Härjedalens historia. Fjärde delen 1720-1880 "PA Norstedt & Söners Förlag Stockholm 1962, Johanson, Cyrillus "Östersunds rådhus, Arkitekt Fr. B. Wallberg" särtryck ur Teknisk Tidskrift Arkitektur Häfte 1 1913, "Östersunds Rådhus", Östersunds kommun 1984

Östersunds rådhus uppfördes åren 1909-12 efter ritningar av arkitekt Frans Bertil Wallberg. Byggmästare var Johan August Hellström. Rådhuset är ett imposant nationalromantiskt byggnadsverk, där modern nordeuropeisk tegelarkitektur smälts samman med jämtländsk byggnadstradition.

Lökkupolen har medvetet utformats för att ge associationer till jämtländska klockstaplar. Fasaden är klädd med mörkt Hälsingborgstegel och Gustakalksten från Brunflo. Utsmyckningar är utförda av skulptören Olof Ahlberg.

Nedre och övre trapphallen med Rådhussalen, ursprungligen stadsfullmäktiges sessionssal, och Domsalen utgör rådhusets representativa och mest välbevarade del.

Övre trapphallen är den kanske mest anslående interiören med valv, pelare och muralmålning, som skapar en stämning av kärv monumentalitet.

Åren omkring 1970 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad av rådhuset.

KÄLLA: Länsstyrelsen i Jämtland

Östersunds rådhus uppfördes åren 1909-12 efter ritningar av arkitekt Frans Bertil Wallberg. Byggmästare var Johan August Hellström. Rådhuset är ett imposant nationalromantiskt byggnadsverk, där modern nordeuropeisk tegelarkitektur smälts samman med jämtländsk byggnadstradition.

Lökkupolen har medvetet utformats för att ge associationer till jämtländska klockstaplar. Fasaden är klädd med mörkt Hälsingborgstegel och Gustakalksten från Brunflo. Utsmyckningar är utförda av skulptören Olof Ahlberg.

Nedre och övre trapphallen med Rådhussalen, ursprungligen stadsfullmäktiges sessionssal, och Domsalen utgör rådhusets representativa och mest välbevarade del.

Övre trapphallen är den kanske mest anslående interiören med valv, pelare och muralmålning, som skapar en stämning av kärv monumentalitet.

Åren omkring 1970 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad av rådhuset.

KÄLLA: Länsstyrelsen i Jämtland