Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västerbotten, Kommun: Skellefteå |
Titel <itemTitle> |
KÅGE KYRKA |
Historik <itemDescription> |
-
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Kåge kyrka ungefär en mil norr om Skellefteå byggdes 1926 av byggmästaren J. B. Grönlund efter ritningar av Knut Nordenskjöld men har till det yttre prägel av barock och nyklassicism. Kyrkan är av trä och orienterad med ett rakavslutat kor i söder, smalare än långhuset, och med en vidbyggd sakristia intill korets östmur. I norr reser sig ett torn vars bottenplan ...
Visa hela
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Kåge kyrka ungefär en mil norr om Skellefteå byggdes 1926 av byggmästaren J. B. Grönlund efter ritningar av Knut Nordenskjöld men har till det yttre prägel av barock och nyklassicism. Kyrkan är av trä och orienterad med ett rakavslutat kor i söder, smalare än långhuset, och med en vidbyggd sakristia intill korets östmur. I norr reser sig ett torn vars bottenplan fungerar som vapenhus. Både fasader och innerväggar är klädda med vitmålad panel. Långhuset har höga, segmentformade fönster och tegeltäckt, valmat sadeltak med svagt svängda fall. Koret har rundfönster och det i altarmuren har glasmålningar. Tornet har lanternin med lökkupol och hög spira. Interiören har smala pelare som ger en antydan till ett smalt sidoskepp på ömse sidor om mittgången. Tredingstaket är klätt med grå panel. Bänkinredningen är öppen. Altartavlan är utförd av Torsten Nordberg. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Beskrivning Inventeringsår (2011) <itemDescription> |
-
Kyrkan uppfördes åren 19241925, efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. Byggmästare var Knut Simon Lundberg, Kåge. Redan 1928 ville man anlägga en begravningsplats söder om kyrkan, ...
Visa hela
Kyrkan uppfördes åren 19241925, efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. Byggmästare var Knut Simon Lundberg, Kåge. Redan 1928 ville man anlägga en begravningsplats söder om kyrkan, men myndigheterna tillät det inte eftersom markförhållandena inte var lämpliga och platsen kom för nära bebyggelsen. När begravningsplatsen anlades 1934 kom den därför att ligga en bra bit från kyrkan, på den s.k. Öhn, inte långt från Kågefjärden. Begravningsplatsen planerades av länsträdgårdsmästare Erik Söderling. Den ligger helt omgiven av barrskog i en nordvästsluttning. Många av de stiliga höga tallarna har sparats vilket ger en karaktär av skogskyrkogård, även om marken är utplanerad till en jämn sluttning och gräsbevuxen. Mot parkeringen och entrén i nordväst finns en bogårdsmur av natursten med låga portstolpar av sten. Övriga sidor av begravningsplatsen har ingen klar avgränsning mot den omgivande skogsmarken. En bred grusad mittgång leder upp genom kyrkogården, som i övrigt har relativt sparsamt med gångar. Halvvägs upp finns en liten minneslund med planteringar, två vattenspeglar och några buskar. Förutom dem förekommer knappt någon annan vegetation än de naturvuxna tallarna. Gravvårdarna består av låga och mest ljusa stenar, placerade i rader utan rygghäckar. Planteringarna är påtagligt samordnade, t.ex. med enbart röd begonia och blå lobelia i vissa kvarter och enbart gul tagetes och ljuslila margueriter i andra kvarter. Endast två grusgravar finns i öster, en av dem med stenram och en med järnstaket. I områdets nordvästra del, intill parkeringen, finns en ekonomibyggnad i trä byggd 1978 samt ett förråd. Gravkapellet uppfördes 1955 efter ritningar av arkitekt Poul Stampe, Skellefteå. Den rektangulära byggnaden har litet utskjutande vapenhus med mörk spegeldörr och täcks av ett brant tegeltäckt sadeltak som är djupt neddraget på långsidorna. Väggarna är klädda med ljusmålad locklistpanel på samma sätt som kyrkan. Byggnaden är extremt sluten och har bara ljusinsläpp i koret genom små partier av betongglas. Strax söder om gravkapellet finns ett vitmålat kombinerat förråd och avträde med pulpettak. Det tillkom troligen på 1930-talet. Den friliggande begravningsplatsen är belägen fågelvägen ca en kilometer nordost om kyrkan, på andra sidan E4:an.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Samhället Kåge ligger inom en flack och öppen dalgångsbygd runt Kågeälven, ca 14 km norr om Skellefteå. Här finns bra förutsättningar för jordbruk men även goda hamnförhållanden, vilket tidigt gjorde ...
Visa hela
Samhället Kåge ligger inom en flack och öppen dalgångsbygd runt Kågeälven, ca 14 km norr om Skellefteå. Här finns bra förutsättningar för jordbruk men även goda hamnförhållanden, vilket tidigt gjorde Kåge till en viktig knutpunkt för handel. Under 1800-talet präglades Kåge av industrialisering, med bl.a. skeppsvarv, garverier och repslageri. Industrialiseringen och befolkningstillväxten fortsatte under 1900-talet och bebyggelsen i centrala Kåge förtätades och fick tätortskaraktär. Längs Storgatan (f.d. Kustlandsvägen) inrättades ett merkantilt centrum och här byggdes också kyrkan 192425. Detta skedde sedan Skellefteå landsförsamling beslutat avskilja norra delen (Kågedalen) till en egen församling. Kågeborna, som helst hade varit kvar i lands-församlingen, förlorade 1917 dragkampen mot Kusmark om var den nya församlings-kyrkan skulle ligga. Då bildades emellertid Storkåge kapell- eller kyrkobyggnads-förening, som samlade in pengar och frivillig arbetskraft, köpte in mark för ändamålet, lät ta fram ritningar och slutligen byggde en kyrka i Kåge. Först 1956 överläts kyrkan till Kågedalens församling, som bildades 1933.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Skellefteå, Västerbotten.
-
Kyrkan uppfördes i nord-sydlig riktning av resvirke (stolpverksstomme) efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. Byggmästare Knut Simon Lundberg, Kåge. Invigning skedde den 6 januari 1926. Arkitekturen omnämnd som en 1700-tals pastisch. Taktegel från Heby. Korfönster ritat av konstnären Yngve Lundström. Altarskåp målat av dekorationsmålaren Åke Ahnlund, Skellefteå med motivet Jesus i Getzemane med knäböjande änglar på altarskåpets sidostycken. Övrig dekorativ utsmyckning av Ahnlund. Orgel av Elias Alm, Norsjö. Ljuskronor och övrig armatur tillverkad av Nils M. Lövgren, Ursviken. Uppvärmning med lågtrycksånga. Altarringen var delvis klädd med rödbrun plysch. Färgsättningen inne i kyrkan gick i blått med lite röd anstrykning.
Ett äldre förslag upprättades 1920 av arkitekten Nils Nordén, Umeå godkändes ej av Byggnadsstyrelsen då det ej anknöt till det norrländska landskapet. Därefter upprättades ett förslag av Fredrik Falkenberg, 1921 (putsad tegelkyrka). Detta förslag påminde mycket om ett förslag han upprättade till Kågedalens kyrka i Kusmark 1920. 1924-01-01 - 1925-12-31 av Elias Alm.
-
Anläggande av begravningsplats. 1934-01-01 - 1934-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|