HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)

Arbete med Hjorteds nya kyrka påbörjades 1775 under ledning av stiftsmurmästaren Måns Månsson och stiftsbyggmästaren Petter Andersson, Linköping. Ritningarna gjordes troligen lokalt men upphovsmannens namn är inte känt. Kyrkan byggdes med ett rektangulärt långhus och torn i väster. Murverket putsades och det brutna taket täcktes med spån. Kyrkan uppfördes under Gustav III:s regering och namngavs efter drottningen, Sophia Magdalena. Arbetet var klart 1778 och kyrkan invigdes 1780. Från den gamla kyrkan överfördes flera inventarier samt tak- och väggmålningar. Under första halvan av 1700-talet anlitade församlingen flera målare för att dekorera kyrkan. Omkring år 1700 utförde Rikard Ekevall och Nils Kåre, båda Eksjö, den målning som idag pryder sakristians tak. Åren 1731-34 målades kyrkans kor av mäster Anders Wikström, Söderköping. Wikström tros vara mannen bakom den målning som idag är placerad i vapenhusets tak. Utöver dessa båda större partier finns flera mindre målningar och fragment av bilder uppställda i en av tornkammarna.

År 1825 visade det sig att den södra kyrkväggen hade spruckit på två ställen. Under lång tid kommer sättningar i kyrkans grund att vara församlingens stora bekymmer. Brist på pengar gjorde att de åtgärder som vidtogs kanske inte blev så omfattande som hade behövts. Altaruppsatsen från 1712 bestående av träskulpturer och målningar hade till stor del bekostats av Ingeborg Zelow, Totebo. På 1860-talet byttes den ut mot ett enkelt vitt kors mot mörk fond. Gamla altaret står idag uppställt i sakristian. En helt ny altaruppsats sattes in i kyrkan 1893 med en altartavla av konstnären J. Erdtman föreställande Jesu samtal med den samriska kvinnan vid Sykars brunn.

Åren 1901-1902 genomfördes en omfattande renoveringen av kyrkans interiör. Arbetet utfördes av arkitekt T. Thorén. Väggarna slätputsades och avfärgades i en gulskär ton som fältindelades med dekormåleri. Bänkinredningen som varit sluten mot kyrkans huvudgång byttes ut. De korta bänkraderna utmed långhusets sidor togs bort och ersattes av en bänk som följde långhusets vägg. Bänkarna hölls samman i två kvarter och bänkarna försågs med öppna gavlar och ryggstöd i pärlspont. Korbänkarna fick samma utformning och antalet bänkar minskades. Korets golv sänktes till ett steg över långhusets. Stengolvet ersattes i långhuset av ett brädgolv och koret försågs med en mönstrad matta av okänt material. Den slutna altarringen ersattes av en halvcirkelformad öppen altarring med svarvade trädockor. Innertakets brädklädsel byttes mot pärlspont. Läktaren byggdes om och fick ett rakt mitt parti. Trapporna till läktaren flyttades ut i långhusets hörn och läktaren försågs med bänkar. Kyrkan försågs också med nya ytterdörrar och värmeugnar. Orgelverket förefaller hade överförts från gamla kyrkan medan orgelfasaden byggdes för den nya kyrkan 1778. Fasaden gjordes av L.W. Ahlberg och A. W. Wallander men orgelverkets ursprung är inte känt. Den första renoveringen av orgeln ska utförts 1814 av orgelbyggaren Hallstöm, Linköping. År 1904 försågs orgeln med ett nytt orgelverk byggt av E. A. Setterquist & Son.

Problemen med sättningar i murverk och sprickbildning i fasaden som följd förekom under hela 1800-talet. Åtgärder för att lösa problemet vidtogs vid flera tillfällen men man lyckades inte. År 1925 installerades dragjärn i kyrkan. Än idag har dock kyrkan problem med sprickbildningar i murverket. De nya dörrar som sattes in 1901 togs bort 1931 och de gamla dörrarna renoverades och sattes på plats igen. År 1938 installerades lågtrycksångvärme och ledningar i kyrkan och 1941 installerades el. År 1956 renoverades kyrkans fasad. Arbetet utfördes av Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås. Fasaden putsades och avfärgades helt i vitt. Tidigare hade kyrkans fasadputs haft en mörkare ton och vita omfattningar.

Det var också Johannes Dahl som ledde arbetet med den stora renoveringen av kyrkans interiör 1965. Väggarna avfärgades i vitt och innertaket laserades i en ljus, gråvit ton. Bänkarna på långhusets sidor togs bort liksom bänkraderna under läktaren. Nya trappor till läktaren byggdes och fönstren försågs med nya innerbågar. Ny värmeanläggning med oljepanna installerades och under läktaren ordnades ett kapprum med hjälp av skärmväggar. Altaruppsatsen, predikstolen och orgelfasaden konserverades. Ljuskronorna hängdes om i dubbla rader. I sakristian ordnades skåp för textilförvaring och toalett installerades. Exteriört tjärades kyrkans tak och tornets fasad sågs över. År 1958 hittades en dopfunt från 1200-talet nedgrävd vid kyrkans torn. I samband med renoveringsarbetena 1965 hittades dopfuntens fundament under ett par bjälkar i vapenhuset. Dopfunten finns idag uppställd i kyrkan. Återinvigningen förrättades 1965 av biskop Ragnar Askmark.

År 1968 byggdes orgelverket om av A. Magnussons Orgelbyggeri AB. En ny kororgel inköptes från J Künkels Orgelverksta AB, Lund, 1977. För att bereda plats för orgeln togs flertalet korbänkarna bort. Skärmväggarna under läktaren avlägsnades och ett tornrum inreddes som museum för målningar från den gamla kyrkan och äldre inventarier. Två år senare konserverades ett medeltida altarskåp, predikstolen, begravningsvapen, altaruppsatsen och den äldre altaruppsatsen. År 1985 dokumenterades de målningar och fragment av målningar från gamla kyrkan som finns kvar. Kyrkans långhus försågs med nytt tak av plastbelagd, galvaniserad stålplåt 1986. Vid samma tillfälle lagades putsen. Från 1986 och fram till idag har fasaden omputsats och taket målats vid flera tillfällen. År 1989 höjdes läktarbarriären med hjälp av en stålrörskonstruktion och läktaren målades. Fönster och dörrar målades, kula och kors förgylldes och tornets spåntak tjärades 1990. Långhusets tak målades och tornets spåntaktjärades 1998. Då målades också lanterninen och hängrännor och stuprör byttes. Orgelfasaden renoverades 2000. Delar av listverket omförgylldes och övriga ytor målades i ljus grågrön umbranyans. Samma år konserverades altarskåpet, ett medeltida krucifix, begravningsvapen och predikstolen.