TÖRE KYRKA

Kyrkotomten är avskalad med vida gräsytor och ramas in av en naturstensmur,
kantad av björkar. I övrigt finns bara enstaka buskar och tallar. Kyrkan står
mitt på kyrkotomten som korsas av grusgångar i flera riktningar. Gångarna
lyses upp av ett fåtal låga lyktor med koniska armaturer i opakt glas.
Huvudgången i öst-västlig riktning markeras av betongplattor och slutar i en
bred, monumental betongtrappa som leder ned till församlingshemmets
parkering.

Töre kyrka ligger på en höjd vid Töreälvens utlopp. Töre blev egen församling så sent som 1909. Från 1876 till 1936 tjänade en gammal träbyggnad som gudstjänstrum, den revs 1968. Den nya kyrkan stod färdig 1936 i tegel. Den byggdes av byggmästaren Betuel Gunnard Hällsten efter Evert Milles ritningar. Planen är rektangulär med smalare kor och västtorn. Sadeltaket är klätt med plåt, fasaderna är vitputsade med blyinfattade fönster. Även invändigt är kyrkan helt vitputsad. Taket är tunnvälvt. Passager är upptagna i långsidornas djupa rundbågade fönsternischer, så att sidogångar bildas. Koret, som får sitt ljus från ett söderfönster, har ett lägre, korgbågformat tak.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Töre blev en egen församling så sent som 1909. från 1876 till 1936 tjänade en gammal träbyggnad som gudstjänstrum, den revs 1968.

Töre kyrka är uppförd av tegel. Planen är rektangulär, med smalare kor och västtorn. Sadeltaket är klätt med plåt, fasaderna är vitputsade.

Även invändigt är kyrkan helt vitputsad. Taket är tunnvälvt. Passager är upptagna i långsidornas djupa, rundbågade fönsternischer, så att sidogångar bildas. Koret, som får sitt ljus från ett söderfönster, har ett lägre, korgbågeformat tak. Rummet har en fast bänkinredning och trägolv.

Altarreliefen är utförd av Axel Wallenberg. Korfönstret, som sattes upp 1969, är komponerat av Jean Carlbrand och tillverkad i Milano.
KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998