KARLSTADS KYRKOR

Karlstad är Värmlands största och äldsta stad, grundad 1584 av hertig Karl. Staden är belägen vid Vänerns norra strand uppbyggd på ett deltaområde bestående av älvfåror, öar och restsjöar. På den största ön Tingvalla, utvecklades under medeltiden en handels- och tingsplats, i skriftliga källor omtalad första gången 1290. Den äldsta bevarade stadsplanekartan från 1646 visar några oregelbundna kvarter kring en kyrka, placerad vid Klarälvens västra älvgren. Norr och väster härom vidtog landsbygden med stora jordbruksgårdar.

Fyra gånger har Karlstad i stort sett utplånats av bränder, den senaste 1865. Från tiden före branden återstår i dag främst byggnader i kvarteret Almen, Gymnasium Adolpho Fredricianum, Biskopsgården och Domkyrkan från 1730. Domkyrkan flyttades till ny kyrkplats, det så kallade Lagberget, efter brand 1719. Efter den sista stora stadsbranden år 1865 fick Karlstad en ny stadsplan av rätvinklig rutnätsmodell med stort torg i öst-västlig riktning. Större och viktigare offentliga byggnader placerades runt torget. År 1869 kom järnväg och järnvägsstation. Under 1900-talet, framför allt under 1960-80-talen har Karlstads bostadsområden brett ut sig bort från deltat. Industrier har tillkommit framför allt i sydöst, där man fyllt ut Vänern med schaktmassor för att vinna mark.

Import av salt och spannmål samt export av järn och trä har haft stor historisk betydelse för utvecklingen av Karlstad och dess näringsliv. Stadens handel och sjöfart främjades genom öppnandet av Trollhätte kanal 1800. Näringslivet har genomgående haft en allsidig sammansättning med en omfattande fabriksverksamhet alltsedan 1800-talets mitt.

Under medeltiden tillhörde nuvarande Karlstads stift Skara. Karlstads stift bildades 1581 genom en utbrytning av Värmland och delar av Västergötland, då med superintendent i Mariestad, från 1647 i Karlstad. 1772 fick Karlstad biskop. I Karlstad finns, förutom domkyrkan, ett flertal distriktskyrkor; Norrstrandskyrkan (1959), Råtorps kyrka (1966), Herrhagskyrkan (1972), Kroppkärrskyrkan (1973), Västerstrandskyrkan (1977), Kronoparkskyrkan (1980), Vikenkyrkan (1983), och Rudskyrkan (1993). Kyrkogårdarna är uppdelade på två platser, den Västra och Östra kyrkogården i centrala Karlstad och den Norra kyrkogården, placerad inom stadsdelen Rud norr i staden. Den norra kyrkogården kallas även Ruds skogskyrkogård.

Under 1950- och 1960-talen gjorde fullmäktige ett större antal markförvärv, bl a på RUD. Kommunen utarbetade en ny stadsplan, efter vilken en mer stadsmässig bebyggelse skulle komma att byggas. Tanken var att bebyggelsen på Rud skulle bidra till att minska den bostadsbrist som vid tiden rådde i Karlstad samtidigt som bostadsstandarden skulle höjas. Stadsplanen upprättades 1964 av arkitekterna Sven-Gunnar Holm och Svante Blom. Funktionalismens idéer om en bostad präglad av sol, ljus och luft skulle förverkligas, men serviceutbudet skulle bli bättre än i 1930-talets områden. Mitt i stadsdelen planerades därför ett skyddat grönt stråk från söder till norr. 1993 byggdes kyrkan i anslutning till centrumtorget.

Miljonprogramsbebyggelsen i stadsdelen KRONOPARKEN kan ses som resultatet av statens satsning på att dels bygga bort bostadsbristen dels höja befolkningens bostadsstandard under en tioårsperiod. Satsningen var storskalig och en rationell byggmetod eftersträvades. Karlstad var inne i en expansiv period mellan 1965-75. Urbaniseringen hade tagit fart. Initialt planerades för 7000 bostäder och en självförsörjande förort mellan sjön Alstern och nuvarande E18. Området bestod innan byggandet i huvudsak av en skogig bergsterräng. 1966-67 utlystes en tävling om stadsplan för bostadsområdet Kronoparken. Det vinnande förslaget ritades av Arvidsson och Lindman på Vattenbyggnadsbyrån. Förslaget innehöll framförallt flexibla lösningar med trafikseparering, centrumanläggning osv. Vid mitten av 1970-talet anpassades planeringen till en mer realistisk utveckling. En fjärdedel av förslaget blev genomfört och det var allmännyttan som byggde. 54 st 2-vånings lamellhus grupperades innanför en krans av 14 st 4-vånings loftgångshus. Det ursprungliga Kronoparken kom att omfatta två bostadskvarter åtskilda av ett parkområde omslutna av Vårgatan och Sommargatan. Den första bebyggelsen med de stora hyreshusen har efterhand kompletterats med omfattande småhusbebyggelse. Kyrkan uppförs norr om stadsdelens centrumbildning 1980.

Stadsplanen för KROPPKÄRR lades ut 1960. På närmast jungfrulig mark planerades bostäder med naturnära omgivningar. I anslutning till det nya området fanns sedan tidigare egnahemsbebyggelse t ex på Folkebovägen. 1961 byggdes den första småhusgruppen med 109 lägenheter. I enlighet med 1960-talets rationella byggnadstrend användes prefabricerade hus vid uppförandet av grupphusbebyggelsen. Norra Kroppkärr kom att bli ett utpräglat småhus- och radhusområde. I bostadsområdets södra del uppfördes Kroppkärrskyrkan 1973.

Från 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet bestod HERRHAGEN till stor del av hagmark. År 1898 upprättades en stadsplan för Herrhagen och bebyggelsen reglerades efter en rutnätsplan med breda raka gator. Under 1900-talets första hälft uppfördes en stor del av den bebyggelse som nu finns på Herrhagen, med enfamiljshus i en sammanhållen del utmed den östra sidan av bostadsområdet och flerfamiljshus i den västra delen av stadsdelen. Bostadsbyggandet har därefter fortsatt runt om i stadsdelen och äldre bebyggelse har uppblandats med nyare. Även industriområdet i söder har utökats successivt. Kyrkan uppfördes 1972 vid Herrhagens centrum.

Stadsdelen VIKEN utgör ett slags gränszon mellan Karlstads stadskärna och omgivande stadsdelar. Viken är ett utpräglat bostads- och handelsområde. Bebyggelsestrukturen närmast Vikenkyrkan består främst av lamellhus från 1940-talet (Pilgården) och 1980-tals bebyggelse i form punkthus och lägre gårdsbebyggelse i kvarteret Järpen. En starkt miljöskapande faktor är närheten till vattnet, strandlinjen vid Orrholms/Mariebergsviken. Vikenkyrkan ligger i anslutning till Wennbergsparken, som anlades 1908. Parken fick sitt namn efter den intilliggande fabrikens grundare, Wennbergs Mekaniska Verkstad/Weverk. Parken består i huvudsak av symmetriskt placerade trädrader, kullerstensbelagda och asfalterade gångar, en fontän och ett flertal parksoffor omgivna av häckar. I området närmast kyrkan breder en stor öppen gräsyta ut sig.

Stadsdelen SUNDSTA, där Norrstrandskyrkan ligger, började inte exploateras förrän in på 1900-talet och en stadsplan över området kom till först i början på 1930-talet. Tidigare fanns här en lantlig bebyggelse knuten till Sundsta gård och Sundsta herrgård. Den första villabebyggelsen på Sundsta uppfördes på 1910-talet, men fortfarande under 1920-talet var området relativt obebyggt och hade ett primitivt vägnät. Under 1940-talet växte stadsdelen betydligt i de norra och södra delarna. Därefter har förtätningar skett bl a med skolbyggnader vid Sundsta och Älvkullegymnasiet, Sundsta idrotts- och badhus och villabebyggelse längs Klarälven.

Det villasamhälle som idag heter RÅTORP började bebyggas under 1910-talet från att tidigare ha varit ett till stora ytor skogsbevuxet område utmed Klarälven i norra delen av Karlstad. De första egna hemmen som uppfördes i området hade stora tomter som uppodlades, flera boende hade även djur för husbehov. 1933-34 inkorporerades Råtorp med Karlstad stad.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Karlstads dokkyrka. / ATA Stockholm, Karlstads domkyrka./ Monica, Björklund och Hans Johnsson, Stadenns identitet 1996.