Stenyxor från Julita ca 1948

"Här är tre stenyxor avbildade från vardera två håll och allenast en tredjedel så stora som i verkligheten. Yxan överst t.v. kommer från Hissjötorp och är av det ålderliga och enkla slag, som rickats in på kartan nr 1 på föregående sida. Den stora yxan är av ett mera välgjort slag från Viksäter, se kartan nr 2. - Yxan med hål kommer från Lerby och återfinnes på kartan nr 3"
[…]
"Ungefär för 7.000 år sedan, då större delen av socknen hade kommit upp ur havet, kom människorna för första gången till socknen. De hade yxor av sten, som de ibland tappade eller slängde undan, och nu kan julitaborna hitta dem igen i åkern eller i någon grusgrop. Ett sådant fynd är bevis för att en stenåldersmänniska vari på just den platsen kanske t.o.m. för 7.000 år sedan. På kartorna sid. 10 visas hur landet så småningom steg ur vattnet och hur människorna tog socknen i besittning. Visserligen har ännu inte hittats några lämningar av hus eller gårdar, men många hundra stenyxor har hittills påträffats i socknen. De kan inte gärna betyda annat än att folk under länga tider vistades i den blivande Julita socken under den tid av ungefär 4.000 år, som brukar kallas stenåldern, därför att nästan de enda redskap, som bevarat till år tid är yxor, knivar och mejslar av sten. Det som lockade människorna till Sörmland och till Julita var, att det fanns gott om djur att jaga i skogarna, och att i havet fanns fisk och säl" / Ur Julita socken (1948), sidan 11-12