VISNUMS-KILS KYRKA

Visnums-Kils kyrka, uppförd i sten, består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr, vidbyggt gravkor söder om koret, vapenhus framför sydportal och ett kraftigt västtorn, något indraget. Kyrkans exteriör är vitputsad, byggnadskropparna har valmade, skiffertäckta sadeltak, västtornet kröns av plåtslagen huv med sluten lanternin och kort spira. Ingång sker i väster och söder via tornets bottenvåning respektive vapenhuset. Ingång finns även via sakristian, i norr.
Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade band runt fönster, dörrar, taklist och vid hörn. Väggarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar med vitmålade bågar. På fasaden finns också murade och putsade strävpelare.
Tornet är något indraget i långhuset. Det är kraftigt och inte så högrest. I vardera väderstreck finns en rundbågig öppning med svartmålade luckor för tornklockorna. Entré genom tornet i väster. Portalen är svagt rundbågeformad med slätputsad omfattning som upptill avslutas med spetsform och ett kors. Ovan entrén sitter ett litet tornfönster. Tornet har ett svängt tak med inklädd lanternin med mindre huvtak som avslutas med en järnspira med förgylld tupp. Torntakets täckning är av koppar.
Såväl sakristian, det tillbyggda gravkoret och det södra vapenhuset har valmade sadeltak med skiffertäckning. Skiffret är av småformat och ligger rektangulärt. Långhuset täcks även det av ett valmat sadeltak med skiffer. Men här är skiffret av större plattyp, diagonallagt. Takfoten är vitmålad medan vindskivor är svartmålade. Regnvattenssystemet är av svartmålad plåt. Takfoten är ventilerad.
Samtliga portdörrar är svartmålade av trä. Den södra entrén är handikappsvänlig. Framför den västra entrén ligger två kalkstenshällar. Vid entrén till sakristian finns en trappa av sten med svart smidesräcke.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett enskeppigt kyrkorum som täcks av ett spegelvalv. Koret är tresidigt avslutat i öster. Läktare i väster med klassicerande orgelfasad. Bänkarna, med dörrar, är uppdelade i fyra kvarter med sidogångar efter ytterväggarna. Altaruppsats och predikstol är exempel på sk provinsiella barockarbeten. Vid en genomgripande restaureringen 1945-47 framtogs 1700-talsmålningar på väggar och valv samt äldre inventarier konserverades. Interiören upplevs homogen och ursprunglig.
LÅNGHUSET har ett lackat trägolv med en liten gråmålad träsockel. Väggarna är vitputsade och genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar som omgärdas av ett draperingsmåleri från 1700-talet. Draperingarna är målade i blå, gula och engelskt röda kulörer. Fönsternischerna är relativt djupa och kopplade bågar och karmar är målade ljust grå. Invändigt större glasrutor än i ytterbågen. Tre fönster på vardera långsidefasad. Mitt på den södra väggen finns en dörr, en bred rundbågig bräddörr laserad grön. Rummet täcks av ett spegelvalv av trä med siratmålningar i blåa färger, mittpartiet är vitlimmat. Under taket finns en taklist med blå marmorering.
BÄNKARNA är uppdelade i fyra kvarter (13+13, 6+6) med mittgång, tvärgångar och sidogångar efter ytterväggarna. Bänkarna sluter ej fram mot västväggen, utan lämnar där plats för bokbord, montrar och utställningar mm. Bänkarna har dörrar och är svampmålade brunorange med bruna överliggare och socklar. Dörrarna har fyllningar målade i engelskt rött med numrering. Tegelröda dynor.
När LÄKTARE byggdes i väster 1771, upptogs den helt av bänkar. Den bärs upp av sex svarvade grönmarmorerade kolonner. Undertaket är vitmålat. Läktaren har ett utkragat mittparti. Barriären är målad med beigeblå marmorering med fyllningar målade med en slags strålande stjärnor och trianglar. 1822 uppställdes här en ORGEL, 1896 utdömdes den och en ny orgel inskaffades. Orgeln har en klassicerande fasad målad i vitbeige med förgyllda detaljer. På orgelns fasad sitter lampor. På läktaren finns tre bänkar norr om orgeln och en hel, och en kortare söder om orgeln. Under läktaren är på västväggen placerat två monterskåp för visning av textilier, med draperi framför. I det norra utrymmet finns lösa stolar, i det södra står en gammal klocka placerad tillsammans med en kista, en inskriftstavla samt klädavhängningsställ.
Mitt för den norra fasaden står en skulpturgrupp föreställande SANKT GÖRAN OCH DRAKEN, som dateras till omkring år 1500. Troligen är detta ett provinsarbete, skuret i lövträd, troligen björk. Den enda framställningen av detta motiv i Karlstads stift. Kampen mellan Sankt Göran och draken vill åskådliggöra kampen mellan gott och ont, mellan kyrkan och hennes fiender. Blev en nationell symbol under senmedeltiden. Draken framställt litet tam, redan besegrad av en smal riddare, kapprak i sadeln. Skulpturgruppen står på ett vitmålat podie. Ovan gruppen hänger ett EPITAFIUM över släkten Hammarheilm. Öster om skulpturgruppen står ett GOLVUR. Dess övre del dateras 1780, den nedre är nyare. När klockan slår tolv, spelar ett klockspel upp och på en ring tågar en procession av små figurer fram ur klockan och försvinner in igen.
Ett TRIUMFKRUCIFIX är upphängt på södra långhusväggen. Det dateras till 1300-talet. Högra foten är spikad över den vänstra. Armarna är nästan rakt utsträckta. Huvudet är svagt böjt åt höger axel. Det finns spår av blå färg på ländklädnad och av röd färg på kroppen. Höftskynket är relativt långt. En gulmålad platta är gloria. Själva korset är platt med kvadratiska ändplattor målade i rött och grått. Ett ÄLDRE ÖVERSTYCKE är bevarat och placerat över den södra ingången. Det framställer Kristi uppståndelse. I den södra mittgången står kyrkans LJUSBÄRARE.
KORET är tresidigt avslutat, har en svag förhöjning och är lagt med trägolv som lackats. I de avfasade väggpartierna sitter fönster. Utgång till sakristia sker i det norra partiet, med utgång öster om predikstol.
ALTARUPPSATSEN är placerad dikt an östväggen. Den dateras till omkring 1690. Överstycket tillkom år 1773 och är utförd av Johan Ullberg. Uppsatsens centrala del utgörs av en Golgatagrupp flankerad av två representanter för det Gamla förbundet. Till vänster Moses (med horn) och till höger Johannes. Överstycket utgörs av en triangel, vari det heliga Gudsnamnet är inskrivet med hebreiska bokstäver. Från triangeln strålar det gudomliga gudsljuset ut åt alla håll. Strålarna bryter igenom en molnsky, vilken är tecken på Guds närvaro. Två änglar finns med spiror och kronor. Altaruppsatsen är målad i kulörerna svart, rött, grönt, silver, guld och med gråblå marmorering. Sammanbyggt mot uppsatsen står ALTARET, rektangulärt av trä. ALTARRINGEN är sluten och har en niosidig form. Den är tätbyggd med fyllningar i blå marmorering i ett ramverk marmorerat gråblått. På överliggare och knäfall ligger ett blått vävt tyg.
Söder om altaruppsatsen står ett SAKRAMENTSSKÅP, för förvaring av hostian. Det är två meter högt och sju decimeter, byggt av grovt hyvlade furubräder och med hemsmidda gångjärn och ett smitt lås. På skåpet finns målade figurer. Skåpet dateras medeltid. I vardera avfasade hörn, i norr och söder, finns kyrkvärdsbänkar med dörrar. De är målade i beigegrå marmorering med blåmarmorerade fyllningar och har en gul insida. Troligtvis är de från 1700-talet.
I korets södra parti finns dopplats. DOPFUNTEN av trä med en huv ovanför dopskålen, tillverkad år 1720. På huven står Jesus på knä och bredvid honom står Johannes döparen. Ovanför dem svävar en DUVA. De tre figurerna är fästade vid en järnten, som upptill slutar i en krok. Vid dop hissades huven förr upp ett par meter med en kedja, fästad i taket. Dopfunten står framför ett altare, uppsatt vid kyrkorestaurering 1947. Ovanför detta altare har ett ALTARSKÅP satts upp. Skåpet är från medeltiden, 1200-talet. Skåpet består av ett mittparti, omgivet av dörrar på vardera sida. Mittpartiet visar Kristus på korset, omgiven av jungfru Maria och aposteln Johannes framför en röd och grågrön rutad bakgrund. I västra dörren ser man en biskop och Sankta Anna med jungfru Maria som ung flicka på sin vänstra sida. I högra skåpsdörren står Paulus och en helig jungfru med krona. Figurerna är uttrycksfulla och långsträckta. Masverket upptill, som tydligen haft kölbågar, är till större delen bortbrutet. I skåpets nedre del finns lådliknande partier, vilkas framsidor dekorerats med målad rankslinga. Inga målningar på dörrarnas baksidor. Skåpet renoverades 1936. Dopbordet är av trä och målat lika kyrkvärdsbänkarna.
Till vänster om altaret, på norra korväggen, vid sidan om dörren till sakristian står en MADONNABILD. Hon är 90 cm hög och dateras till 1200-talet. Marias högra arm saknas. Några röda färgrester finns bevarade. I korets norra parti finns en PSALMNUMMERTAVLA i barockstil från 1600-talet utförd av snickaren Peter Sjöberg. Här finns även ett piano och en ambo. KORMATTAN är vävd 1947 på Agda Österbergs textilateljé Tre Bäckar i Varnhem i kulörerna rosaröd, svartbrun, grönbeige med mönster i olika färger.
PREDIKSTOLEN, placerad på norrväggen, är utförd 1693 av bildhuggaren Bengt Svensson från Kristinehamn. Korgen har fem sidor som är prydda med bilder av de fyra evangelisterna och av Kristus. Ljustaket tillkom 1773 och är utfört av Johan Ullberg. Det är magnifikt med rik ornering med bl a urnor och inskriftstavlor. Under taket hänger en duva. Predikstolstrappan har två figurativa målningar. Den ena föreställer Jakobs dröm med änglar på stegen och den andra Kristus i Getsemane. Stolen är målad i kulörerna brunt, blått, rött och med förgyllning.
SAKRISTIAN är vidbyggd koret i norr. Dörren är rundbågeformad med rombmönstring och grönmålad. Rummet har ett tresidigt avfasat parti i norr. Golvet är av lackat trä, väggarna är vitputsade och taket av vitmålad panel med gråmålad taklist. I norr finns ett fönster, nästan kvadratiskt med järnsmidesgaller. Efter den östra väggen finns rum med nedgång till källarutrymme, och skåp till förvaring. Ett altare är placerat i nordväst. I rummet finns skrivbord, stolar med skinnklädsel, träljuskrona och en bild över Carl XIV Johan. Utgång finns via vindfång i öster.
VAPENHUSET i tornets bottenplan har ett gråmålat trägolv, vitputsade väggar och ett gråvitmålat trätak. Efter den norra väggen löper trappa upp till läktare och torn. Efter den södra väggen står en bänk. Till höger framför torntrappan lutar sig en stor gravhäll mot väggen. Den har legat i den gamla kyrkans golv.
Ingångsdörrarna är grönmålade. Ovan vapenhuset finns ett tornrum samt ytterligare fyra nivåer. Ett VAPENHUS finns även vidbyggt långhuset i SÖDER. Det har ett gråmålat trägolv, vitputsade väggar och ett gråvitmålat trätak. Två fönster, ett i öster och ett i väster. Ytterdörren är målad vit på insidan. Dörren in till kyrkorummet är målad grön. I detta vapenhus finns två enkla bänkar, efter östra och västra väggarna.
ÖVRIGT - EPITAFIER på norra och södra väggen. På södra väggen över släkten Hökeflykt, som innehade Nynäs säteri under senare delen av 1600-talet. Epitafiet på den norra väggen är uppsatt till minne av hovjunkaren Göran Måerten Hammarhjelm. Också han från Nynäs säteri, men levande under 1700-talets senare hälft. En tronande biskop från 1200-talet finns nu i SHM:s samlingar. Ljuskronor över mittgång och i koret. Radiatorer under fönstren. Vita små högtalare placerade på väggarna. Röd, vävd, mittgångsmatta. Ljus- och ljudanläggning placerad i första bänken i södra långsidans andra kvarter.

Komplettering vid inventering 2003:
Visnums-Kils stenkyrka uppfördes i sin helhet vid 1700-talets mitt, men ersatte då en äldre träkyrka av medeltida ursprung. I kyrkans närhet ligger flera herrgårdar från 1700- och 1800-tal. På en till kyrkogården angränsande tomt står ett kyrkstall och ett gravkor (uppfört 1834) av ägaren till Nynäs, kammarherre C F Hammarhielm. Såväl det omgivande kulturlandskapet, miljön kring kyrkan och kyrkobyggnaden har stort bevarandevärde. Kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr, gravkor för familjen Lindsfelt i söder (senare brukat som förråd) samt vapenhus framför sydportalen.
Utifrån kyrkans rika bestånd av medeltida föremål kan man anta att en kyrka byggdes här omkring 1200 eller vid 1200-talets mitt. Denna första sockenkyrkas utseende är inte känt. På 1700-talet beskrivs en träkyrka byggd av liggtimmer, klädd med spån och uppges från början varit liten. 1754 dömdes kyrkan ut som för liten och i dåligt skick. Timret auktionerades bort men inventarierna flyttades med till den nya stenkyrkan.
Kyrkan invigdes 1756 av superintendenten Nils Lagerlöf. Drivande bakom byggnationen var komminister Elias Wennerman och ägaren till Kilsby säter, baron Carl Hierta. Byggmästarna kom från Västra Götaland. Inredningen och målningen kompletterades efter hand. 1759 uppges kyrkan bli rappad. Läktare uppsattes 1771. Målningar i taket, omkring fönstren, på läktarbröstet och omkring altaruppsatsen bekostades tre år senare. Det råder delade meningar om vem som utfört dessa målningar. En första orgel placeras på västläktaren 1822.
1863-65 läggas långhustaket om med skiffer och fasaderna lagas och avfärgas. Vid mitten av 1870-talet överkalkades kyrkorummets målningar, enligt den tidens syn på kyrkorummets estetik. 1903 installeras en ny orgel tillverkad av E A Setterqvist. Tio år senare omläggs kyrkogolvet och sker ommålning av interiören samt införskaffas nya bänkar.
En stor återrestaurering sker 1947 då de äldre målningar plockades fram efter att varit överkalkade. Ett nytt golv läggs i hela kyrkorummet. Under sakristian inreds en värmekammare, lågtrycksånga. Bänkarna sänks 10 cm och förses med gamla dörrar. Predikstol och altaruppsats återfår ursprungsfärgsättning. Vidare tillkommer ett dopaltare, elektriskt ljus, inredning av pannrum under sakristian, ny klädsel på altarringen samt utförs konservatorsarbeten av tak, väggar, altartavla, predikstol och läktarbarriärer av K J R Johansson, Skövde. Redan 1943 hade konservering skatt av triumfkrucifix, madonna, skulpturen S:t Göran och draken, altarskåpet, sakramentsskåpet, överstycket till en äldre altaruppsats samt ett mindre krucifix, av Värmlands konserveringsanstalt.
På 1950-talet uppförs en tegelmur inne i Lindsfeldtska gravkoret och skiljer det till två rum. Det yttre får funktion som bårhus, det inre som gravkor. Därefter har åtgärderna varit av underhållskaraktär med bl a skifferomläggningar, lagning av putsskador, målning av fönster, dörrar och takfot samt restaurering av tornets smidesspira och tupp.