Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1670 - 1749 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Lidköping, Landskap: Västergötland, Socken: Hovby , Stift: Skara stift, Församling: Sävare församling |
Titel <itemTitle> |
HOVBY KYRKA |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
HOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett lågt smalare torn i väster. Kyrkan är murad av sandstenskvadrar och tuktad sandsten, förutom tornet som är uppfört i trä. Tornet tillkom 1830. Kyrkan har huvudsakligen prägel av 1700-tal, då långhuset ommurades helt med delvis äldre stenmaterial. FASAD - Långhus ...
Visa hela
HOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett lågt smalare torn i väster. Kyrkan är murad av sandstenskvadrar och tuktad sandsten, förutom tornet som är uppfört i trä. Tornet tillkom 1830. Kyrkan har huvudsakligen prägel av 1700-tal, då långhuset ommurades helt med delvis äldre stenmaterial. FASAD - Långhus och sakristia är murade av sandstenskvadrar och tuktad sandsten. Sockel saknas. Långhuset har under takfoten en rödmålad gesims av trä. Tornet är uppfört av trä, klätt med faluröd, ny träpanel. I kyrkans sydöstra del samt i nordfasaden finns ankarslut. I västligaste partiet av långhusets sydfasad finns ett solur. Utmed långhusets västfasad, norr om tornet, står en rest 1700-talsgravsten. Söder om sakristians västport är ett fragment av en 1700-talssten (funnen 1989) rest mot väggen. PORT - Huvudentrén är belägen i tornets västfasad och utgörs av en rektangulär, brunmålad pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren är från 1953. Dörren är placerad i en rektangulär nisch. Framför porten ligger en ny trappa med ett vilplan och ett steg av kalksten. Vid vardera sida är en handledare av järn, fäst i trappan. Över porten finns ett pulpettak. Se tak. I sakristians västfasad är en troligen medeltida rektangulär port. Porten är skodd med järnlameller och har smidd dragring samt ornerad, rektangulär nyckelskylt. Framför porten, som är placerad i en grund nisch, ligger två trappsteg av kalksten. FÖNSTER - Långhuset har i varje långsida tre större, brunmålade spetsvinklade fönster. Fönstren består av fyra lufter och är placerade i mycket grunda, spetsvinklade nischer. De övre, vinklade partierna har omfattningar av sandstenskvadrar. I korets sydöstra fasad samt i sakristians norra och södra fasader finns ett fönster med samma utformning och placering. I västra delen av sydfasaden finns ytterligare ett likadant fönster, men något mindre, och högre placerat. Tornet har i norr, söder och väster en rektangulär ljudglugg med svartmålad trälucka. På nordsidan finns, öster om gluggen, ett smalt, rektangulärt fönster. Det rödmålade fönstret är indelat i tre små lufter. TAK - Långhuset har skiffertäckt sadeltak, valmat över koret. Takvinklarna är skodda med kopparplåt. Korets gavelspets kröns av en flöjel med årtal. Sakristian har skiffertäckt sadeltak. Tornet täcks av ett svängt, lågt torntak med spån. Taket kröns av en förgylld kula med tupp. Över västportalen sitter ett kopparplåtsklätt pulpettak.
Stäng
|
Antal våningar <itemDescription> |
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Torn - Väster
|
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
HOVBY KYRKA - Kyrkan har medeltida ursprung. Från medeltiden är bevarat en 1100-talsdopfunt, en järnbeslagen port samt den portalomfattning, som nu sitter i långhusets västvägg. Av murarna tros enda...
Visa hela
HOVBY KYRKA - Kyrkan har medeltida ursprung. Från medeltiden är bevarat en 1100-talsdopfunt, en järnbeslagen port samt den portalomfattning, som nu sitter i långhusets västvägg. Av murarna tros endast delar av västra långhusgaveln vara bevarade från medeltiden. Delar av altaruppsatsen stammar från 1400-talet. Från 1500-talet är en snidad tavla av Sankt Göran. Kyrkan ombyggdes helt, troligen under 1700-talets första hälft och delvis med äldre stenmaterial. Från denna tid är bevarat en predikstol, altartavla samt delar av altaruppsatsen. Takmålningarna av Lars Hasselbom, Lidköping, är från 1742. Det nuvarande tornet uppfördes troligen 1830. Nuvarande fönsteröppningar upptogs troligen vid 1800-talets slut. En restaurering genomfördes 1904. Ny sakristia uppfördes. Vidare målades interiören med grågröna och blå täckande färger. Ett orgelharmonium inköptes och nya bänkar insattes. 1926 ommålades innerväggarna i samma färger som tidigare. Elektrisk belysning, enligt förslag av installatör Karl Gustavsson, Branäs, installerades 1936. Firma Elektrokontrollens förslag till elektrisk uppvärmning godkändes 1947. Orgelharmoniet utbyttes 1949 - 1950 mot en orgel från Nordfors och co, Lidköping. En restaurering under ledning av Adolf Niklasson genomfördes 1953. Bland annat innefattade arbetena nya ytter - och innerdörrar samt förändringar i vapenhuset. En ny innerdörr, ritad i gammal stil av Adolf Niklasson, tillverkades vid Wanners fabrik, Norra Härene. Konservator Olle Hellström konserverade det limfärgsmålade innertaket. 1957 framtogs genom Olle Hellström ursprungsfärger på altaruppsats, predikstol, (läktarbröst?) och tavlan av Sankt Göran. Interiören målades samtidigt. 1967 hittades ett gravkors tillhörande en romansk gravvård. Ett skyddsräcke uppsattes på läktarbröstet 1979. Det limfärgsmålade taket konserverades 1980 av Alf Hedman. Samtidigt skedde vissa puts - och måleriarbeten, troligen enligt förslag av Bröderna Erikssons måleri. Fönster lagades. En restaurering genomfördes 1989. Sture Svensson, var arkitekt, målarmästare Stellan Lindholm, byggmästare Zälle och stenkonservator Marie Klingspor. All gammal invändig puts nedknackades och ersattes av ny. Interiören inklusive bänkar, och nummertavlor målades i nya färger. Väggarnas tidigare gulvita kalkfärg utbyttes mot vitt, och bänkarna fick en annan, laserande röd nyans. Altaruppsatsen rengjordes och behandlades med tempera. Även fönster målades. Bröstpanelen lagades och kompletterades. Golvet under bänkarna belades med kalkstensplattor från Thors stenhuggeri istället för trä. En stavkorshäll hittades under bänkarna. Dopfunten konserverades. Ingången mellan kor och sakristia ommurades och fick ny dörr. I sakristian inlades nytt golv och insattes textilskåp. Golvvärme och strålvärme för bänkarna monterades. Predikstolen höjdes. Koret breddades troligen mot i väster. I vapenhuset sattes nytt tak, byggdes ny torntrappa och inreddes toalett och kapprum. Över västporten sattes ett skärmtak. Nya dörrar till vindfånget insattes. Ny altarring tillverkades. Vissa takstolspartier utbyttes på grund av röta.
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
HOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett murat lågt rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor, sakristia norr om koret samt vapenhus i trätornet i väster. En äldre, murad arkadbåge skiljer långhus...
Visa hela
HOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett murat lågt rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor, sakristia norr om koret samt vapenhus i trätornet i väster. En äldre, murad arkadbåge skiljer långhus från torn. LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom mittgång. Bänkarna når på sydsidan till tornväggen och i söder till ca två meter från väggen. Över långhusets västra del är en läktare med läktartrappa under dess södra del. Den svängda trappan har uppgång från norr och består av inbyggda, ljust bruna trappsteg av trä samt en handledare av trä. Under trappan är en hylla för psalmböcker. GOLV - Golvet i mittgången utgörs av grovt hyvlade kalkstenar samt av fyra inmurade gravhällar från 1600-talet och 1700-talet. Golvet under bänkarna utgörs av röda, kvadratiska, slipade kalkstenar och är av senare datum. VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gulvitt. På sydväggen är under läktaren ett rektangulärt oputsat parti. Väggen avslutas upptill av en rak taklist av trä. Listen är engelskt rött och pryds av en grå bladbård. Utmed bänkarna har ytterväggarna en bröstpanel, målad som bänkarna. Överliggaren är målad i mörkt engelskt rött. I bröstpanelen ingår bänkdörrarna från tiden före 1904. Dessa har dekor i form av vardera en mörkröd arkadbåge i relief samt över bågen "No" följt av bänknumret. INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Ingången till vapenhuset utgörs av en oputsad ursprunglig arkadbåge - se vapenhus. Portalen är placerad i en djup, konande nisch, putsad och målad som väggarna. FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida tre större spetsvinklade fönster. Fönstren är målade i engelskt rött och består av vardera fyra lufter. De två nedre lufterna indelas genom blyspröjs i åtta smårutor och de övre i fem mindre rutor. Över läktaren finns på vardera långsidan ett litet, högre placerat fönster med samma utformning men med två lufter, indelade i vardera tio smårutor. Fönstren är placerade i utåt konande rundbågiga smygar, putsade och målade som väggarna. Fönsterbänkarna lutar inåt, förutom de västliga läktarfönstren. TAK - Långhustaket utgörs av ett plant trätak. Taket är täckt med dekorativa målningar i Läcköskolans anda från 1742. Långhusmålningarna indelas i två fält genom ramar av bladhölster i grått. Det mindre fältet över läktaren är fyllt av akantusornamentik i grått. Det större fältet har i varje hörn en liten medaljong med ett evangelistporträtt i blått, rött och gråbrunt mm. I mittdelen av fältet finns en stor oval med Jahvésol omgiven av änglar och moln i grått och rött på himmelsblå botten. Taket under läktaren är ett grått brädtak. Närmast portalen till vapenhuset sitter i taket en rektangulär sandsten med två parallella räfflor. KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom en bänkskärm på varje sida om mittgången. Koret är sannolikt förlängt mot väster, då långhusets målade, inramade fält skjuter in ca två meter över koret. En takbjälke med inskriptioner är placerad väster om detta fält. Altaret är placerat invid östväggen och altaruppsatsen ovanpå denna. Den tresidiga altarringen är placerad ca en meter från den sydöstra respektive sydvästra väggen. I sydöstra väggen är ett fönster samt väster om denna en nummertavla och i den nordöstra väggen en dörr till sakristian. Utmed nordväggen står predikstolen med trappa från öster och utmed sydväggen ett piano samt dopfunt. Mellan predikstol och bänkskärm står en 1700-talsstol av barockmodell. GOLV - Korgolvet utgörs av röda, kvadratiska slipade kalkstenar. Stenarna är placerade diagonalt. Närmast mittgången är en rektangulär sten. VÄGG Korväggen är en fortsättning på långhusväggen. I östväggen, ca 40 cm under taket är en träbjälke infälld i väggen. Vid varje sida är ett järn i dess undre kant. På sydväggen hänger en rektangulär tavla med snidad polykrom akantusram samt underst en svart sköld. Tavlan har figurmotiv i halvskulptur och tillkom troligen på 1500-talet. Här avbildas Sankt Göran till häst och under hästen en drake. Överst är till vänster ett slott med två ansikten i ett fönster, i mitten en ängel samt till höger en knäböjande kvinna med ett lamm. DÖRR - Dörr till sakristian är en rundbågad dörr i engelskt rött och med mässingshandtag. Dörren pryds av två parvis placerade blå speglar upp - och nedtill samt häremellan två kvadratiska speglar. Dörren är placerad i en rundbågig nisch. FÖNSTER - Koret har ett fönster i sydöst. Fönstret har samma utseende och placering som de större långhusfönstren. TAK - Det plana trätaket är täckt av dekorativ målning i Läcköskolans anda, utförd 1742 av Lars Hasselbom, Lidköping. I östra delen av kortaket är en mittmedaljong med Kristus som håller en balansvåg. Medaljongen inramas av bladhölster och omges av akantusornamentik i grå färger. Väster om fältet är en nord - sydligt placerad bjälke, på båda sidor försedd med målade svarta inskriptioner i form av bibelcitat. Bildfältet har röda kanter och bjälken är grålaserad. På undersidan är spår av röd dekor. FAST INREDNING ALTARE - Altaret består av en slipad kalkstensskiva samt murat underrede, målat i gulvitt. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två kvarter , öppna mot mittgången. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en bröstpanel - se långhusvägg. På nordsidan finns 13 bänkar och på sydsidan 11 stycken. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. Sitsarna och ryggarnas insidor är gråmålade, förutom en överliggare målad i engelskt rött. De rektangulära gavlarna har bredare, svängda armstöd samt nederpartier. De pryds av tre horisontella lister i mörkare rött, två vertikala band med kanneleringar samt en guldrand utmed armstödet. Skärmarna mot koret är dekorerade med rektangulära speglar med ramar i guld och mörkare rött. Bänkarna insattes 1904. PREDIKSTOL - Predikstol i provinsiell barock är polygonal. Varje sida avgränsas av en ljus, marmorerad kolonnett med gulfärgat kapitäl. På varje fält är en arkadbåge i guld, rött och grönt samt i varje båge en skulptur av en evangelist. Över och under figurerna är en svart medaljong, den nedre med namnet på respektive evangelist i vitt. Under predikstolen finns nedhängande skulpterade röda och gröna sköldar samt fruktklasar i guld och silver. Predikstolen har ett rikt skulpterat polygonalt ljudtak , krönt av skulpterade spiror samt sköldar i rött, grönt och silver. Runt kanterna är ovala nedsänkta speglar och under kanten nedhängande festonger och druvklasar i guld. Under taket är en skulpterad, silverfärgad duva. Den raka trappan består av inbyggda steg med röd heltäckningsmatta. Trappan har ett skrank i rött med blå speglar, prytt av två skulpterade kerubhuvuden. Predikstolen är troligen från 1700-talets början. Den har varit övermålad, men underliggande färger framtogs 1957. ORGEL - Orgelfasaden består av ett upptill rakt fält med pipor, vid varje sida omgivna av en grå pilaster med guldfärgade kannelyrer. Spelbordet är vänt mot norr. Den pneumatiska orgeln från Nordfors och co, Lidköping, är tillverkad 1950 och har 10 stämmor. LÄKTARE - Läktaren saknar pelare och består av ett rakt, gråmålat skrank med allegoriska 1700-talsmålningar, gjorda av Lars Hasselbom. Över de nedsänkta figurfälten är en äggstav i trompe d`euille och under dessa marmorering. I fälten skildras Hjärtats saga i åtta bildsviter. I bilderna stoppas ett hjärta i en ugn, hälles olja på, hugges med yxa, planteras, hackas i av en fågel mm. Ett skyddsräcke uppsattes 1979. SPECIFIKA INVENTARIER ALTARTAVLA - Altartavlan skildrar i oljemålning den sista måltiden i starka färger mot en mörk bakgrund. Tavlan omges av en skulpterad bladhölsterbård. Altartavlan anses vara från 1700-talet och stammar möjligen från Johan Aureller d.y. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är sammansatt av olika gamla delar. Från 1400-talet stammar fyra skulpturer, varav två på vardera sidan av altartavlan. Den norra av dessa avbildar aposteln Johannes med bägare i norr och den södra Sankt Eskil med stenar. Runt dessa är rikt snidade ramar i guld och rött. I flyglarna är i norr en skulptur av Moses och i söder en naken Johannes döparen, båda från 1600-talet. Uppsatsens nedre del inramas av bland annat tandsnitt. Underst är en gråvitt textband med målad, svart inskription bland annat "denna altartafla omstofferad 1719". Uppsatsens övre våning innehåller i mitten en oljemålad calvariegrupp (1700-talets början) omgiven av en skulptur föreställande Johannes döparen i norr och okänd person i söder. De två sistnämnda är från 1400-talet. Uppsatsen kröns av ett skulpterat kerubhuvud mellan två spiror. ALTARRING - Altarringen är tresidig och består av ett helt, rödmålat skrank. På varje sida är en nedsänkt, ljust marmorerad spegel med ram i guld och rött. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med rött tyg. Altarringen tillverkades 1989. DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har uttömningshål. Den släta cuppan är närmast cylindriskt men nedtill konande. Den har överst ett brett band i relief. Den runda foten pryds av en vulst och är placerad på en fyrsidig fotplatta med spår av reliefdekor. Cuppan hör troligen inte samman med resten av dopfunten. Dopfunten konserverades 1989. NUMMERTAVLA - Den svarta nummertavlan från 1900-talet har rektangulär blåmålad ram med guldfärgade kannelyrer samt svarvade guldfärgade knoppar. VAPENHUS - Vapenhuset består i väster av ett vindfång. Norr om mittgången är i vindfånget torntrappan med uppgång i öster. Den svängda trappan från 1989 består av öppna furusteg. Framför trappan är en skärmvägg. Söder om vindfångets mittgång är en toalett bakom en skärmvägg. Vapenhusets östra del har utmed båda långväggarna kapprum med hatthylla. GOLV - Golvet består av kvadratiska, röda, slipade kalkstenar och framför torntrappan av betong. VÄGG - Väggarna är klädda med gulvit pärlspont. PORT/DÖRRAR - Porten i väster består av en ny, svartlaserad pardörr med vertikal träpanel och ett mässingshandtag. Dörren till vindfånget är en vitmålad pardörr av svängdörrsmodell. Varje dörrblad har glasöverdel med åtta rutor samt härunder två speglar med röd ram. Dörrar till toalett respektive trappa består av vita spegeldörrar. Mellan vapenhus och långhus är en ursprunglig romansk perspektivportal av sandsten. Öppningen, med ett språng, omges vid varje sida av en infälld, smal halvkolonn. TAK - I taket är gulvit pärlspont. SAKRISTIA - Utmed sakristians sydvägg är två höga gulvita skåp med mässingshandtag och framför det östliga ett lågt textilskåp. Skåpen är från 1989. Utmed östväggen står ett lågt, rödmålat altare med speglar mot väster. Norr om altaret finns en piscina. I väster är en dörr och i öster samt norr ett fönster. Framför nordfönstret står ett blåmålat skrivbord. GOLV - Golvet består av slipade, diagonalt lagda kvadratiska kalkstenar. VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulvita. PORT/DÖRR - Dörren i norr leder till ett vindfång. Den utgörs av en ny, gulvit spegeldörr med guldfärgade lister runt speglarna. Porten mot väster utgörs av en rektangulär, järnbeslagen ekdörr från 1800- talet. Dörren till koret är placerad i en djup, rundbågad, konande nisch. FÖNSTER - Fönstren har samma utformning och placering som de stora långhusfönstren. I fönstren finns horisontellt placerade brädor med ljusstakar. TAK - Takpanelen är målad i engelskt rött. TORN - Tornet är uppfört av trä. TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Golv och tak på våning 2 utgörs av grå träplankor. Väggen är klädd med trä i norr, söder och väster samt utgörs i öster av de murade sandstenskvadrarna. På väggen hänger begravningskronor av metall. På våning 3 hänger de två klockorna. Lillklockan är gjuten 1755 av Nils Billsten, Skara. Storklockan har troligen medeltida ursprung. Klockvåningen har väggar och trä av plankor. I varje väderstreck är en rektangulär glugg med svarta träluckor. På golvet ligger panel.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Sävare församling, Hovby, Lidköping, Västergötland, Västra Götaland.
-
Nybyggnad - Korparti 1670-01-01 - 1749-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1670-01-01 - 1749-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör 1742-01-01 - 1742-12-31 av Lars Hasselbom.
-
Underhåll - målningsarbete, interiör 1904-01-01 - 1904-12-31 .
-
Fast inredning - bänkinredning 1904-01-01 - 1904-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1904-01-01 - 1904-12-31 .
-
Teknisk installation - el 1926-01-01 - 1926-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete, interiör 1926-01-01 - 1926-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1947-01-01 - 1947-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1950-01-01 - 1950-12-31 av H. Nordfors & Co.
-
Konservatorsarbeten 1953-01-01 - 1953-12-31 av Olle Hellström.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1953-01-01 - 1953-12-31 av Adolf Niklasson.
-
Konservatorsarbeten 1957-01-01 - 1957-12-31 av Olle Hellström.
-
Underhåll - interiör 1980-01-01 - 1980-12-31 .
-
Konservatorsarbeten 1980-01-01 - 1980-12-31 av Alf Hedman.
-
Underhåll - interiör 1989-01-01 - 1989-12-31 .
-
Fast inredning - altarring 1989-01-01 - 1989-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete, interiör 1989-01-01 - 1989-12-31 av Stellan Lindholm.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Fasadmaterial lika med stommen, Fasadmaterial lika med stommen, Trä - Träpanel
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Sten - Skiffersten, Trä - Spån
|
Stomme<itemMaterial> |
- Trä, Murverk - Natursten, sandsten, Murverk - Natursten, sandsten
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
- Salkyrka
|
Dagens användning<itemName> |
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
- Salkyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|