BOMHUS KYRKA

Kyrkan ritades av Gävles dåvarande stadsarkitekt Erik Alfred Hedin och uppfördes år 1906-07 i nationalromantisk stil.

Kyrkogården har utvidgats flera gånger under årens lopp och planformen är idag i det närmaste droppformad. Kyrkan ligger där kyrkogården smalnar av i den västra delen. Där finns också huvudentrén med smäckra järngrindar och putsade grindstolpar. Samma typ av grindstolpar finns på norra sidan men här saknas grindar. Omgärdningen består dels av ett trästaket, dels av häckar. Området är kuperat och de grusbelagda gångarna är omväxlande slingrande, bågformade och raka då de omger de oregelbundna gravkvarteren. Vegetationen utgörs av välvuxna tallar, lövträd och häckar på den gräsbevuxna marken men en betydande del av skogskyrkogårdskaraktären åstadkoms genom den omgivande skogen i öster och söder. Gravsättning skedde på platsen redan på 1000-talet och om detta vittnar ett gravröse som är beläget ca 30 meter öster om kyrkobyggnaden. Den nuvarande kyrkogården invigdes först 1919 och det äldsta områdets strukturer är avläsbara i de västra delarna. Ett utmärkande särdrag är ett välbevarat grusgravsområde i sydvästra delen med mönsterkrattat grus, låga och breda familjevårdar från 1940- och 50-talet med omgärdande häckar. De östra delarnas struktur med sina segmentformade kvarter och sin minneslund tyder på att området är senare tillkommet.

Bisättningskällaren ligger i backsluttningen sydöst om kyrkan. Den byggdes 1922 efter ritningar av arkitekt Cyrillus Johansson och har karaktären av en reslig jordkällare med huggna block av röd granit och välvt tak täckt med grästorv. Ingången är arkitektoniskt utformad med massiva dubbelportar i trä med ett rombiskt mönster, omfattade av en stenportal. Ovanför portarna sitter en skylt med texten Anno 1922. På skylten hänger en tidstypisk lykta. Bisättningskällarens valv kröns av ett dekorativt järnkors.

Personalbyggnaden ligger i kyrkogårdens norra utkant och uppfördes år 1969. Byggnaden har en anspråkslös utformning i syfte att smälta in i den omgivande tallskogen. Planen är L-formad och byggnaden är uppförd i en våning med ett svagt sluttande pulpettak i svartlackerad plåt. Fasaderna är klädda med brunmålad stående locklistpanel och har ett slutet uttryck med smala fönsterband för ljusinsläpp längs takfoten. På gårdssidan finns även ett större gallerförsett fönster, blåmålade dörrar och brunmålade garageportar.

Kyrkan ritades av Gävles dåvarande stadsarkitekt Erik Alfred Hedin och uppfördes år 1906-07 i nationalromantisk stil.

Kyrkogården har utvidgats flera gånger under årens lopp och planformen är idag i det närmaste droppformad. Kyrkan ligger där kyrkogården smalnar av i den västra delen. Där finns också huvudentrén med smäckra järngrindar och putsade grindstolpar. Samma typ av grindstolpar finns på norra sidan men här saknas grindar. Omgärdningen består dels av ett trästaket, dels av häckar. Området är kuperat och de grusbelagda gångarna är omväxlande slingrande, bågformade och raka då de omger de oregelbundna gravkvarteren. Vegetationen utgörs av välvuxna tallar, lövträd och häckar på den gräsbevuxna marken men en betydande del av skogskyrkogårdskaraktären åstadkoms genom den omgivande skogen i öster och söder. Gravsättning skedde på platsen redan på 1000-talet och om detta vittnar ett gravröse som är beläget ca 30 meter öster om kyrkobyggnaden. Den nuvarande kyrkogården invigdes först 1919 och det äldsta områdets strukturer är avläsbara i de västra delarna. Ett utmärkande särdrag är ett välbevarat grusgravsområde i sydvästra delen med mönsterkrattat grus, låga och breda familjevårdar från 1940- och 50-talet med omgärdande häckar. De östra delarnas struktur med sina segmentformade kvarter och sin minneslund tyder på att området är senare tillkommet.

Bisättningskällaren ligger i backsluttningen sydöst om kyrkan. Den byggdes 1922 efter ritningar av arkitekt Cyrillus Johansson och har karaktären av en reslig jordkällare med huggna block av röd granit och välvt tak täckt med grästorv. Ingången är arkitektoniskt utformad med massiva dubbelportar i trä med ett rombiskt mönster, omfattade av en stenportal. Ovanför portarna sitter en skylt med texten Anno 1922. På skylten hänger en tidstypisk lykta. Bisättningskällarens valv kröns av ett dekorativt järnkors.

Personalbyggnaden ligger i kyrkogårdens norra utkant och uppfördes år 1969. Byggnaden har en anspråkslös utformning i syfte att smälta in i den omgivande tallskogen. Planen är L-formad och byggnaden är uppförd i en våning med ett svagt sluttande pulpettak i svartlackerad plåt. Fasaderna är klädda med brunmålad stående locklistpanel och har ett slutet uttryck med smala fönsterband för ljusinsläpp längs takfoten. På gårdssidan finns även ett större gallerförsett fönster, blåmålade dörrar och brunmålade garageportar.