RÄNNELANDA KYRKA

Kyrkorummet är ljust och rymligt med sin bredd och höga tak. Det är sparsmakat inrett med en ljus sammansatt färgsättning dominerad av gröna kulörer. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och innanför altarringen upphöjt ytterligare ett steg. I väster finns en orgelläktare. Ingångar finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian på korets södra sida.

Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade, i koret täckt av en röd heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade med dekormålningar i fönsternischerna liksom kring sakristiedörren. Det välvda trätaket är vitmålat med ett brett utsprång av profilerade brädor, dekormålade i grått och rött. Tvärs över kyrkorummet löper två synliga takbjälkar, dekormålade i grått. Dörrarna mot vapenhuset och till södra porten är marmorerade parspegeldörrar i gröna och beiga kulörer. Sakristiedörren är en motsvarande enkelspegeldörr. De stora rundbågiga fönstren är vitmålade på insidan. De två korfönstren har blyinfattat antikglas i ytterbågarna.

Altaret av trä är placerat intill östra korväggen och har marmorerade spegelfält i grönt. Altaruppsatsen flyttades hit 1909 då Högsäters gamla kyrka rivits. Rännelandas tidigare altaruppsats (1854) flyttades då till Lerdals kyrka. Den nuvarande altaruppsatsen (1714) är utformad i relativt enkel provinsiell barockstil. Upphovsmannen är den från många av stiftets kyrkor kände bildhuggaren Nils Falk. Uppsatsen är målad av Anders Lingh och sonen Jakob. I mitten finns ett centralt parti med ett krucifix, Jesus på korset med Maria och Johannes på var sin sida. På en övre tavla finns ett segerlamm med fana och altaruppsatsen kröns av en grekisk tempelgavel med änglafigurer och en förgylld sol. I övrigt finns bl a en del andra förgyllningar samt träfigurer och bladslingor på sidorna. Altarringen är rund och sluter tätt mot altaret. Den öppna barriären har svarvade balusterdockor med gröna marmoreringar samt förgyllningar. Predikstolen är placerad längst fram på långhuset norra sida. Olika uppgifter förekommer om dess ålder. Eventuellt är den ursprungligen från 1700-talet men reparerad eller färdigställd på 1850-talet då mycket inredningsarbete utfördes. Den har vissa empiredrag men färgsättningen och de målade evangelistsymbolerna på korgen är troligen från renoveringen 1943-44. Färgsättningen domineras av gröna kulörer med mörkare inslag och förgyllningar. Baldakinen är rund med bl a en förgylld fris. Kyrkans dopfunt, placerad intill predikstolen, har daterats till 1200-talet och är av täljsten utan ornamentik. Kyrkan har också en ovanligt rik samling medeltida träskulpturer. Dessa är ett norskt processionskors från ca 1300, ett madonnaskåp från 1400-talet samt ett diakonskåp (eller helgonskåp) också från 1400-talet.

Bänkinredningen består av fyra kvarter, delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar. Bänkarna som nytillverkades vid renoveringen 1943-44 är slutna mot mittgången och öppna mot sidogångarna. Skärmar, gavlar och dörrar är marmorerade i blått och grönt, ryggarna och sitsarna är ljusbrunt ådringsmålade. Korbänkar finns både mot norr och söder, den förra sammanbyggd med predikstolen och den senare delad av sakristiedörren. På läktaren finns enklare bänkar på gradänger på båda sidor om orgeln. Läktaren, som nås via en trappa i vapenhuset, tillkom samtidigt med en ny orgel 1895. Själva orgeln byttes 1944 men den ursprungliga klassiserande fasaden är bevarad, liksom läktaren färgsatt i ljust gröna kulörer med marmoreringar. Orgelfasaden har också förgyllningar bl a i form av en sol flankerad av facklor. Läktaren bärs upp av sammantaget tjugo utskurna pelare. Bröstningen har spegelfält varav det mittersta innehåller en änglafigur.

LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv från 1944. I gångarna och koret täckt av röd heltäckningsmatta. Upphöjt ett steg i bänkkvarteren.
VÄGGAR - Vitputsade. Dekormåleri i fönsternischerna (eventuellt från 1944).
PORT - Mot söder: Som dubbel parspegelport med halvmåneformat överljusfönster (vitmålat, kopplade bågar, småspröjsad ytterbåge). Inre dörrparet, (troligen 1800-tal) med marmorerade spegelfält. Yttre dörrparet, (troligen 1944 men senare bytt ytterpanel), mörk brunt inåt och snedställd brun profilerad panel utåt.
INNERDÖRRAR - Från 1944. Till vapenhus och läktare (nås via vapenhuset i tornet): Likadana parspegeldörrar med utanpåliggande marmorerade speglar i beiga kulörer med omgivande gröna kulörer (mot kyrkorum) och rosa kulörer (mot tornet).
FÖNSTER - Tre mot söder, två mot norr: Stora rundbågiga 4-lufts, smårutsindelade, ej kopplade, vitmålade på insidan. På läktare, mot norr: Ett liggande rektangulärt 1-lufts, ej kopplat smårutsindelat. Samtliga fönster: Varierande ålder på bågar och glas.
TAK - Välvt vitmålat brädtak. Takfot, ca en m bred med profilerade brädor på förvandring, dekormålade i grått och rött. Tvärs över kyrkorummet löper två synliga takbjälkar (en mitt i kyrkorummet och en i koret) som är dekormålade i grått. Tak under läktaren: Grå pärlspontpanel.
KOR -
GOLV - Som långhus, lackat brädgolv täckt av röd heltäckningsmatta. Upphöjt ett steg i förhållande till långhuset. Innanför altarringen upphöjt ytterligare ett steg och täckt av brunvit heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Delvis annan utformning av dekormålningarna i fönsternischerna. Draperimålning kring dörren till sakristian.
DÖRR - Till sakristian, från 1944. Enkelspegeldörr motsvarande kyrkorummets parspegeldörrar till vapenhus och läktare (se dörrar, långhus). Ramverket i gröna kulörer mot kyrkorummet, grå mot sakristian.
FÖNSTER - Två stora rundbågiga som i långhuset fast med blyinfattade antikglas i ytterbågarna från 1944.
TAK - Som långhus (se tak, långhus).
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä med tre gröna marmorerade speglar mot väster, i övrigt grågrönt.

ALTARUPPSATS - Flyttades hit 1909 från Högsäters gamla kyrka då denna revs. Rännelandas altaruppsats från 1854 flyttades samtidigt till Lerdals kyrka. Relativt enkelt utformad i s k provinsiell barock från 1714 av bildhuggaren Nils Falk och målad av Anders Lingh och dennes son Jacob. I mitten ett krucifix, Jesus på korset med Maria och Johannes på var sin sida. Ovan tavlan med krucifixet finns en oval med segerlammet med fanan. Tavlan kröns av grekisk tempelgavel med änglafigurer och en förgylld sol allra överst. I övrigt finns förgyllningar på altaruppsatsen samt träfigurer och bladslingor på sidorna. Texttavla som predella längst ned.
ALTARRING - Troligen från 1800-talet senare hälft. Rund som sluter tätt mot altaret. Öppen barriär med svarvade balusterdockor med marmoreringar i gröna kulörer och förgyllningar. Stoppning klädd med grönt tyg på knäfall och överliggare.
BÄNKINREDNING - Nytillverkad 1944. Fyra kvarter omgivna av mittgång, tvärgångar samt sidogångar. Bänkarna slutna mot mittgången och öppna mot sidogångarna. Bänkarnas utsidor i gröna och grå kulörer med marmoreringar i blått på gavlarna och grönt på dörrar och skärmar. Ryggar och sitsar ljusbruna. Korbänkar mot norr och söder. Den norra sammanbyggd med predikstolen och den södra på båda sidor om sakristiedörren. Öppna enkla bänkar på gradänger på båda sidor om orgeln på läktaren.
PREDIKSTOL - Oklar ålder, 17- eller 1800-tal. Uppgifter om reparation (eller färdigställande) på 1850-talet då en del inredningsarbete kunde utföras som fått vänta sedan kyrkan uppfördes. Predikstolen har vissa empirdrag men färgsättningen och målningarna på korgens yttersidor är troligen från renoveringen 1944. De senare visar evangelistsymbolerna och under dessa texter från bibeln: Vid en bild av ett lejon, Mark 1:15 och texten Tron evangelium. Vid en oxe, Luc 7:50, Din tro har frälst dig. Vid en örn, Joh 17:17, Helga dem i sanning. Vid en ängel, Matt 3:2, Gören bättring. Predikstolen är färgsatt i gröna kulörer med mörkare inslag och förgyllningar på kolonnetter och listverk. Rund baldakin med bl a förgylld fris.

ORGEL - Orgelfasad och läktarutformning från 1895. Orgeln senare bytt 1944. Klassiserande fasad som domineras av ljust gröna kulörer med bl a marmoreringar och förgyllningar. Fasaden kröns av en tempelgavel med en förgylld sol flankerad av förgyllda facklor.
LÄKTARE - Nås via trappa från vapenhuset i tornet. Liksom orgelfasaden utformad 1895 och likt övriga inredningen i ljust gröna kulörer. Bärs upp av sammantaget 20 pelare, utskurna, bl a fasade kanter, och marmorerade. Läktarbröstningen har marmorerade spegelfält med profilerade lister. Fältet i mitten innehåller en änglafigur. Bänkinredning, se långhus, bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Från 1200-talet. Av täljsten utan ornamentik. Placerad i korets norra del vid predikstolen.
MEDELTIDA TRÄSKULPTURER - Norskt processionskors från ca 1300, madonnaskåp från 1400-talet samt ett diakonskåp (eller helgonskåp) från 1400-talet.
NUMMERTAVLA - Två st på östra korväggen. Troligen 1800-tal. Utskuren träornamentik, krönta av förgyllda harpor.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Brunmålat tegel
VÄGGAR - Vitputsade med sockel av brunmålat tegel (lika golvet). Ovan dörren till kyrkorummet är textat: "Herren är i sitt heliga tempel! Ps. 11:4"
PORT - Kyrkport mot väster: Som segmentbågeformad pardörr. Mot insidan med marmorerade speglar i beiga kulörer med omgivande rosa kulörer. Utsidan med brun profilerad panel.
DÖRRAR: Till kyrkorummet, se långhuset. Till elcentral under trappan mot norr, motsvarande enkelspegeldörr.
FÖNSTER - Mot söder: Rundbågigt 2-lufts, småspröjsat, enkelbåge.
TAK - Plant putsat. Enkel dekormålning med rundade hörn och kantlinje kring beigebrunt fält omgivet av vita sidor.
ÖVRIGT - Trappa på norra sidan till tornets våning 2 och läktaren i brunmålat tegel.
SAKRISTIA - Tillbyggdes 1944 i tegel samtidigt med tornet. Huvudsakligen bevarad i originalskick från 1944.
GOLV - Eventuellt tegelgolv som i vapenhuset, helt täckt av röd heltäckningsmatta som i kyrkorummet förutom i vindfånget till ytterdörren mot söder där det ligger brunlaserat tegel.

VÄGGAR - Putsade, ljusgula. Målningar i fönsternischen (mot öster): Änglar på insidan och bokstäverna I H S över fönstret. Släta brädväggar till ett litet tvättrum och skåp intill detta mot västra väggen.

YTTERDÖRR - Rundbågig oljad ek. Sekundär.
DÖRRAR - Till koret, se kor. Till vindfånget och tvättrummet i söder. Två likadana enkelspegeldörrar som kordörren.
FÖNSTER - Mot öster: Kvadratiskt 1-lufts, kopplade bågar med småspröjs i ytterbågen, vitmålat. I tvättrummet, litet spetsbågigt mot väster.
TAK - Plant trätak. Dekormålat med bl a en stjärna ovan ljuskronan. Marmorerad taklist.
TORN -
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Tornrum med dörr till läktaren. Rummet utformat likt vapenhuset.
GOLV- Som vapenhus
VÄGGAR - Som vapenhus förutom mot torntrappan
DÖRRAR - Till läktaren, se långhus. Till torntrappan uppåt, motsvarande som till läktaren.
FÖNSTER - Mot väster: Runt 2-lufts med enkelbåge, vitmålat. Mot söder, litet stående rektangulärt, 1-lufts.
TAK - Plant vitt trätak, enkel taklist.
VÅNING 3 - Mellanvåning. utsade omålade väggar. Obehandlade golv och tak av trä. Två gluggliknande fönsteröppningar, ett rektangulärt mot söder och ett kvadratiskt mot norr. Ståldörr till kyrkvinden.
VÅNING 4 - Klockvåning med fyra klockor. Oputsade tegelväggar, obehandlat trägolv. Mot öster och väster: Tre ljudöppningar på varje sida med brunmålade parluckor och jalusiliknade plåtgaller på utsidorna. Mot norr och söder: Enkla öppningar utan ljudluckor.

Komplettering vid inventeringen 2004:

Hur den nuvarande kyrkans föregångare såg ut är inte närmare känt. Enligt uppgift fanns en medeltida träkyrka ca 50 eller 80 meter väster om den nuvarande kyrkan, på kyrkogårdens äldsta del. Kyrkan har flera bevarade medeltida inventarier, bl a dopfunten. Den nuvarande kyrkan, uppförd 1773, är ett intressant exempel på mötet mellan två olika utgångspunkter för kyrkobyggande. Det sena 1700-talet brukar beskrivas som en brytningstid mellan ett äldre sätt, att successivt bygga till äldre kyrkor och att uppföra en ny kyrka i sin helhet, med torn och allt. Det äldre sättet var ofta framkallat av knappa resurser och innebar att man efterhand kompletterade ett ursprungligt långhus och kor med sakristia och torn, förbättrade inredningen, skaffade en orgel mm. I slutet av 1700-talet började statlig styrning göra sig mer gällande bl a genom ritningar från överintendentämbetet. Till kyrkan i Rännelanda gjordes de ursprungliga ritningarna av Carl Fredrik Adelcrantz, känd slottsarkitekt, från 1757 överintendent. Ritningarna visar en kyrka i tidens klassiserande stil med västtorn och kornischformad huv, kor med rundade väggar, symmetrisk fönstersättning med portöppningar mitt på södra och norra långsidan. De ursprungliga intentionerna kom dock inte att genomföras utan resultatet blev en för Dalsland ganska typisk stenkyrka, tornlös med tresidigt avslutat kor. Rännelanda skiljde sig dock från liknande kyrkor, med medeltida ursprung, genom långhusets bredd och det relativt rymliga kyrkorummet, som avslöjar dess tillkomsttid.

Kyrkan har sedan, på traditionellt vis, kompletterats efter hand. Omkring 1850 gjordes en del inredningsarbete som fått anstå. Bl a sattes nytt innertak upp, stengolvet ersattes med ett trägolv, nya bänkar sattes in och altaret och predikstolen reparerades. På 1840-talet hade skiffer ersatt tegeltaket. År 1854 tillkom den altaruppsats som senare kom att flyttas till Lerdal då Rännelanda övertog Högsäters gamla altaruppsats 1909. 1854 års altaruppsats är tillverkad av Andreas Jansson, Rännelanda, enligt uppgift efter förebild av altaruppsatsen i Krokstad, Bohuslän. Bakgrunden skall vara en väckelse och de kyrkvandringar som bl a Rännelandaborna företog till Krokstad för att höra Peter Wieselgren och Leonard Dahl predika. Wieselgren blev sedan känd bl a som agitator för nykterheten. 1895 tillkom läktaren samtidigt med kyrkans första riktiga orgel.

1943-44 genomgick kyrkan dess hitintills största renovering. Till grund för de omfattande arbetena låg ritningar och program av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Kyrkan "fullbordades" genom att tornet och sakristian uppfördes. Samtidigt revs ett vapenhus, av okänd ålder, på västgaveln och sakristieskranket i koret togs bort. Altararrangemanget flyttades då närmare östväggen. I koret sattes också blyinfattat antikglas in i de båda fönstren. Andra åtgärder i kyrkorummet var ny bänkinredning som till skillnad mot den gamla anordnades med sidogångar. Läktartrappan i kyrkorummet ersattes med en trappa i det nya tornet. Förutom en hel interiör ommålning gjordes konservatorsarbeten bl a av altartavlan som under en period varit övermålad med ljust gråblå färg. Konservator var K Johansson, Skövde. Bland de mer tekniskt inriktade åtgärderna märks elektrifieringen av kyrkan samt ett nytt uppvärmningssystem, för vilket ett pannrum inreddes under sakristian. Exteriört gjordes också en hel ommålning och yttertaket lades om. Kyrkan återinvigdes av biskop Runestam andra söndagen i advent 1944. Åtgärder efter den stora renoveringen har varit relativt få och av mer begränsat slag. 1955 fick kyrkan ett nytt, elektriskt, uppvärmningssystem. 1964 lades skiffertaket om och fasaden målades. Året därefter gjordes en invändig ommålning. Under 1980- och 90-talen har restaurerings- och konservatorsarbeten gjorts av altaruppsatsen och de medeltida inventarierna.

Kyrkan, är av sten med ett tresidigt avslutat kor i öster och torn i väster. På korets södra sida finns en utbyggd sakristia. Långhuset och koret uppfördes 1773 men kyrkan kom inte att fullföljas efter de ursprungliga ritningarna, bl a uppfördes inget torn. Tornet och sakristia tillkom i samband med en större renovering 1943-44. Karaktäristisk för exteriören är långhusets bredd och tornets bastanta uttryck.

Kyrkans fasad täcks av vit spritputs och taken av småskiffer. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koret. Även sakristian har ett sadeltak och tornet en huv med spira, krönt av ett kors med glober av kopparplåt. Huvudentrén är mot väster, till vapenhuset i tornets nedervåning. Ingångar finns också genom en port mitt på södra långsidan och genom en dörr på sakristians västra sida. Båda portarna (1944) är utformade som pardörrar med snedställ profilerad brun panel. Dörren till sakritsian, i oljad ek, är av senare datum. Porten mot väster är segmentbågeformad och den mot söder har ett halvmåneformat överljus. Ovan södra porten finns årtalen 1773 och 1892 (då kyrkan putsades på utsidan) smidda i järn. På motsvarande sätt finns årtalet 1944 ovan västporten. På kyrkans långsidor finns stora rundbågiga fönster, smårutsindelade och blåmålade. Tornets bastanta intryck förstärks av att det har tre ljudluckor, brunmålade med jalusiliknande galler på utsidorna, mot väster och mot öster. Mot söder och norr finns enkla ljudöppningar med enbart jalusiliknade galler. Tornklockorna är speciella såtillvida att Rännelanda är den enda landsbygdskyrkan i Karlstads stift som har fyra klockor.