Skörask, trädosa för elddon, daterad 1794, från Kryckeläng i Ludgo socken

Skörask av björk, lock av furu. Grågrön färg. Ornering karvsnitt: PPS 1794. "Har innehållit lagerbärsblad" enligt notering.
Inköpt 1929 i Kryckeläng i Ludgo socken för 7 kronor.

Enligt accessionskatalogen har den tillhört "Farmor till C J Andersson fd. Arrendator Kryckeläng. Kommer från torpet Höjden under Ludgo prästgård".

Det rör sig sannolikt om Karl Johan Andersson (1858-1940). Hans farmor var Maja Kajsa (även Maria Chr.) Pehrsdotter född 1810-12-26 i Ludgo, gift med Jan Petter Nilsson född 1804-07-21 i Björnlunda. De bodde mellan åren 1832-1834 på Högbacksstugan eller Högden (Höjden). Maja Kajsa gick bort i lungsot redan 1836 och Jan Petter Nilsson gifte om sig med Brita Stina Larsdotter född 1793 i Ludgo.

Fyra generationer har i omgångar och under olika år bott på och arrenderat Kryckeläng:
Ovan nämnda Jan Petter Nilsson med sin hustru nummer två Brita Stina Larsdotter.
Jan Petters son i första giftet, Anders Gustaf Jansson (1830-1914) född i Spelvik med sin hustru Maria Charlotta Kula född 1833 i Spelvik.
Anders Gustafs och Maria Charlottas son Karl Johan Andersson född 1858 i Ludgo och hans hustru Helena Sofia Karlsson född 1854 i Högsby, Kalmar län.
Karl Johan och Helena Sofias son Karl Gustaf Andersson föddes på Kryckeläng 1879-08-06. Gift med Anna Charlotta Larsson född 1879 i Västmanland. De flyttade 1939 till det tidigare grenadjärstorpet Lilla Kryckeläng.

"Namnet skörask kommer från ordet sköre, halvbränt linne, som vid eldslagning med stål och flinta i s. Sverige ibland har använts i st. f. fnöske. S. förvarades i särskilda små behållare av metall, skörtunnor, el. tills. med elddonet i träaskar, skörlådor". Från N. Keyland, "Primitiva eldgörningsmetoder i Sverige".