Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västerbotten, Kommun: Skellefteå |
Titel <itemTitle> |
BURTRÄSKS KYRKA |
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Burträsks kyrka ligger vid ett hembygdsområde. Här har en gång stått en välkänd kyrkstad. Kyrkan uppfördes 1949 av byggmästare J A Johansson efter ritningar av Bengt ...
Visa hela
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Burträsks kyrka ligger vid ett hembygdsområde. Här har en gång stått en välkänd kyrkstad. Kyrkan uppfördes 1949 av byggmästare J A Johansson efter ritningar av Bengt Romare. Den har korsformig grundplan och murar av tegel. Kyrkorummet är enskeppigt med kor i öster, långhus i samma bredd och höjd och två förhållandevis breda korsarmar. I vinkeln mellan koret och norra korsarmen ligger sakristian. I västra partiet av långhusets sydmur reser sig ett sidoställt torn vars bottenplan används till brudkammare. Huvudingången är byggd i kyrkans västgavel vars västligaste parti fungerar som vapenhus. Fasaderna är vitputsade och fönstren är i gotisk stil. Kyrkorummet inklusive korsarmarna täcks av skifferklädda sadeltak. Tornets spetsiga huv över lanterninen har plåttak. Interiören har en medeltida karaktär genom de röda tegelväggarna och det vitputsade taket med ett stjärnvalv i koret och kryssvalv i långhuset och korsarmarna. Ribborna har markerats med färg. Freskomålningarna i koret är verk av Lennart Segerstråle. Sittplatserna utgörs av fast, öppen bänkinredning. En träskulptur av Yngve Andersson är från 1956. 1987 utfördes invändiga underhållsarbeten. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999. Kompletterad 2003.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Burträsk bröt sig ur och blev egen socken 1606, men kyrkplatsen har anor redan från 1590-talet då ett kapell byggdes där. Kapellet ersattes av nya träkyrkor 1685 och 1820 när folkökningen gjort de gam...
Visa hela
Burträsk bröt sig ur och blev egen socken 1606, men kyrkplatsen har anor redan från 1590-talet då ett kapell byggdes där. Kapellet ersattes av nya träkyrkor 1685 och 1820 när folkökningen gjort de gamla kyrkorna för trånga. Den nuvarande kyrkan, som alltså är den fjärde i ordningen, uppfördes 194749, sedan den tidigare nyklassicistiska kyrkan brunnit ned till grunden julen 1945. Söder om kyrkogården fanns tidigare en stor kyrkstad. Den brann ned 1930, och endast tre större kyrkstugekaserner återuppfördes. I anslutning till kyrkogården finns utöver dessa kyrkoherdebostället från 1760-talet (senare ut- och ombyggt), ett modernt församlingshem samt ett hembygdsområde. Kyrkan omges helt av begravningsplatsen, som i de äldre delarna avgränsas av bogårdsmurar från 1840, och i de nyare delarna av ett vitt trästaket samt en häck. Den äldsta bevarade och mest värdefulla delen av kyrkogården, från 1820, ligger närmast kyrkan i söder, öster och norr. Delar av den äldsta kyrkplatsen från 1600-talet ingår i områdets sydvästra del.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2010) <itemDescription> |
-
Den äldsta bevarade och mest värdefulla delen av kyrkogården, från 1820, ligger närmast kyrkan i söder, öster och norr. Delar av den äldsta kyrkplatsen från 1600-talet ingår i områdets sydvästra del. ...
Visa hela
Den äldsta bevarade och mest värdefulla delen av kyrkogården, från 1820, ligger närmast kyrkan i söder, öster och norr. Delar av den äldsta kyrkplatsen från 1600-talet ingår i områdets sydvästra del. En del äldre gravar ligger även under kyrkans grund, eftersom den nuvarande kyrkan blev större än de tidigare. Nyare utvidgningar av kyrkogården, från 1940-talet och framåt, finns öster om gravkapellet och längst i norr. Kyrkogården är mestadels plan, och har planterade björkar, rönnar och lindar. Gångarna är grusade, liksom marken närmast kyrkan. Plattgångar finns även i söder och vid det nyaste området i nordost. Närmast öster om kyrkan finns ett område med stort inslag av grusgravar, med eller utan steninramning, samt någon med smidesstaket eller kätting. Här finns många högresta gravstenar. Kyrkoherden Abraham Häggströms liggande gravhäll från 1780, söder om kyrkan, är en av kyrkogårdens äldsta. I de nyare delarna är gravstenarna lägre och resta i gräsmatta. I det nyaste området, från 1969, förekommer rygghäckar. Gravkapellet, som sedan 2007 kallas Sankta Cecilias kapell efter musikernas skydds-helgon, är beläget ca 40 m öster om kyrkan. Det uppfördes 1918 i klassicistisk stil efter ritningar av lokala inspektorn J.A Lundström, men är tillbyggt i öster 1975. Grav-kapellet anpassades vid sitt uppförande efter den befintliga 1820-talskyrkan och minner därför om kyrkplatsens kontinuitet. Ekonomibyggnaden nordost om kyrkan uppfördes 1968.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Skellefteå, Västerbotten.
-
Ca 1600. Kapell av trä uppfört (kanske så tidigt som 1585, enligt
seminarieläraren J. P. Gipes uppgifter från riksarkivet?, riven ca
1685). Skall ungefärligen ha varit placerat vid nuvarande
kyrkogårdsmurens sydvästra hörn (söder om gatukurvan?).
Begravningsplats tillkom troligen samtidigt. Kyrkstad uppförd i
dess närhet.
Församlingen bildades 1606, efter utbrytning från Skellefteå. 1600-01-01 - 1600-12-31 .
-
Korskyrka av trä uppförd strax norr om den gamla kyrkan av
byggmästare Simon Geting, Åbord, Ångermanland. Geting
upprättade ritningen 1816, men vid granskningen vid
Överintendentsämbetet, 1817, ändrades ritningen något av
arkitekt Per Wilhelm Palmroth, Stockholm. Sakristian
placerades bakom koret, korsvinklarna gjordes avfasade, kyrkan
fick rektangulära fönster istället för rundbågade. Tornet
uppfördes varken enligt Getings- eller Palmroths ritningar under
denna tid. Predikstol, altaruppsats, läktare utfördes av
bildhuggare Per Westman, Utanö, Ångermanland.
Förstärkningar av kyrkans insida med pilastrar utfördes av
komminister Johan Anders Linder, Umeå 1824. Kyrkan
brädfodrades 18241825 av Anders Dahlberg, Andersvattnet
(stående panel exteriört, liggande panel interiört. 1817-01-01 - 1820-12-31 av Per Westman.
-
Rivning av klockstapel. Återgiven på teckning från 1827 av
Olof Olsson (N. J. Ekdahls samling). 1827-01-01 - 1828-12-31 .
-
Bogårdsmur av sten med järngrindar (som tills viss del tycks
vara bevarad ännu idag (2003). Den äldsta delen i väster. Under
1600 och 1700-talet fanns en timrad bogårdsmur. 1840-01-01 - 1849-12-31 .
-
Järngrindar till portstolpar, sydväst och söder om kyrkan. 1852-01-01 - 1852-12-31 .
-
Järngrind till portstolpar nordväst om kyrkan. 1917-01-01 - 1917-12-31 .
-
*Nytt begravningskapell uppfört efter ritningar av inspektor
J. A. Lundström, Gammelbyn. Byggnaden anpassades till den
närbelägna kyrkan. Rivning av den gamla likboden som kan ha
legat på samma plats (okänt utseende).
*Plankarta upprättad över kyrkstaden. 1918-01-01 - 1918-12-31 .
-
Kyrkstaden brann. Ett 10-tal kyrkstugor klarade sig, varav fem
stycken tvåvåningsbyggnader (två på vänstra sidan och två på
högra sidan vägen. Övriga hus var envåningsstugor och ett fåtal
stallar. De gamla stugorna flyttades 1936. Orsaken var att de
planerades att rivas redan före branden av trafiktekniska skäl, då
de var placerade vid den synnerliga riskabla infartskurvan.
*Tre nya kyrkstadshus uppförda med 48 kamrar (ritade av
arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå). 1930-01-01 - 1930-12-31 .
-
Ändring av gravindelning på två kvarter i sydost (förslag av
byggmästare Karl G. Dahlberg, Skellefteå. 1937-01-01 - 1937-12-31 av Karl Dahlberg.
-
Utvidgning av kyrkogården åt norr, nordost samt planering av
området bakom begravningskapellet i öster (förslag av
länsarkitekt Karl Sörensen, Umeå). Hela den nya delen avsågs
att ingärdas med bogårdsmur av sten. Emellertid uppfördes ett
trästaket mot sjösidan i öster. 1939-01-01 - 1939-12-31 av Karl Sörensen.
-
Kyrkan brann p g a överhettnng av värmesystemet. Den starka
kylan var utlösande faktor och elden uppstod i golvet. Det som
räddades var kyrksilvret, dopfunt, altarprydnader, böcker,
mässkrudar och en del av kyrkans mattor (samt några tavlor),
från sakristian. Begravningskapellet användes sedan under några
år som gudstjänstlokal, vartill en provisorisk klockstapel
uppfördes (riven ca 1949). 1945-01-01 - 1945-12-31 .
-
Korskyrka av tegel på betonggrund, uppfört på samma plats som
den nedbrunna kyrkan (samt upptog ytterliggare en mindre del
av begravningsplatsen), efter ritningar från 1946 av arkitekt
Bengt Romare, Stockholm. Byggmästare J. A. Johansson,
Skellefteå. Kyrkan rymmer ledigt 1300 sittplatser, men kan ta in
ca 2000 personer (längd 35 meter, samma som sin föregångare.
Bredd 40 meter med korsarmarna inräknade som vardera är 12
meter långa. Tornet mäter 50 meter. Valvet är som högst 13
meter). 1947-01-01 - 1949-12-31 av Bengt Romare.
-
Järngrind till portstolpar i öster. 1956-01-01 - 1956-12-31 .
-
*Kyrkogårdsutvidgning åt nordost på kyrkoherdeboställets
åkermark samt privat mark tillhörande Ingrid Marklund,
Skellefteå. Köpet skedde under hot om inlösen enligt
expropriationslagen (VAB, Umeå 1963. Åke Lundberg, Carl
Henrik Nordlund). En befintlig gammal björallé ansågs sakna
värde i den nya anläggningen.
*Omändring av kyrkogårdens huvudentré planerades, med
delvis rivning av den gamla kyrkogårdsmuren, så att tre av den
gamla kyrkogårdens entréer kunde samordnas med huvudentrén. 1964-01-01 - 1964-12-31 .
-
Förråds- och ekonomibyggnad (tryckimpregnerad lockpanel,
laserat grågrönt) samt ekonomigård uppfört vid den utvidgade
delen av begravningsplatsen (VAB, Umeå). 1967-01-01 - 1967-12-31 .
-
Kyrkan skyddad enligt kulturminneslagen. 1990-01-01 - 1990-12-31 .
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML 1990-04-19 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|