AUSÅS KYRKA

Den äldst bevarade kartan, där Ausås kyrka och kyrkogård finns med, är en geometrisk avmätning från 1688. Kyrkogården ligger i östra kanten av byn med prästgården som närmsta granne. Sedan den brunnit 1768 bygger man 1774 en ny strax väster om den gamla. På enskifteskartan från 1771-1808 syns prästgården, kyrkan och däremellan en trädkantad prästagata. På Skånska Rekogniseringskartan från 1812-20 är nuvarande vägstruktur med vägar söder och öster om kyrkogården etablerad. Allén mellan prästgården och landsvägen tillkommer dock först på 1880-talet. 1869 breddas kyrkogården något väster- och söderut, och 1888 görs en utvidgning öster om vägen mot Spannarp.

Kyrkoanläggningen utökas under 1920-talet med en kapellkyrkogård på prästgårdens forna ägor. 1968 utvidgar man även denna del, gestaltad av Nils Blanck, med ett stycke mark söderut, samtidigt som man skapar en urngravplats på den äldsta delen. 2010 an-läggs en askgravplats på kapellkyrkogården. Samma år reparerar man kyrkomuren.

Gamla kyrkogården
Den äldsta delen av kyrkogården runt kyrkan omgärdas mot söder, väster och öster av en kallmurad gråstensmur av delvis kluven sten och mot norr av en häck. Kring kyrkogården löper en lindkrans. Huvudentrén är från söder och parkeringen, genom en pargrind av gjutjärn med granitavtäckta, murade grindstolpar. Från grinden går en gång upp mot kyrkan, som ligger omgärdad av singel. Kvarteren är grästäckta och gravarna saknar yttre avgränsning, frånsett några få med häckinramning. I synnerhet ytorna mot norr är uppluckrade med bara ett fåtal gravar. Gravmaterialet är till största delen från 1800-talets slut, med många obeliskliknande, delade stenar med bruten topp, satta på låga socklar. På slänten mot öster ligger en medeltida häll. Bland de personhistoriskt intressanta vårdarna märks Spannarpsägare friherre Kjell Barnekows grovt huggna och korskrönta livsten, liksom prosten Nils Peter Westerströms. Han var kyrkoherde då Ausås nya kyrka uppfördes. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en liten minneslund med en grästäckt gravsättningsplats omgiven av en bokhäck.

Den östra utvidgningen från 1888 omges av en häck och en lindkrans. Huvudentrén mot vägen är en gjutjärngrind. Kvarteren är varierande grästäckta och grusade, och många gravar avgränsade av buxbom. I gravmaterialet finns många vårdar från tiden kring förra sekelskiftet; obeliskformade stenar, kors i storformat och avbrutna trädstammar, liksom breda, låga stenar från 1930-50 talet.

Kapellkyrkogården (Södra kyrkogården)
Kapellkyrkogården, omgiven av en trädkrans, har en tydlig arkitektonisk gestaltning med fyra delar, som alla har sin egen utformning. Mot landsvägen finns, omgärdat av en häck, ett grusat område med buxbomsomgärdade gravar, symmetriskt uppbyggt kring en murad fontän. Bakom kapellet finns urngravar. I mitten av kyrkogården finns en askgravplats från 2010 med två segmentformade växttäckta ytor att ställa minnesplattor i, och ett delvis utlagt, grästäckt kvarter med gravarna ställda mot rygghäckar. Ytorna längst i söder är grästäckta, med ett lapidarium av stenar som lagts på slänten.

Byggnader på kyrkogården
På gamla kyrkogården finns en enkel, vitputsad personalbyggnad med svart tegeltak, byggd 1975. Kapellet på södra kyrkogården, ritat 1927 av Nils Blanck, är putsat med rundbågiga öppningar och rött tegeltak.

Se även beskrivning av Ausås kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
Ausås kyrka, informationsfolder av Ingvar Nilsson, 2001
Kyrkobyggnader 1760-1860 - Del 1 Skåne och Blekinge, red. Erik Cinthio m.fl., RAÄ, 1989
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Skånska kyrkor, Skånes hembygdsförbunds årsbok 1997, Arlöv, 1997
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Ausås kyrka 2006-01-24, ItArk Arkitekter (2006), Helsingborg
Digitala arkivet, Helsingborgs Dagblad, http://www.hd.se, 2015-12-10.
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Kristianstad, 1023 Ausås, Kyrkor och Arkeologi
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, 2015-12-10
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/angelholm/Pages/ Ausas.aspx, 2015-12-10
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7817/ 2014_049.pdf?sequence=1

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Byggd 1857-58 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom och fogad till ett äldre torn. Som ledare för kyrkobygget omtalas byggmästare J Hallberg. Arbetet kom dock att slutföras av dennes borgenärer. Kyrkan invigd 14 november 1859.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med smalare kor samt utbyggd tresidig sakristia i öster. Tornet i väster övertaget från den äldre kyrkan. Huvudingång genom tornet. Separat ingång till sakristian.

Uppförd av gråsten med omfattningar och dekorativa detaljer i tegel. Tornet delvis av tegel. Putsad och vitkalkad. Tak av rött tegel.

EXTERIÖR - Byggd efter 1848 års ritningar. Senare förändringar utgörs endast av ankarslut nedanför taklisten samt en mindre tillbyggnad på nordsidan. I de dekorativa detaljerna och omformningen av tornets översta del märks influenser från C G Brunius kyrkoarkitektur.

INTERIÖR - Även det kryssvälvda kyrkorummet ansluter till en skånsk tradition. Interiören präglas delvis av 1906 års renovering, då bl a altarringen och bänkinredningen tillkom. Altartavlans ram och omgivande kolonner är däremot oförändrade. Den ursprungliga målningen, "Jesus i Getsemane" av Alexander M Malmqvist, utförd 1828, övertogs från den gamla kyrkan. Den är nu placerad på baksidan av den nuvarande målningen av Gunnar Valentin från 1950. Predikstolen i nygotik, utförd av snickarmästare O Ekberg, är samtida med kyrkan. Troligen är även orgelläktaren ursprunglig.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.