HÖGERUDS KYRKA

Högeruds stenkyrka är uppförd 1866-67 med klassicistiska stildrag med inslag av medeltidsinspirerande detaljer. Den består av långhus med invändigt kor i öster som flankeras av sakristia i norr och museirum-arkiv i söder, samt resligt torn i väster. Tornet kröns av fyrsidig glasad trälanternin, målad laxgul med vita detaljer och fönsterbågar, med spetsig kopparklädd spira avslutad i ett kors på en kula. Nedre takfallet på tornet är lagt med rektangulärt skiffer. Under takfoten är putsen mönstermurad i korsform som ger en medeltida prägel. Svarta tornluckor med liggande panel.
Ingångarna är förlagda i väster, söder och norr. Fasaderna vilar på en granitsockel och har spritputs med gul baskulör och vita omfattningar, knutar och listverk. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med vita fönsterbågar med spröjsning och fönsterbänkar av kalksten. Vid entréerna mitt för norra och södra långhusväggen skjuter en portalomfattning ut likt en risalit. Långhusets sadeltak har täckning med diagonallagt glimmerskiffer och skiffernock. Ståndränna och stuprör av svartmålad galvaniserad plåt. Tre kors sitter placerade ovan entréportalerna i norr och söder samt ovan korgaveln. Vitmålad takfot av trä. Samtliga entréer har dubbeldörrar med vardera två fyllningar, samtliga brunmålade. Entré i norr och söder flankeras av trappor. Entrén i söder tillika tre högsmala rundbågiga korfönster i öster har ingen invändig funktion, utan har behållits vid renovering för att bevara exteriörens uttryck och arkitektur. En minnestavla ovanför kyrkans huvudingång bär texten: "Under Konung Carl XV var detta tempel 18 1/5 66 grundlagt. Fullbordat och invigt af biskop Sundberg 18 20/10 67. Församlingens pastor A. Unger".

Komplettering vid inventering 2002:
Under medeltiden tillhörde Högerudsbygden Stavnäs pastorat. Men det var långt till sockenkyrkan och man framförde önskemål om att få bygga en gudstjänstlokal i den egna bygden. År 1645 bildades Högeruds socken och man fick tillstånd att bygga ett kapell på gården Högeruds ägor, det stod klart året efter. Den kraftiga befolkningsökningen i församlingen under 1800-talets första hälft medförde att 1600-talskyrkan med tiden blev alltför liten. År 1865 fick församlingen tillstånd att genom "kollekt och stambok över hela riket" samla in pengar till en ny kyrka. År 1866 hade man fått in så mycket att grunden kunde börja byggas. Året efter revs den gamla kyrkan för att förse det nya kyrkobygget med material. Den nya kyrkan ritades av arkitekt Johan Fredrik Åbom, som tidigare ritat bl a Bogens kyrka. Byggmästare var P Pettersson från Wärsås. Kyrkan placerades på en skogsklädd höjd strax sydväst om den äldre kyrkplatsen. Bygget gick på mindre än ett halvår och den 20 oktober 1867 invigdes kyrkan som kom att präglas av nyromantik och nyklassicism.
Interiören, målad i vitt och grått, var mycket sparsamt inredd och dekorerad, vilket överensstämde med tidens nyklassicistiska ideal som föreskrev enkelhet, renhet, strama former, ljus och rymd. Ett korskrank med svarvade dockor avdelade altarrummet från kyrkans mittskepp. På korets valvbågen stod att läsa i guldbokstäver på blå grund orden "Si, guds lamm, som borttager verldens synd". På altaret stod ett vitmålat och förgyllt kors och predikstolen bestod av en enkel femsidig korg med ljudtak. År 1906 förändrades koret genom att tre stora blyinfattade målade fönster med bibliska motiv sattes in. Till 1880 saknade kyrkan värmeanordning, men då installerades en kamin i sakristian, och ett par år senare en större i själva kyrkan. Elektriskt ljus infördes år 1941.
Åren 1956-57 ledde slottsarkitekten Ragnar Jonsson, Stockholm en genomgripande renovering av kyrkans interiör. Det putsade valvet över långhuset ersattes då av ett trätak och valvbågen målades över. Den mest påfallande förändringen var borttagandet av de väldiga korfönstren och insättandet av den gamla kyrkans altaruppsats och predikstol. Även en äldre snidad nummertavla togs tillvara och inför återinvigningen av kyrkan år 1957 kompletterades denna med en nytillverkad tavla. Det raka korskranket togs bort och en hästskoformad altarrund kom i dess ställe. De målade korfönstren och altarkorset flyttades över till det intilliggande arkivrummet. I detta rummets tak hade redan 1867 satts upp fragment av Johan Warlinds väggmålningar från den gamla kyrkan. Ytterligare fragment sattes även upp i taket ovanför trappan till orgelläktaren.
År 1985 målades kyrkans interiör om i varmare kulörer. Detta för att få altaruppsatsen och predikstolen att bättre smälta in i kyrkorummet, samtidigt som 1800-talets ljusa helhetskaraktär skulle bevarades. Väggarna målades sålunda i en gulvit ton, absiden fick en djupare gul kulör. Bänkspeglar och orgelläktaren marmorerades. Kyrkans orgel, som sattes upp år 1890, har inte förändrats utan befinner sig i originalskick.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Rektangulärt klassicistiskt långhus med invändigt förhöjt kor i öster som flankeras av sakristia i norr och museirum-arkiv i söder, samt resligt västtorn med vapenhus i bottenplan. Entré via tornets vapenhus och mitt för norra långsidan. Gråvitmålad triumfbåge inramar koret. Koret målat några nyanser djupare gult än övriga kyrkorummet. Altaruppsats och predikstol i barockstil från äldre kyrkobyggnad i koret, dopplats mitt för södra långhusväggen. Bänkar uppdelade i fyra kvarter. Västläktare med tidstypisk välbevarad nyklassicistisk orgel. Kyrkorummet upplevs trots stilbrytande barockaltaruppsats och -predikstol som rent och fritt från "överdekorering" helt enligt nybyggnadstidens ideal.
LÅNGHUSET har lackat trägolv, gultonade putsade väggar, grå golvsockel, grå profilerad taklist samt blåtonat trätunnvalv. Rundbågiga fönsteröppningar med gråvita småspröjsade bågar. Innanfönster med spröjs. Ljust gråmålade dörrar med vardera två fyllningar. BÄNKARNA är fristående, strålaserade i ljusgrön nyans med mörkare ton på sitsar och överliggare. Gavlar och bänkspeglar har marmorering på en varmrosa grund. De är 32 stycken indelade i fyra kvarter så att det bildas korsgångar. I koret finns två kyrkvärdsbänkar målade lika altarringen med guld marmorering i fyllningarna. Bänkarna startar under läktaren, bakerst dock utrymme för klädavhägning och psalmböcker.
KORET inramas av en rundvälvd korbåge. 1956-57 förändrades korpartiet efter förslag av slottsarkitekt Ragnar Jonsson, varvid tre fönster i östväggen bakom altaret igensattes, liksom två ingångar som flankerade korbågen. Samtidigt insattes altaruppsats och predikstol från den äldre kyrkan, tillverkade 1740 av bildhuggaren Isak Schullström.
Kyrkans ALTARUPPSATS härstammar från den gamla kyrkan och insattes på sin nuvarande plats 1957. Den är tillverkad omkring 1740 av Isac Schullström (1712-1778) i barockstil. I uppbyggnad och ikonografi skiljer sig altaruppsatsen något från det normala mönstret under senbarocken. Den har t ex endast en våning. Kring en mittbild, en målning av Jesu dop utförd av den i stockholmsskrået inskrivne konstnären Johan Warling 1754, syns mellan spiralvridna kolonner de fyra evangelisterna med sina symboler över huvudena. Altaruppsatsens överstycke är originellt. Kring en lysande sol formerar sig en krans av sju små trumpetblåsande änglar. Färgerna går i grönt, brunt och guld. Den för Schullström vanliga akantusornamentiken saknas helt. Målningen i altaruppsatsens mitt är inte ursprunglig. Från början fanns här istället infogad en trätavla, Schullströms version av Jesu dop. Den ÄLDRE ALTARTAVLA (nu placerad vid dopaltaret norra väggen) med motiv Dopet och inristad text "Då kom Jesus till Jordan till Johannes att han skulle låta döpa sig av honom." Troligtvis utförd av Schullström. Denna altartavla ersattes av "Jesu dop" sannolikt utförd 1754 av John Warling. När Warling målade sin framställning av Jesu dop, hade han sannolikt som förebild det KOPPARSTICK av Johan Andreas Pfeffel som nu hänger inramat på altartavlans baksida. På altarbordet finns ett litet KRUCIFIX av olivträd, tillverkat i Israel, 1950-tal. ALTARBORD sammanbyggt som bas till altaruppsatsen. Av trä, målad grågul, rektangulär i formen med montage för textilierna på spikar/ringar. Trappa upp till altaret. Hästskoformad ALTARRING tillkommen vid renoveringen 1956. Tätbyggd med speglar i gul marmorering med blåbeige inramning. Överliggare och knäfall klätt med blått vävt linnetyg. PREDIKSTOLEN är, liksom altaruppsatsen, tillverkad av Isac Schullström år 1740 och hade sin ursprungliga plats i den gamla 1600-tals kyrkan. Grönt, gulockra och blågrått är de dominerande färgerna. På korgen återges mellan kolonnerna olika apostlar med sina attribut, från väster till höger Filippos, Andreas, Johannes, Jakob samt Petrus. På ljudtaket avbildas den triumferande Kristus med korsfana och strålglans, därunder änglar som uppbär pinoredskapen från korsfästelsen. Ljudtaket avslutas med den triumferande Kristus med korsfana och strålglans, därunder änglar som bär pinoredskapen. Undersidan blåmålad med hängande fruktgirlanger och en silvrig duva. Trappa med portal avslutad i kartusch med bibelord, ett ur Gamla testamentet och ett ur Nya testamentet. Predikstolen vilar på en kupolformad bas som är målad brun med inslag av rött och guld. Kompletteringar av predikstolen är utförda i samband med konservering och återinsättning 1957. På korgen finns en träsnidad ÄNGEL som håller ett TIMGLAS, huggen av Schullström.
Kyrkan har en DOPPLATS placerade mitt för södra långhusväggen med den gamla altartavlan (läs ovan) och dopfunt samt litet kredensbord. Den nuvarande DOPFUNTEN inköptes till kyrkan år 1916 och har en skuren ornamentik i tre runt foten löpande band, det övre bildande en törnekrans med Kristusmonogram och symboler för tro, hopp och kärlek. Målad stöpplad grå, ursprungsfärg var vitt och guld. NUMMERTAVLORNA i koret är svarta med träsnidade ramar placerade på svarvade stolpar. Den högra härstammar från den gamla kyrkan (1804), den vänstra är en kopia från 1957.
LÄKTAREN i väster bärs upp av sex hela och fyra halva gråmålade fyrkantspelare. Läktarbarriären är rak och indelad genom räfflade pilastrar. Kulörer grågrön lasyr med rosamarmorerade fyllningar, 10 stycken. Kraftig mörkt gråmarmorerad bas, mörkgrå överliggare. Trägolv med uppbyggda gradänger. Bänkar, ursprungliga med kyrkan 7 stycken i söder, grönlaserade med mörkare sitsar. Lösa stolar norr om orgeln. Bänkvärmare och radiatorer efter väggarna. Kyrkans ORGEL i tidstypisk klassicistisk stil är byggd av E A Zetterqvist i Örebro och uppsattes 1890. Målad vit med förgyllda detaljer. Sex stämmor, manual med bihängd pedal. Den har inte genomgått några mer omfattande reparationer, utan befinner sig i originalskick.
VAPENHUS har lackat trägolv, grå golvsockel, gula putsade ytterväggar och gula träinnerväggar. Taket är vitmålat med en blågrå taklist. Fönster i norr och söder. Trappa upp till tornet och västläktare placerad efter södra väggen, delvis inbyggd med förråd under. Vitgrå ytterdörr med två speglar i varje dörrblad, liknande dörr in till kyrkorummet. Två bänkar med blågrå marmorering från den gamla kyrkan står på sidorna om ett bokbord under norra väggens fönster. På väggen en samling kistplåtar. TORNRUM med målningar av Johan Warling. Trägolv, putsade gula väggar, utgång till läktaren, gråvita dörrar. Trappa vidare upp till fem ytterligare nivåer. Ingen uppvärmning av vapenhuset eller den övriga tornbyggnaden.
SAKRISTIA och ett MUSEIRUM (fd arkivrum) ligger på vardera sida om altaret. Sakristian har lackat trägolv, grå golvsockel, gula putsade väggar och vitmålat brädtak. Skåpsinredning av trä, gråvitmålad. Rektangulärt fönster vid norra väggen. I fönsternischen en kalkstensskiva med infälld piscina. Skrivbord och stolar i gustavianskt snitt (1992). Lucka i golvet till krypgrund. Röllakansmatta designad 1988 av Gunilla Brander-Smedberg. Museirummet till höger har lackat trägolv, grå golvsockel och gula putsade väggar samt innehåller inventarier från såväl den nuvarande kyrkan som den tidigare kyrkobyggnaden. Här förvaras de tre korfönstren från 1906, det år 1867 tillverkade stora kors i vitt och guld med treenighetssymbolik som tidigare stod på altarbordet. Ett stycke av kyrkans ursprungliga altarbarriär finns också här. I taket sitter målade brädor från den gamla kyrkan. Motivet är medaljonger inneslutande profeter och andra gammaltestamentliga gestalter. De målades 1754 av Johan Warling. Gråmålat rektangulärt fönster med småspröjsning.
ÖVRIGA större inventarier och lösa föremål är en mässingskrona med tolv ljusarmar daterad 1780, en kristallkrona från 1700-talet samt en kristallkrona från början av 1800-talet. Ljusbärare är smidesjärn, 1983. Svarvad bildhuggen ambo i blandad fornnordisk-jugendstil. Ikon med madonnemotiv placerades på norra väggen under läktaren år 2001. Stor kormatta och mindre altarmatta, båda signerade ME L-M 1957. 7 vägglampetter i patinerad mässing, 1967. Storklocka från 1952 och lillklocka från 1700-talet.
Kyrkans uppvärmning sker genom elektriska bänkvärmare och radiatorer i koret, inmålade i väggkulören, och runda golvflänsradiatorer bak i kyrkan. Små vita högtalare monterade på långhusets väggar. Förslag föreligger på att inrätta toalett i kyrkorummet, idag endast toalett i sockenstugan. Ett nytt bättre textilskåp behövs. Handikappanpassning av koret och extra brandstege västläktaren saknas. Trätunnvalvet är isolerat.