PARTILLE KYRKA

PARTILLE KYRKA ligger ganska centralt placerad på kyrkogården, som är regelbundet rektangulär och belägen mellan Säveån i norr och Gamla Kronvägen som passerar längs dess sydsida. I öster angränsar den till Kyrkvägen (nu gångväg) och i väster till gräsytorna och p-platsen invid församlingshemmet. Mitt på kyrkogårdens västsida finns en mindre halvrund utvidgning, en privat begravningsplats, den s k Schmidtska gravplatsen. Den är omgiven av en stenmur, och står i kontakt med övriga kyrkogården genom en öppning i kyrkogårdsmuren.

Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur i öster, söder och väster. Ingångar finns i öster, söder och i nordost genom svarta smidesgrindar mellan grindstolpar, vitputsade med täckskiva av sten. I väster leder en stenkantad ramp upp till ytterligare en ingång, och en mindre ingång genom häcken finns också i nordväst.

Det är relativt glest mellan träden runt kyrkogården. I norr är den avgränsad av en häck, och utanför denna står björkar, på de övriga sidorna står två av de äldre almarna, samt några andra nyplanterade lövträd. I nordväst finns en del olika lövträd både innanför och utanför kyrkogårdsmuren.

På kyrkogården finns några grusade gångar i ett enkelt rutnätssystem, och stora gräsbevuxna ytor. Gravvårdarna är ganska ojämnt utspridda på kyrkogården. Medan det i nordöst finns ett stort område nästan helt utan gravar , så är det i nordväst mycket tätt mellan gravarna, medan det blir allt fler luckor i raderna om man går längre åt söder och sydöst.

Merparten av de gravanordningar som finns idag har eller har haft gravram, eller är täckta av hällar eller tumbor. Mest tydligt är detta i det i ett område i nordväst.

Anmärkningsvärt på denna kyrkogård är framförallt två saker. Det ena är relativt stora mängden 16-1700-tals och tidiga 1800-tals gravstenar. De flesta av dessa står uppställda antingen längs kyrkans sydvägg och vapenhus eller på östsidan om klockstapeln. Det andra är tumborna i kvarteren på sydsidan, nio stycken. de flesta troligen från 1700-talet, men också någon från 1900-talet.

Så långt man kan följa källmaterialet bakåt har kyrkogården haft ungefär den storlek den har nu. I norr gick den tidigare ända ned till Säveån, men vid ett markutbyte 1846 lämnade man ifrån sig remsan närmast ån. I öster har en mindre utvidgning skett 1850-54, när en remsa mellan kyrkogården och Kyrkvägen lades till kyrkogården.

Stenmur runt kyrkogården finns omnämnd 1750. En ny mur på västra, södra och östra sidan lades 1821. Den östra muren flyttades på 1850-talet. 1821 uppfördes också grindpelare invid ingångarna (i öster flyttad på 1850-talet). I nordöstra hörnet byggdes den tredje kyrkogårdsgrinden 1877-78, ersattes av en ny 1902, dock med bibehållande av de tidigare täckhällarna. Ingången i väster är av senare datum, i samband med att församlingshemmet byggdes. Den fick en ny utformning för ett fåtal år sedan.

Kyrkogårdens utseende av idag går tillbaka på de arbeten som skedde under 1800-talet. 1872-1873 skedde en omplanering av kyrkogården. De äldre gravplatserna övergavs och en ny kvartersindelning genomfördes. Nya träd (almar) planterades. Denna kvartersindelning fanns kvar fram till 1950-talet, då flera av gångarna lades igen. De flesta almarna från 1870-talet är nu borta. De angreps av almsjuka och togs ned på 1980-talet. Den s k Schmidtska gravplatsen är från 1870-talets första år.

Partille gamla kyrkogård kompletterades med en ny kyrkogård, Partille Södra, 1903, nu belägen på den andra sidan om motorvägen, liksom av Kvastekulla begravningsplats 1959, belägen ytterligare någon kilometer längre åt sydöst.

KLOCKSTAPELN är belägen inne på kyrkogården, sydöst om kyrkan. Ett modernt FÖRSAMLINGSHEM ligger väster om kyrkogården.