BRINGETOFTA KYRKAS KYRKOMILJÖ

Socknen och kyrkomiljön
Bringetofta socken är belägen inom Västra härad. Socknen är höglänt och främst skogbevuxen. Församlingen ingår i Norra Sandsjö kyrkliga samfällighet. Socknen saknar tätorter, men är belägen några kilometer nordväst om Sävsjö även om socknen tillhör Nässjö kommun.

Bringetofta kyrka ligger i ett öppet flackt odlingslandskap. Närmast kyrkan ligger flera byggnader typiska för ett sockencentrum, exempelvis f d skolbyggnader och f d prästgård. I närheten finns även fasta fornlämningar i form av höggravfält från yngre järnålder, vilket påvisar den långa bebyggelsekontinuiteten.

Kyrkobyggnaden omges av kyrkogården med klockstapeln. Kyrkogårdens äldre del är främst bevuxen med gräs. Gravvårdarna är av varierande ålder och utformning. Flera stora träd växer på kyrkogården. Öster om den äldre kyrkogården finns en mindre kyrkogård med gräs, vilken anlades 1951. Kyrkogården som helhet omges av en kallmurad bogårdsmur. Bringetofta kyrkby med omkringliggande fornlämningsmiljö utgör ett område av
riksintresse för kulturmiljövården.

Bringetofta socken är belägen på småländska höglandets sydsluttning. Terrängen sluttar regelbundet söderut från höjderna kring Malmbäck och Almesåkra i norr. Socknens norra hälft är en utpräglad skogsbygd med höjder och dalar. Södra delen är tämligen jämn och öppen odlingsbygd, där de fl esta och största av byarna ligger. Som regel är byarna förlagda till smärre åsar och höjder. Genom socknen rinner från norr till söder Lillån och Toftaån, längs den senares södra lopp fi nns ett fl ertal järnåldergravfält. Sockennamnet Bringetofta omnämns första gången i skrift 1287. Ur kyrkligt hänseende var Bringetofta tidigare moderförsamling med Norra Ljunga och Hylletofta som annex. Sedan det senare 1900-talets pastoratsregleringar hör Bringetofta till Norra Sandsjö pastorat. Tre säterier har funnits i socknen, Åsbyholm, Havsjö och Ekelsjö, vilka alla styckades upp på 1800-talet.

Kyrkbyn ligger i socknens uppodlade södra ände, vid Lillåns dalgång.
Kyrka och kyrkogård ligger tillsammans med den gamla sockenstugan på en svag höjd öster om ån. Nere vid ån möts två landsvägar, vilka avgränsar kyrkogårdens västra och norra sidor. Mellan kyrkogården och landsvägen i norr sträcker sig en kyrkvall med gräsmatta och grusad parkering. I linje med kyrkogårdsentrén växer en kort, ung björkallé. Vid vallens västra ände står ett sockenmagasin i två våningar från 1800-talets mitt. Det är klätt med rödfärgad locklistpanel och bär sadeltak med enkupigt lertegel. Byggnaden är i sen tid omdanad till personal- och förrådsbyggnad. Vid vallens östra sida står ett kyrkstall från tidigt 1900-tal med rödfärgad locklistpanel och sadeltak med tvåkupigt lertegel. Kyrkan består av vitputsat romanskt långhus och absidkor. Långhuset är senare förlängt åt väster. 1754 tillkom en timrad nykyrka i vinkel med vitmålad träpanel. De olika byggnadskropparnas sadeltak täcks av enkupigt lertegel, med undantag för den spåntäckta absiden.

Söder om kyrkan står en inklädd och rödfärgad klockstapel från 1730.

Den gamla sockenstugan på landsvägens norra sida uppfördes 1830. Det är en tvåvånings timmerbyggnad med rödfärgad locklistpanel och tegeltäckt sadeltak. Idag fungerar byggnaden som församlingshem.

Ett stycke öster om kyrkogården, på andra sidan en sank hagmark, ligger prästgården med timrad, rödfärgad manbyggnad från 1833.

Norr om prästgården fi nns en lärarbostad från 1926 med rödfärgad panel och valmat sadeltak samt en tvåvånings skollänga i tegel från 1953. Kyrkbyn med omgivning är klassad som riksintresse för kulturminnesvården.