Långt utanför Stockholm präglas landskapet av staden. På lagom avstånd från tätorter och flygplatser och i en lantlig miljö bosätter sig tjänstemän och egna företagare. Alla är direkt beroende av de tätortsnära kontakter som här kan erbjudas. Den agrara driften upphör på vissa enheter i och med att sammanslagningar av gårdar eller försäljning av mark äger rum. I de mest attraktiva lägena flyttar stadsborna in. Husen moderniseras och byggs till, hästhagar med omgivande vita staket och golfbanor med klubbhus tar över efter de vikande traditionella näringarna. Ett acceptabelt pendelavstånd till Stockholm rör sig i dag om 6-7 mil.
Denna zon runt Stockholm och Uppsala måste ändå betraktas som ett agrart präglat landskap. Det domineras än i dag av stora, rationellt skötta gårdar. Konkurrensen om arbetskraften började redan under 1940-talet och ingenstans i Sverige har strukturomvandlingen varit så omfattande och gått så snabbt som på landsbygden runt Stockholm. Man skulle kunna säga att landskapet har en industriell karaktär vad avser brukad areal, arrondering och fältstorlek. Speciellt iögonenfallande är de ännu existerande centrala odlingsbygderna i Sorunda, Ösmo, Grödinge och Salem söder om Stockholm, Mälaröarna väster, speciellt Färingsön, samt trakterna utefter Långhundraleden och Skedvikcn norr om Stockholm.
Uppsala stad kan i och för sig sägas utgöra en egen räjong. Men stadens expansion i sydlig riktning gör att den kommer i kontakt med motsvarande landskapstyper som finns runt Stockholm.
KÄLLOR:
TEXT - Sporrong, Ulf: Odlingslandskap och landskapsbild. 1996.
KARTBILD - Sveriges nationalatlas Kulturlandskapet och bebyggelsen. 1994.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
