Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1807 - 1810 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Kronoberg, Kommun: Tingsryd, Landskap: Småland, Socken: Urshult , Stift: Växjö stift, Församling: Urshults församling |
Titel <itemTitle> |
Urshults kyrka |
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Intill Kyrkviken vid sjön Åsnens södra strand ligger Urshults kyrka som genom sin volym och unika interiör framstår som en av Kronobergs läns största och mest monumentala landsortskyrkor. År 1358 finn...
Visa hela
Intill Kyrkviken vid sjön Åsnens södra strand ligger Urshults kyrka som genom sin volym och unika interiör framstår som en av Kronobergs läns största och mest monumentala landsortskyrkor. År 1358 finns sockennamnet Urshult belagt och troligtvis tillkom en träkyrka vid denna tid som uppfördes strax söder om nuvarande kyrkplats. År 1794 utdömdes byggnaden varvid planerna för ett nybygge forcerades. Daniel Forssman vid Överintendentsämbetet fick i uppdrag att framställa ett ritningsunderlag som presenterades 1802. Kyrkoherden hade dock stort inflytande vid utformningen av förslaget. Nils Fredrik Wahlqvist från Karlskrona utsågs sedermera till byggmästare och 1807 inleddes arbetena på grunden. En detaljerad beskrivning över sockenbornas dagsverken och skyldigheter finns bevarad. Här tydliggörs arbetenas krävande art, regelverket var oerhört precist och invånarna fick lägga ned mycket tid och kraft. Den första gudstjänsten kunde hållas 1810 men först 1812 skedde den officiella invigningen under närvaro av biskop Ludvig Mörner. Några större avsteg från ritningsunderlaget utfördes inte och enligt beräkningarna kunde kyrkorummet husera 1 635 besökare. De fantastiska målningarna på korväggen, den säregna placeringen av predikstolen, bänkkvarterens uppdelning och rummets volym medför att Urshults kyrka framstår som ett ytterst värdefullt och intressant byggnadsverk vars värden måste tillvaratagas. Interiören är ett av länets mest spektakulära. Den kringliggande miljön framhäver platsens monumentalitet och skönhet. Den förr så rikliga tillgången på kyrkstallar i närområdet har av naturliga skäl nästan helt decimerats men fem stycken har ändå räddats åt eftervärlden. Exteriöra förändringar Kyrkans exteriöra karaktär är i huvudsak intakt sedan tillkomsttiden. Ritningsunderlaget från 1802 efterföljdes och dess enkla, tidstypiska arkitektur har bevarats. Taktäckningen har skiftat genom åren, troligtvis var taken ursprungligen täckta med spån. I ett brev från 1948 där församlingen framför önskemål om att en helt ny taktäckning av koppar bör realiseras, redovisas dåvarande takmaterial. Tornhuv och sakristia var täckt av plåt medan norra långhustaket bestod av spån och det södra takfallet av skiffer. Denna variation samt problem med läckage föranledde önskemålet, tillstånd gavs och 1949 täcktes takytorna med kopparplåt. Sakristians plåttäckning ersattes först 1963. Arbetena som utfördes 1949 var dock så undermåliga att kopparen fick bytas 1977 tillsammans med delar av svallet. Lanterninens utseende ändrades i samband med installationen av fyra urtavlor 1969 vilket innebar att öppningarna sattes igen med panel. Vid 1962 års exteriöra restaurering valdes att frilägga sockeln från puts och lämna gråstensgrunden synlig. Då kyrkan ligger i ojämn terräng upptas framförallt norr och västfasaden av stora oputsade partier.
Stäng
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Exteriör Stommen av sten är utvändigt spritputsad och kalkavfärgad. Sockeln är sedan 1962 frilagd genom att putsskiktet då höggs bort. Kyrkan ligger i en öst-västlig riktning med tornet i öster där äv...
Visa hela
Exteriör Stommen av sten är utvändigt spritputsad och kalkavfärgad. Sockeln är sedan 1962 frilagd genom att putsskiktet då höggs bort. Kyrkan ligger i en öst-västlig riktning med tornet i öster där även huvudingången är belägen. Den rektangulära sakristian i väster utgör en förlängning av långhuset. På långhusets sydsida är sidoentrén placerad och till sakristian finns även en separat ingång. Samtliga takytor är täckta med kopparplåt. Tornet kröns av en fyrsidig lanternin av trä med urtavlor i varje väderstreck, på den karnissvängda huvens spets står ett förgyllt kors med tillhörande kula. Lanterninens öppningar är sedan tornurens installering igentäcka med träpanel. Denna panel är gråmålad medan övriga träytor på lanterninen är vita. Övergången mellan vägg och huv markeras genom ett tandsnitt som förhöjer huvens estetiska formspråk. Tornentrén nås via åtta trappsteg, en ansenlig höjdskillnad. Trappan är av huggen granit med ett mittplacerat räcke i järn. Den brunmålade dubbelporten har dörrblad bestående av vardera tre speglar med skilda dekorativa mönster. Den slätputsade portomfattningen har en rikt bearbetat uppbyggnad där ett utkragande entablement med riklig profilering vilar på sex sammankopplade pilastrar med en bas av granit. Ovanför denna omfattning sitter ett fönster, en årtalsangivelse och en minnestavla som tillsammans med omfattningen bildar en dekorativ enhet. Fönstret med sin stickbåge består av två bågar med vardera åtta färgade rutor. Årtalet 1808 är markerat med stora siffror. Minnestavlan har ett ovanligt långt innehåll, texten är förgylld och har följande lydelse: Nehem IV: 18 År 1808 under Konung Gustav IV Adolphs regering fullbordades Urshults kyrkas byggnad. Länets Höfdinge var Grefve Carl Stellan Mörner Stiftets biskop Friherre Ludvig Mörner Pastoratets kyrkoherde Carl N Stenstrand. Esai VI:3. Denna sten är påkostad af Haralt Iohansson i Midingstorp. Tornet har dubbla, brunmålade, ljudluckor i varje väderstreck. På syd- och norrsidan finns ett större rektangulärt fönster bestående av två bågar med vardera tio rutor som ger ljus till vapenhuset. Ett flertal ankarjärn är synliga utmed tornsidorna och på syd- och norrväggens mittparti är även ett mindre, runt, fönster placerat. Sidoentrén ligger närmast i samma nivå som omgivande mark vilket innebär att trappsteg saknas. Utformning av dörrar och omfattning är snarlik huvudentréns med skillnaden att de sammankopplade pilastrarna är fyra istället för sex. Ovanför är ett rundbågigt fönster uppsatt vilket skapar en välordnad symmetri genom sitt korresponderande med fasadens övriga fönstersättning. Dess slätputsade och utkragade omfattning förenas med entablementet vilka tillsammans skapar ett välavvägt och tilltalande entréparti. På ömse sidor om sidoentrén är två stora gravhällar inmurade i väggen. Entrén till sakristian nås via en trappa i granit med nio trappsteg. Dörren är uppdelad i två spegelfält med olika dekorativa mönster, omfattningen är uppbyggd av två pilastrar som bär ett rikligt profilerat entablement. Ovanför dörren är även ett överglas. Sakristian har på sin västvägg tre fönster samt en källarnedgång. Fönstren utgörs av ett mindre vindsfönster, ett rektangulärt tvåluftsfönster med vardera tio rutor, samt ett källarfönster innehållande femton rutor. De tre fönstren är placerade på fasadens mitt medan källardörren är i dess norra hörn, själva källarutrymmet upptas av pannrum och ett mindre snickeri. Sakristians norrfasad har ett tvåluftsfönster med tio rutor i varje båge och uppe på väggens västra hörn har ett kors markerats i putsen. Korset som målats svart är ett minne från byggtiden då en arbetare avled efter att ha fallit från en ställning vid denna plats. Ungefär mitt på den norra långhusväggen finns ytterligare en källardörr, den leder till ett stort, oinrett utrymme under golvbjälklaget. Här förvaras numera diverse utrustning men tidigare fungerade utrymmet som provisoriskt bårhus före tillkomsten av begravningskapellet. Långhusets nio rundbågiga fönster är alla uppbyggda med fyra bågar och korspost där de två nedre bågarna innehåller vardera tio rutor medan de övre innehar vardera sex. Fönstren är brunmålade där solbänkarna täcks av kopparplåt, varje fönster har en slätputsad omfattning. På långhusets västra gavelspets är en låg, plåtinklädd skorsten placerad och på dess kopparklädda gavelröste sitter två små runda fönster som ger visst ljus till vinden. På det norra takfallet är även tre takluckor monterade. Ståndrännor och stuprör är av koppar. Exteriören präglas av nyklassicismens sparsmakade karaktär där de dekorativa ansatserna på Urshults kyrka är koncentrerade kring entrépartierna och den profilerade takfoten. Fönsteromfattningar och lister har även slätputsats vilket ger en förhöjd estetisk verkan.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Sakristia - Väster, Sakristia - Väster, Kor - Väster, Torn - Öster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Torn - Öster
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Urshults församling, Urshult, Tingsryd, Småland, Kronoberg.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Nybyggnad 1807-01-01 - 1810-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1808-01-01 - 1810-12-31 av Daniel Forssman.
-
Nybyggnad - Sakristia 1808-01-01 - 1810-12-31 av Daniel Forssman.
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1808-01-01 - 1810-12-31 av Daniel Forssman.
-
Nybyggnad - Torn 1808-01-01 - 1810-12-31 av Daniel Forssman.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Sprit, Puts - Sprit
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Koppar
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Natursten
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Salkyrka
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|