SIMONSTORPS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:

Genom ett kungligt brev 1640 gavs tillstånd att uppföra ett kapell i Simonstorp med anledning av det långa avståndet till sockenkyrkan i Kvillinge. Det stod färdigt 1650 och kallades S:t Pers kapell, uppkallat efter Petrus Franc, kyrkoherden i Kvillinge. Till en början bestod det enbart av det nuvarande långhuset som är timrat. Under senare delen av 1660-talet byggdes en sakristia på nordsidan, och ytterligare ett decennium senare tillkom det tresidiga koret i öster. Under 1680-talet rödfärgades de timrade väggarna och taken kläddes med spån. År 1697 tillkom en korsarm på nordsidan, och sakristian flyttades då till långhusets södra sida. Byggandet av korsarmen bekostades av dåvarande ägaren till Rodga säteri, Hans Peter Hellwegh. Han hade startat ett segelduksväveri i Rodga som hade många anställda. Korsarmen var ämnad för gårdens folk och kom därför att kallas Rodga-kyrkan. Hellwegh skänkte även kyrkans predikstol 1698. Vid samma tid tillkom också altaruppsatsen i barockstil med målningar av konstnären Måns Grijs från Norrköping. Kyrkan ommålades invändigt 1710 av mäster Peter Jönsson, och eventuellt tillkom korsarmens och sakristians takmålningar i barockstil vid detta tillfälle. På 1720-talet försågs kyrkan med en ny bänkinredning av snickaren Hans Boman från Rodga, vars gravsten finns på kyrkogården. År 1757 byggdes ett torn vid västgaveln, varmed klockstapeln från 1670-talet revs. Under 1800-talet tillkom det ett vapenhus framför tornet, troligen avses det vindfång som finns ännu idag. En orgelläktare byggdes på 1840-talet, och något senare fick kyrkan en orgel. Orgelfasaden finns ännu kvar men orgelverket byttes ut 1933 av orgelbyggare Olof Hammarberg. Under senare delen av 1800-talet skedde flera förändringar, bl a avdelades den norra delen av korsarmen som sakristia varmed sakristian i söder revs. Kyrkans fasad kläddes med panel och yttertaken täcktes med papp.

Vid arkitekten Axel Lindegrens restaurering av kyrkan år 1909 gestaltades kyrkan i den rådande jugendstilen. Innertaket av bräder överkläddes med papp som försågs med dekorationer av konstnären C R Forslund. Inredningen målades i vitt och guld och stora delar av den fasta inredningen omgestaltades, bl a ersattes den slutna bänkinredningen från 1700-talet med öppna bänkar, nya fönster tillkom och altarringen byttes ut. Predikstolen som tidigare varit placerad på norra sidan vid korsarmens öppning flyttades till den södra sidan varmed bänkarnas kvartersindelning omdisponerades. En ny dopfunt skänktes till den nyrenoverade kyrkan av Yddetorps syförening. På 1930-talet återfick taken sin spåntäckning. Nästa större renovering skedde 1950 och leddes av arkitekten Kurt von Schmalensee som ville återge kyrkan något av dess 1700-talskaraktär. Bänkinredningen omändrades, 1909 års dekorativa takmålningar avlägsnades, korsarmens timmerväggar frilades och då sakristian renoverades påträffade man takets barockmålningar som konserverades. Den senaste restaureringen utfördes 1986 av ingenjör Ture Jangvik. Interiören och inredningen renoverades varsamt, predikstolens ursprungliga färger i grått, blått och rödbrunt fick dominera korpartiet och altarringen. Sakristians väggar färgsattes efter förebild av en ursprunglig stänkmålning som påträffades.