BJÖRKÖ KYRKA

Björkö kristna historia sträcker sig tillbaka till medeltiden då en
stenkyrka uppfördes omkring 50 meter väster om den nuvarande
kyrkan står. De medeltida källorna är få varför litet är känt om kyrkans
tidiga historia. En kyrkklocka som idag finns bevarad inne i
kyrkorummet är sannolikt gjuten under 1400-talet.
På 1600-talet görs den första kända tillbyggnaden av kyrkan
vilken få byggs till mot söder. Socknen upplever under slutet av
1600-talet en påtaglig befolkningsökning vilket sannolikt var
incitamentet för tillbyggnaden. År 1714 gjordes reparationsåtgärder
på kyrkans sakristia och drygt ett decennium senare utfördes
ytterligare en utbyggnad, denna gång mot söder. Det finns i källorna
beskrivet att man år 1739 påbörjar rivningen av en gammal
träkyrka, rivningen efterföljs av en ombyggnad. Sannolikt är det
tillbyggnaderna som avses. Sakristian byggdes om 1747. År 1761
införskaffade församlingen en ny altaruppsats till kyrkan, uppsatsen
tillverkades av Johan Ullberg.
Under början upplevde Björkö socken en betydande befolkningsökning
och den gamla medeltida kyrkan upplevdes sannolikt
som alltför trång för de växande församlingen. År 1841 uppdrog
man åt länsbyggmästare Carl Robert Palmér att upprätta ett förslag
på en ny kyrka åt församlingen. Palmérs förslag skickades in
till Överintendentsämbetet i Stockholm där arkitekt Carl Gustaf
Blom bearbetade förslaget. Blom ändrade en hel del i det ursprungliga
förslaget innan det återsändes till församlingen vilka hade flera
invändningar på detta. Blom upprättade då ett nytt ritningsförslag
vilket senare kom att utföras med små förändringar.
Det beslutades att den nya kyrkan skulle uppföras på ny plats,
omkring 50 meter väster om var den ursprungliga kyrkan stod. Arbetet
med att uppföra den nya kyrkan påbörjades 1843 och 1850
invigdes den av biskop Ch Isac Heurlin. I samband med att den nya
kyrkan byggdes revs den gamla medeltida kyrkobyggnaden.
En orgel införskaffades 1848 och placerades på orgelläktaren
i kyrkan, den byggdes av orgelbyggaren Sven Nordström, Flisby,
vilken tillsammans med sin bror Erik var flitiga orgelbyggare som
finns förekommande i flera av länets kyrkobyggnader. En ny altartavla
utförd av konstnären Bengt Nordenberg köptes 1865. Det är
oklart vad kyrkan hade för altarprydnad när den stod klar, på Bloms
ritningar finns ett svepekors inritat men det är ingen säkerhet för
att så blev utfört.
År 1893 var fönstrens träspröjsning rötskadade varför man ersatte
dessa med nya av gjutjärn. I början av 1900-talet bryter man upp
den strikthet som präglar det nyklassicistiska idealen i samband med
att de begravningsvapen som pryder väggarna plockades in. I linje
med detta återförs 1916 den gamla altaruppsatsen från 1761 och
placeras i kyrkan, samtidigt gjordes en genomgripande renovering
av kyrkan. Vid renoveringen gjordes en ommålning av interiören.
Yttre reparationer gjordes 1926 då torntaket lades om, bara några år
senare följdes detta av en större yttre restaurering. Den nuvarande
dopfunten införskaffades 1939 och är en enkel funt i kalksten som
återfinns i flera kyrkor runt om i länet.
I slutet av 1940-talet började församlingen planera för en större
restaurering och modernisering av kyrkobyggnaden. Den genomfördes
under åren 1952-53 efter program av ingenjör Erik Persson
vid Johannes Dahls Arkitektfirma, Tranås. Dessförinnan hade Nordströmsorgeln
byggts om av B Wedrup/Firma Orgeltjänst i Uppsala.
Restaureringen medförde en påtagliga förändringar i kyrkorummet.
De gamla värmekaminerna utbyttes mot ett lågtryckångvärmesystem
och nya innanfönster av trä monterades. Ett av fönstren vid
den norra långhusväggen sattes igen och den gamla altaruppsatsen
från 1761 konserverades av konservator Sven Wahlgren, Jönköping.
Vidare höjdes predikstolen och en spiraltrappa från kyrkorummet
upp till orgelläktaren utfördes. En invändig ommålning utfördes
och ett nytt kalkstensgolv lades i vapenhuset.
År 1964 installerades ett nytt orgelverk i Nordströmsorgeln. Från
den gamla orgeln återanvändes orgelfasaden samt ett antal stämmor,
det nya orgelverket tillverkades av orgelbyggare Nils Hammarberg,
Göteborg. En toalett installerades i sakristian och nya dörrar monterades
i vapenhuset. Ritningar till förändringarna upprättades av
Johannes Dahls Arkitektfirma, Tranås.
Ett litet kyrkomuseum anordnades 1970 i kyrkans tornkammare.
I museet placerades föremål från den gamla kyrkan, bl.a. begravningsvapen
över släkten Duse på Sjöeryd och orgelbordet från
Nordströmsorgeln. En utvändig restaurering utfördes 1971 efter
program av Johannes Dahls Arkitektfirma, Tranås. Vid denna omputsades
fasaderna och avfärgades med KEIM-färg. Ett nytt tornur
installerades samtidigt. År 1975 gjordes en ombyggnad av kyrkan
där ett väntrum inreddes i det södra rummet jämte vapenhuset,
vidare skapades nya förvaringsutrymmen.
En ny invändig restaurering utfördes 1986-89 efter program av
arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. Vid restaureringen gjordes
en total invändig ommålning, bänkinredningen och övrig inredning
gavs en ny färgsättning. Ett antal bänkar plockades bort och
en lillkyrka anordnades mellan de norra bänkkvarteren. Som
altarprydnad för lillkyrkan användes altaruppsatsen från 1761.
Altaruppsatsen och de gamla begravningsvapnen genomgick konserveringsåtgärder
av konservator Ola Westerudd, Jönköping, som
även utförde en färgundersökning av dessa inför restaureringen. I
vapenhuset monterades ett nytt vindfång i modern stil.
Den senaste restaureringen utfördes 2001 under ledning av Sivert
Holmberg, KBR, i Lekeryd. Arbetena inbegrep reparationer
och målningsarbeten av kyrkans plåttak och torntaket som hade en
del rötskador. Fasaderna putslagades och avfärgades och fönstrena
ommålades.