NORA KYRKA

Kyrkotomten
Stor tomt utvidgad ned mot vattendrag i öster, omgärdad av bogårdsmur i natursten i söder, samt rest av densamma mot norr. Muren övergår i en tät granhäck runt om mot åkerlandskap i utvidgade delar i väster och norr. I öster en bladhäck. Marken sluttar ned mot öster, kyrkan i höjdläge. Murade, slätputsade och vitmålade grindstolpar med smidesgrindar i öster mot byvägen mot Nordingrå, i norr i rak linje till norra långhusentrén och i väster. En murad och slätputsad vitmålad stigport med smidesgaller i söder i rak linje till södra långhusentrén. Denna väg satt med betongplattor, 350x350 mm. Tomten annars med raka grusgångar och gräsbevuxna gravkvarter.

FÖRSAMLING 1995 - NORA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1542, år 1900: 3369, år 1995: 1275

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid kusten på den östra sidan om Ångermanälvens mynning. Kyrkan ligger för sig i odlingsbygd på en platå ovanför en sluttning mot Norasundet. En murad port med smidesgaller leder in till kyrkogården. Trakten är rik på fornlämningar från järnålder, flera gravar/gravfält finns nordväst om kyrkan vid skolan och prästgården. Området utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En medeltida stenkyrka har funnits på den nuvarande kyrkplatsen. Den uppges ha haft måtten 25 x 12,5 alnar och utvidgades, möjligen under 1700-talet, västerut till att bli 40 alnar lång. Riven i samband med att nuvarande kyrka uppfördes.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: En ny kyrka av gråsten och murtegel uppfördes 1804-06 av Simon Geting, efter ett kompromissförslag av Gustav Boman vid ÖIÄ. Ovanligt stor rektangulär kyrkobyggnad med sakristia i en smalare utbyggnad i öster samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR – Vitputsad nyklassicistisk exteriör med rundvälvda muröppningar och plåttäckta takfall. Tornkroppen avslutas upptill av en konsolfris och kröns av en öppen lanternin. Ingång finns i väster samt mitt på långsidorna, den norra senare igensatt. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv och inredningen i grått och guld har till större delen tillkommit i slutet av 1850-talet. Bänkinredningen från 1860-talet är sluten. Orgeln från 1863 av Anders G. Nygren har en fasad ritad av Per Ulrik Stenhammar. Åren 1912-24 renoverades kyrkan av arkitekt Albert Thurdin, Härnösand, och 1934-36 av arkitekt David Frykholm. Vid en restaurering 1979-80 efter förslag av arkitekt B. Månsson, Östersund förstorades orgelläktaren, bänkutrymmet minskades samtidigt som en läktarunderbyggnad tillkom med nya biutrymmen. Altaret accentueras av en hög skärmvägg från 1858-60, tillverkad av Lars Erik Hofrén med assistans av M. Kärrlander, efter ritning av Ludvig Hedin och bestående av ett ramverk i vilket ett krucifix och flankerande skulpturer är uppställda, de senare sedan 1912. Samma trio har även utfört predikstolen.

Kyrkans äldsta inventarium är en gotländsk dopfunt från tidigt 1200-tal, med reliefer på cuppan och en fot med utskjutande figurer.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

Socknen ligger vid kusten på den östra sidan om Ångermanälvens mynning. Kyrkan ligger för sig i odlingsbygd på en platå ovanför en sluttning mot Norasundet. Trakten är rik på fornlämningar från järnålder, flera gravar/gravfält finns nordväst om kyrkan vid skolan och prästgården. Området utgör riksintresse.

Nora kyrka uppfördes 1804-06 av Simon Geting, efter ett kompromissförslag av Gustav Boman vid ÖIÄ.

Se också tidigare inventeringar

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den äldsta stenkyrkan uppfördes under medeltiden. Den revs 1804. Ny kyrka diskuterades redan 1780. 1802 gjorde byggmästare Simon Geting flera nybyggnadsförslag, som församlingen föredrog framför ÖIÄ:s. Ett kompromissförslag 1804 utfört av Gustav Boman vid ÖIÄ godtogs efter långdragen skriftväxling. Murad port med smidesgaller leder in till kyrkogården.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, bakomliggande smalare sakristia samt torn i väster. Huvudingång i väster samt ingångar mitt på långsidorna, den norra numera igensatt. 1804 års ritning följs i allt väsentligt.
Uppförd i gråsten och murtegel på gråstensgrund. Slätputsad i vitt. Taket plåtavtäckt.

EXTERIÖR - Nora kyrka hör till de största i Ångermanland, med sex rundbågiga fönster på var långsida förutom portar med halvfönster. Tornkroppen avslutas upptill av en konsolfris. På det flacka torntaket placerades tornur 1895. Öppen fyrsidig lanternin krönt av korsglob.

INTERIÖR - Tunnvälvt ljust putsat kyrkorum med inredning i grått och guld, huvudsakligen från slutet av 1850-talet. På altaret stod ursprungligen ett enkelt kors med svepduk. Nuvarande ståtliga altarväggsdekor utfördes 1858-60 av Lars Olof Hofrén med assistens av M Kärrlander, efter ritning av Ludvig Hedin. I det tredelade ramverkets högre mittbåge ett snidat krucifix, i de lägre sidobågarna placerades 1864 två gipsfigurer, som dock avlägsnades 40 år senare då det framgick att de föreställde Afrodite och Pallas Athena. De nuvarande skulpturerna, Johannes och Paulus av Hampe Svanberg, uppställdes 1912. I predellan en målning föreställande Nattvarden.
Trion Hedin-Hofrén-Kärrlander har även utfört predikstolen, som 1860 ersatte den äldre från 1810, utförd av Pehr Dahlquist från Nora efter ritning av Axel Almfelt. Hofrén har även gjort nummertavlorna. Slutna bänkar från 1860-talet i fyra kvarter. Orgel byggd av Anders G Nygren 1863 med fasad ritad av Per Ulrik Stenhammar. Utrymmet under läktaren till hälften utbyggt för förråd och samlingsrum.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997