Boge kyrka

Kort beskrivning av kyrkobyggnaden
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett kor med sakristia, långhus och torn.

Ytterväggar och murverk
Murverket är uppbyggt av kalksten. Ankarjärn (2 st.) är inlagda i långhuset, och dess sydvästra hörn stöttas av en kraftig stödmur av kalksten. De skråkantade socklarna, omfattningar, portaler och hörnkedjorna är frilagda från puts.

Tornhuv och yttertak
Åttasidig tornhuv, klädd med tjärad s.k. tornpanel (snedkantade bräder). Höjden till flöjeln är ca 37 m. På var sida finns två ljudgluggar, hälften av dem täcks med fågelskyddsnät på träramar och resten med träluckor. Konstruktionen består av sågade virken.

Klockdäcket består av spåntade bräder lagda med fall mot en nedsänkt ränna i mitten, utkastare åt norr. Däcket är klätt med asfaltpapp. Ränna av stål. Plåtlucka över uppgångshålet.
Yttertaken täcks av enkupigt handslaget tegel på tät bördning av råspont och papp, tjärade vindskivor av trä. Tätningar mot omgivande murverk av blyplåt. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör. Strävpelaren täcks av tjärade falar.

Takstolarna över kor och långhus består av bilade virken, långhusets virken är delvis återanvända, korets takstolar är förstärkta med sågade virken, gamla falar samt plattjärn. Knutpunkterna är dymlade halvt i halvt. Långhusets takstolar består av högben, två omgångar hanbjälkar, två omgångar stödben på vart högben samt bindbjälkar på två av takstolarna. Den yttersta takstolen (mot tornet) har stödben mellan högben och hanbjälke. Korets takstolar består av högben (delvis påsalade), två respektive tre omgångar hanbjälkar samt saxsparrar på två av takstolarna. Sakristians konstruktion är inte besiktigad.

Fasader
Samtliga fasader är putsade med kalkbruk och avfärgade vita.

Fönster och andra muröppningar
Koret, långhuset och tornet har vardera en fönsteröppning åt söder, koret har dessutom tre kopplade öppningar åt öster, och långhuset och tornet har vardera ett fönster åt norr. Sakristian har ett fönster i öster. Omfattningar, bågar och masverk (långhusets södra fönster) är av fint huggen kalksten. Koret och långhusets öppningar har enkla blyinfattade glas, inputsade i stenkarmarna. Tornets och sakristias fönster har karmar, bågar och spröjs av trä målade. Fönsterbleck av plåt. Sakristians fönster är invändigt försett med ett järngaller.
Sakristians och korets östra gavelrösten har vardera en raksluten öppning, båda försedda med tjärad trälucka. Tornet har i södra fasaden en rundbågig ljusöppning försedd med ett målat snickerifönster; i den norra fasaden en enkel öppning försedd med fågelskyddsnät; i den västra fasaden en korsformad öppning med fint huggna omfattningar av kalksten och fågelskyddsnät.

Portaler
Kyrkans tre portaler är uppbyggda av kalksten, där långhusets sydportal är den mest utsmyckade samt utgör huvudingång. Det är en spetsbågig perspektivportal med tre språng, kapitälbanden är smyckade med växt- och figurmotiv, manteltäckt tympanon samt vimperg. Korportalen är ensprångig med konturerad tympanon. Kapitäl med växtornamentik. Långhusets norra portal, den enklaste av dem, har i arkivolten en sten med figurer.
Portbladen är utvändigt klädda med tjärad panel lagd i fiskbensmönster.

Kyrkans byggnadshistoria
Boge kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. I början av 1200-talet avslutades bygget av en numera till största delen försvunnen romansk kyrka genom att ett torn uppfördes. Kvar av den kyrkan är endast nedre delarna av tornet och långhusets nordportal. Ett nytt kor med tillhörande sakristia kom till vid mitten av 1200-talet, och det nuvarande långhuset uppfördes under senare delen av samma århundrade. En rikt skulpterad portal sattes in i långhusets södra vägg omkring år 1350.
1858 drabbades kyrkan av en svår katastrof genom att de övre delarna av det medeltida tornet, som året innan skadats av en storm, föll ned över långhuset och raserade yttertak och valv. Långhuset reparerades därefter nödtorftigt, bl.a. insattes ett tunnvalv av trä som ersättning för de gamla kryssvalven. Tornet revs därefter i sin helhet och återuppbyggdes, ett företag som blev klart först 1892. Vid en restaurering 1925 återställdes även kryssvalven i långhuset.

De senaste restaureringarna
Den senaste invändiga re¬staureringen utfördes 1958, då man bl.a. tog fram muralmålningar från 1200-talet i koret och från 1400-talet i långhuset.
Den senaste utvändiga re¬staureringen genomfördes 1993, då samtliga fasader putslagades och naturstensytorna rengjordes, taken lades om och tornhuven renoverades dess nedre del byggdes om, ny klockbock, och klockdäcket renoverades. Fönster och dörrar sågs över. Långhusets gavel av trä ersattes med en gavel av murat tegel.

Väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian
Kyrkorummets och sakristians väggar och valv är putsade med kalkputs och avfärgade, målningar finns på väggarna i koret och långhuset samt i korets valv och kring triumfbågen.
Koret och tornrummet täcks av vardera ett kryssvalv, långhuset av fyra vilka bärs upp av en rundpelare av kalksten. Korvalvet, som är det enda medeltida av dessa, är tältliknande. Kalkstenskonsoler på väggarna. Sakristian täcks av ett tunnvalv. Valven i tornet och långhuset är slagna av tegel, korets och sakristians av kalksten.
Väggar och valv i pannrummet är gjutna av betong.
Bjälklag och golv
Korets golv är belagt med kalksten, medan sakristian, långhuset och tornrummet har enkla trägolv. Altarrunden är upphöjd med två steg och tornrummet med tre steg.