SANKT ANNA KYRKA

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.

Sankt Anna nya kyrka föregicks av ett kapell som ligger vid Kappelviken en knapp kilometer
norr om Sankt Anna nya kyrka. Under tidig medeltid hade platsen betydelse som
ledungshamn, det vill säga hamn för krigsväsendet till sjöss. I ringmuren som omgärdar
kyrkan skall det tidigare ha ingått två byggnader, muren var också försedd med järnringar så
att båtar kunde förtöjas vid platsen. Ursprungligen var kapellet ett annex till Skällviks kyrka,
vilket medförde att det inte var tillåtet att anordna några förrättningar som till exempel
begravningar här annat än när prästen från Skällvik var på besök. 1521 blev Sankt Anna en
egen församling. När Gustaf Vasa vistades på Stegeborgs slott och fick skärkarlarna till hjälp
mot Nils Dacke, gav han dem i belöning tillstånd att döpa, viga och begrava de sina vid Sankt
Anna kapellkyrka.

Under pesten år 1710-1711 anordnades särskilda begravningsplatser på Nedre Gränsö och
Torönsborgs ägor. De pestdöda fick inte enligt kungamakten begravas på kyrkogården för
smittans skull.

Det finns idag inte några synliga gravar eller gravstenar på den gamla kyrkogården. På
kyrkans södra sida finns en öppen klockstapel uppförd på 1960-talet. Under 1990-talet
anordnades en minneslund söder om kyrkan.

Redan under 1700-talet väcktes frågan om en ny kyrkobyggnad. 1819 började den nya kyrkan
att byggas på höjden mellan Kappelviken och Blindsvik, där mark skänktes av Torönsborgs
ägare. (Sankt Anna är en herrgårdssocken. Tre herrgårdar ligger inom eller delvis inom
socknens gränser. Att tre stora herrgårdar ligger inom socknens gränser avspeglas även på
kyrkogården, genom olika gravplatser. Av de tre herresätena är Herrborum det äldsta. När den
heliga Birgittas dotter Ingegerd blev nunna i Vadstena 1375, överlämnade hon bland annat sin
del av Herrborum till klostret. Ägare till det gamla godset har under tiderna varit medlemmar
av ätterna Banér , Gyllenstierna och Mörner. Sammanflätad med Herrborums historia är
Torönsborg, de båda godsen har ägts av samma familjer. Ängelholms herresäte hörde under
1500-talet till Stegeborg. I början av 1600-talet kom det i Erik Göransson Ulfsparres ägo. År
1719 kom godset till ätten Spens ägo.)

Redan första söndagen i advent 1821 stod kyrkan klar för gudstjänst, men först 1823 blev den
invigd av biskop Wallenberg. Vid detta tillfälle predikade prosten Brunnius, som varit den
drivande kraften vid kyrkobygget. Brunnius dog 1828 och ligger begravd på kyrkogårdens
norra sida, där ingen annan ville jordfästas.

Kyrkogården bestod från början av så oländig och stenig mark att det tog hela sex år att få den
färdig och till en kostnad nästan lika stor som hela kyrkobygget. Den ursprungliga
kyrkogården låg söder om kyrkan.

1987 utvidgas kyrkogården åt norr, även en ny parkeringsplats anlades. Ytterligare
utvidgningar norr om kyrkogården som invigdes 2000 av Biskop Martin Lind har genomförts.
Kyrkogården omges av en stenmur med huvudingång i väster. På kyrkogården finns tre
gravkor med liknande utseende, byggnaderna är låga med vita spritputsade fasader,
slätputsade omfattningar och sadeltak täckta med falsad plåt.

Ett fotografi från 1935, över kyrkogården i söder visar gravvårdar i glesa rader på
gräsbevuxen mark, varav några ser ut att vara i trä med en enkel utformning krönta av ett
kors.

FÖRSAMLING 1995 - SANKT ANNA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1566, 1900: 1987, 1995: 772

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Nya kyrkan ligger naturskönt, lite undanskymd i en sidodal, ca 200 m söder om den gamla kyrkan. Tomten skänktes av greve Göran Gyllenstierna på Torönsborg. På den nya kyrkogården finns flera gravkapell och kyrkan är i övrigt omgiven av pastorsexpedition, kyrkstallar, skola, servicehus och församlingshem. Prästgården vid Korsnäs. De båda kyrkorna ligger 2 mil sydost om Söderköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: SANKT ANNA KYRKA uppfördes i sten och tegel 1819-22 (invigd 1824) efter ritningar som levererats av ÖIÄ och godkänts redan 1778, troligen baserade på förslag av Casper Seurling. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt korutsprång och lågt torn i väster. På sydöstra sidan ligger familjen Gyllenstierna till Torönsborgs patronatskor, kallad grevekyrkan. En sakristia har tidigare funnits i norr, vilken dock revs i samband med Kurt von Schmalensees restaurering 1960. Sakristian är nu inrättad under läktaren.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i vitputsad fältsten. De klassicistiska fasaderna artikuleras av pilastrar och rustikpartier kring portalerna. Långhuset täcks av ett sadeltak täckt med skiffer, koret och sakristian av varsin halvkupol klädd med plåt, och tornet kröns av en huv med kopparplåt. Invändigt har kyrkan trätunnvalv i långhuset och hjälmvalv av trä i koret. Korets ursprungliga trägolv, schackrutigt målat i svart och vitt, har bevarats innanför altarringen. Åren 1913-17 företogs en restaurering under ledning av arkitekten Gustav Linden, då bl.a. bänkinredningen tillkom. Vid Kurt von Schmalensees restaurering 1960 tillkom läktarunderbyggnaden. Den senaste renoveringen 1996 innebar huvudsakligen underhållsåtgärder. Inredningen är i huvudsak samtida med byggnaden. Altartavlan målades av Pehr Hörberg 1805 med motiv efter Rubens, omfattningen har kvar sin ursprungliga färgsättning i grått och guld. Skenarkitektur på korväggen utgör en fortsättning av altaruppställningen. Altarringen målades av Bengt Frökenberg 1820-24 med scener ur Nya Testamentet i grisaille efter Pehr Hörbergs altarring i St Lars i Linköping. Vid samma tid tillkom även predikstolen och läktaren. Orgelfasaden utfördes 1832; orgelverket förnyades 1967. Bakom predikstolen finns draperimåleri bevarat, vilket synes mer ovanligt i Östergötland.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En märklig altartriptyk från 1590 överfördes från gamla kyrkan och hänger på södra väggen. Från gamla kyrkan härrör också en kopia av ett stiftarporträtt föreställande Sten Sture d.y. och Kristina Gyllenstierna. Originalet tillhör ett altarskåp skänkt 1516 till Västerås domkyrka. Dopfunten gjordes av T. Lundgren 1965.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Sankt Annas socken bildades 1521, samma år som den gamla kyrkan invigdes. I mitten av 1700-talet började kyrkan bli för trång, och den lämnades snart att förfalla. På initiativ av riksmarskalk Gyllenstierna togs ritningar fram på en ny kyrka i nyklassicistisk stil, troligen upprättad av byggmästare Casper Seurling 1778. Inte förrän 1819-21 förverkligades planerna, i princip baserade på Seurlings ritningar. Den nya kyrkan fick en rektangulär planform med halvrunt korutsprång, torn i väster, sakristia i norr och "grevekyrka" i söder. Sakristian revs på 1960-talet. Stommen är av gråsten och tegel och byggnadsmaterial hämtades bland annat från den gamla kyrkan som snabbt förvandlades till en ruin. Murarna är spritputsade och avfärgade i en gulvit ton, täckta av ett skifferklätt sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, och en ingång finns även mitt på södra långsidan. Interiören karaktäriseras av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det putsade tunnvalvet, det halvcirkelformade koret och altaruppställningen från byggnadstiden samt de öppna bänkkvarteren. På kyrkogården finns tre gravkor, troligen byggda i mitten av 1800-talet. I kyrkans omgivning finns en bebyggelse som vittnar om platsens betydelse som sockencentrum såsom skola, fd klockarbostad, kyrkstallar, ålderdomshem och kyrkoherdeboställe.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omges av en stenmur med huvudingången i väster. Gångarna är belagda med grus. På kyrkogården finns tre gravkor med likartat utseende. Byggnaderna är låga med vita, spritputsade fasader, slätputsade omfattningar, profilerade taklister och sadeltak täckta med falsad plåt. Ingången är placerad på gaveln. Ett av gravkoren var avsett för greve Mörner på Herrborum, 1850.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

Läs om Sankt Anna gamla kyrkogård i bifogat dokument!

SANKT ANNA KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca 2 mil sydöst om Söderköping, ett hundratal
meter från riksväg 210. Kyrkogården har en rektangulär planform i nord/sydlig riktning. Då
kyrkogården har utvidgats mot norr ligger kyrkan idag centralt på kyrkogårdens västra del och
kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

Sankt Anna nya kyrka
Sankt Annas socken bildades 1521, samma år som den gamla kyrkan invigdes (se slutet av
rapporten). I mitten av 1700-talet började kyrkan bli för trång, och den lämnades snart att
förfalla. På initiativ av riksmarskalk Gyllenstierna togs ritningar fram på en ny kyrka i
nyklassicistisk stil, troligen upprättad av byggmästare Casper Seurling 1778. Inte förrän 1819-
21 förverkligades planerna, i princip baserade på Seurlings ritningar. Den nya kyrkan fick en
rektangulär planform med halvrunt korutsprång, torn i väster, sakristia i norr och
grevekyrka i söder. Sakristian revs på 1960-talet. Stommen är av gråsten och tegel och
byggnadsmaterial hämtades bland annat från den gamla kyrkan som snabbt förvandlades till
en ruin. Murarna är spritputsade och avfärgade i en gulvit ton, täckta av ett skifferklätt
sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, och en ingång finns även mitt på södra
långsidan. Interiören karaktäriseras av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det
putsade tunnvalvet, det halvcirkelformade koret och altaruppställningen från byggnadstiden
samt de öppna bänkkvarteren.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kyrkogården består av fem kvarter: A-E. På tillgängliga gravkartor är inte kyrkogårdens
utbredning i norr medtagen. För att underlätta i rapporten har kvarteret döpts till E. Kvarter A
ligger öster om kyrkan, kvarter B går längs med hela kyrkogårdsmuren i öster samt längs med
del av södra kyrkogårdsmuren. Kvarter C ligger innanför delar av kvarter B och söder om
kvarter A. Kvarter D ligger i kyrkogårdens sydvästra hörn, väster om kvarter C. Kvarter E
ligger norr om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en öppen karaktär som ramas in av en trädkrans. Kyrkogården är delvis
terrasserad och rygghäckar växer i nord/sydlig riktning. Gravvårdarna är från 1822 och fram
tills idag. Vissa äldre strukturer på kyrkogården är tydliga, såsom att köpegravar förlades på
vissa avsedda platser eller längs med kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter, innanför
dessa lades de allmänna linjerna. På kyrkogården är fortfarande delar av den allmänna linjen
grusbelagd, omgärdade av lågt beskurna buxbomshäckar. Två gravkapell och en
bisättningskammare är betydande i kyrkogårdens gestaltning.

Omgärdning
Väster: kallmurad stödmur ca 1,2 m hög, muren har vissa skador. Enligt Linköpings stifts
inventering av bogårdsmurar 2004 är muren från 1820-talet.
Norr: kallmurad stödmur ca 1,1 m hög i murens västra del, muren blir sedan lägre åt öster.
Muren är lagd med skolning, vissa skador i muren finns på grund av träden i trädkransen.
Enligt Linköpings stifts inventering av bogårdsmurar 2004 är murens östra del ombyggd på
1960-talet.
Öster: kallmurad stödmur med trapetsformad genomskärning. Muren är ca 1,1 m hög. Enligt
Linköpings stift inventering av bogårdsmurar 2004 är muren omlagd på 1960-talet.
Söder: kallmurad mur. Muren är ca 1,2 m hög. Enligt Linköpings stifts inventering av
bogårdsmurar 2004 är muren orörd sedan 1830-talet då Mörners gravkapell byggdes.

Ingångar
Väster: två grindöppningar finns i väster. De murade och putsade grindstolparna är
kvadratiska i genomskärning, ca 3,0 m höga och 1,1 m breda. Stolptopparna är
pyramidformade och täckta med plåt. Grindstolparna kröns av klot och kors i trä. Dubbelgrind
i smitt järn med dekorativt krön.
Söder: grindöppningen finns i väster. De murade och putsade grindstolparna är kvadratiska i
genomskärning, ca 2,0 m höga och 0,7 m breda. Stolptopparna är pyramidformade och täckta
med plåt. Grindstolparna kröns av klot.
Enligt Linköpings stifts inventering av bogårdsmurar 2004 var de äldsta grindarna i väster
högre, detta är även något som syns på grindstolparna. De äldre infästningarna i
grindstolparna sitter högre än nuvarande och är betydligt kraftigare. I inventeringen av
bogårdsmurar står att de södra grindarna i väster samt grindarna i söder tillkommit 1916.

Vegetation
Väster: sex lövträd bildar trädkrans, lönn, kastanj och ek. På kyrkogårdens södra del växer
även två mindre tallar. Träden växer innanför och utanför bogårdsmuren.
Norr: sju träd bildar trädkrans, lind och ek. Träden växer innanför bogårdsmuren. I nordväst
växer en spireahäck.
Öster: fem lindar bildar trädkrans. Utanför bogårdsmuren växer en mängd olika träd bland
annat några ekar, området är kraftigt slybeväxt.
Söder: tre träd bildar trädkrans, kastanj, ek och lönn. Området utanför kyrkogårdsmuren är
delvis slybeväxt.
På kyrkogården växer flertalet rygghäckar i nord/sydlig riktning, samtliga häckar är av
häckoxbär.
Utvidgningen (kvarter E): i utvidgningens västra kant växer sju rönnar som bildar trädkrans. I
den norra kanten växer fyra lindar som bildar trädkrans. I utvidgningens östra del växer fyra
rader av häckoxbär.

Gångsystem
Samtliga gångar på kyrkogården är grusbelagda. Från den södra av de två ingångarna i väster
leder en gång fram till en av kyrkans ingångar i söder. Gången fortsätter österut mot
kyrkogårdsmuren i öster. Från grindöppningen i söder leder en gång mot kyrkans entré i söder
samt en gång österut som löper runt hela kyrkogården och slutar vid den norra
grindöppningen i väster.

Gravvårdstyper
Gravläggningarna på Sankt Anna kyrkogård är från 1822 och fram tills idag.

Minneslund
Minneslunden ligger vid Sankt Anna gamla kyrka.

Byggnader
På kyrkogårdens södra del, längs med bogårdsmuren står två gravkor varav det östra
gravkoret är släkten Mörners gravkor byggt 1830. Uppgifter saknas om det andra gravkoret.
Längs med den södra kyrkogårdsmuren står en bisättningskammare byggd 1935.
Byggnaderna är uppförda med likartat utseende. Byggnaderna är låga med vita, spritputsade
fasader, slätputsade omfattningar, profilerade taklister och sadeltak täckta med falsad plåt.
Ingången är placerad på gaveln.

Övrigt
På Sankt Anna kyrkogård finns en stor mängd undanplockade gravvårdar. Trots att de är
bortplockade från kyrkogården och sin ursprungliga plats har de ett stort eller mycket stort
kulturhistoriskt värde. Flertalet av de undanplockade gravvårdarna är från den så kallade
allmänna linjen med sina karaktäristiska små låga gravvårdar i svart granit, även ett flertal
gravvårdar i trä finns. Av gravvårdar med mycket stort kulturhistoriskt värde kan till exempel
nämnas gravvårdar i smidesjärn eller gjutjärn i form av kors, eller gravvårdar i form av
avbrutet livsträd.

Enligt uppgift står samtliga undanställda gravvårdar från kyrkogården idag längs med
kyrkogårdsmuren.
Under inventeringstillfället (juli 2006) togs flera gravvårdar bort från kvarter C. Gravvårdarna
fanns på det fortfarande grusbelagda området och ingick i den så kallade allmänna linjen.
Gravvårdarna ställdes längs med kyrkogårdsmuren.

Kyrkan ligger på en svag höjd, höjdskillnaden är tydligast i väster. Utanför kyrkans entré i
väster är området grusbelagt, ett staket med svarvade trästolpar och ett räcke i järn löper i en
halvcirkel, centralt placerat från kyrkans västra gavel. Räcket löper jämsides med en stödmur,
även den i en halvcirkel. Stödmuren delar upp området väster om kyrkan, så att två vägar
löper på var sin sida om muren, upp mot kyrkans entré i väster.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-304 och ligger öster om kyrkan. Norr om kvarteret ligger
kyrkogårdens utvidgning, öster om kvarteret ligger kvarter B och söder om kvarteret ligger
kvarter C.
Gravnumreringen börjar i kvarterets nordvästra hörn och löper sedan längs med och runt
rygghäckarna för att sluta i kvarterets nordöstra hörn.

Allmän karaktär
Kvarteret är till viss del terrasserat och i dess norra och östra del är en stödmur synlig. I
kvarteret växer rygghäckar av häckoxbär i nord/sydlig riktning.

Omgärdning
I norr avgränsas kvarteret av kyrkogårdsmuren.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, fyra rader rygghäckar av häckoxbär växer i nord/sydlig riktning.
Kvarteret angränsar i norr till trädkransen där tre lindar växer.

Gångsystem
I kvarteret finns inga belagda gångar, runt kvarteret går en grusad gång.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är mestadels från 1950-2000-talet, låga breda gravvårdar i grå granit är vanliga.
I kvarterets östra del tas en stor del av kvarteret upp av en familjegrav tillhörig släkten Spens
från Engelholm.
Kvarteret har tre kors av metall i olika utföranden och material, koppar gjutjärn och
järnsmide.

Kvarter B
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-150 och ligger öster och sydöst om kyrkan. Kvarteret går
längs med hela den östra kyrkogårdsmuren och till hälften längs med den södra
kyrkogårdsmuren. Öster om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren ligger obrukad mark, där
enstaka större ekar växer. Sydöst om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren ligger det gamla
ålderdomshemmet.

Gravnumreringen börjar i kyrkogårdens nordöstra hörn och löper längsmed kyrkogårdsmuren
i öster åt söder, numreringen fortsätter med gravvårdarna i söder, först med gravvårdarna öster
om Mörners gravkor för att sedan numrera gravvårdarna mellan gravkoren, den bakersta
raden numreras först.

Allmän karaktär
Kvarter B ligger längs med den östra och södra kyrkogårdsmuren. Längs med den södra
kyrkogårdsmuren finns ett område med flera köpegravar, flera av dem har stenram och är
belagda med grus. I den här delen av kvarteret finns även två gravkor. Gravvårdarna längs
med den östra kyrkogårdsmuren är även de mestadels köpegravar men dessa gravvårdar är
mindre.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i öster och söder.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. Kvarteret angränsar i öster till trädkransen där lindar växer, i söder
angränsar kvarteret till trädkransen med en kastanj och en ek.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem, längs med hela kvarteret löper en grusad gång.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera omgärdade gravvårdar belagda med grus. Stora gravvårdar är placerade
i kvarterets östra del.

Byggnader
Vid kyrkogårdsmuren i söder står två gravkor, se den allmänna beskrivningen.

Kvarter C
Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-743 och ligger söder och sydväst om kyrkan. Norr om
kvarteret ligger kvarter A, väster om kvarteret ligger kvarter D och öster och söder om
kvarteret ligger kvarter B.

Gravnumreringen startar i kvarterets nordöstra hörn och löper sedan längs med och runt
rygghäckar och gravvårdar för att sluta vid släkten Mörners omgärdade gravplats.

Allmän karaktär
Kvarter C är till största delen grusbelagt, gräsbeläggning finns i kvarterets östra och västra
delar. På den grusbelagda delen av kvarteret omgärdas flertalet gravvårdar av låga
buxbomshäckar.

I kvarterets nordvästra del dominerar släkten Mörners gravplats omgärdad av ett
gjutjärnsstaket.

Vegetation
Kvarterets östra och västra del är belagt med gräs, där växer även rygghäckar av häckoxbär.
Den grusbelagda delen har omgärdningar av buxbom.

Gångsystem
Stora delar av kvarteret är grusbelagt och har inget gångsystem. Runt kvarteret löper flera
grusade gångar.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns ett stort antal gravvårdar från den s k allmänna linjen. De enkla mindre
gravvårdarna dominerar därför kvarteret. Flera av gravvårdarna är omgärdade av låga
buxbomshäckar.

Kvarter D
Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-239 och ligger söder om kyrkan. Sydväst om kvarteret,
utanför kyrkogårdsmuren, ligger de f d kyrkstallarna. Väster om kvarteret ligger den f d
klockarbostaden, idag församlingshem. Öster om kvarteret ligger kvarter C.
Gravnumreringen börjar i kvarterets nordöstra hörn och löper sedan längs med och runt
rygghäckarna för att sedan sluta i kvarterets nordvästra hörn.

Allmän karaktär
Kvarteret är delvis terrasserat i väster. En hög stödmur avgränsar kvarteret och kyrkogårdens
utbredning i väster. Flera större lövträd angränsar till kvarteret utanför kyrkogården och ger
karaktär åt kyrkogården och kvarter D.

Ingångar
Två av kyrkogårdens ingångar ansluter även direkt in till kvarter D, detta gäller den södra av
de två ingångarna i väster samt kyrkogårdens ingång i söder.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, rygghäckar av häckoxbär växer i nord/sydlig riktning. Norr om
kvarteret växer flera kastanjeträd, utanför stödmuren i väster växer två större ekar samt en tall.

Gångsystem
Från kyrkogårdens och kvarterets ingång i söder löper en grusbelagd gång fram mot kyrkans
sydportal, där ansluter gångsystemet även till kvarterets ingång i väster. Runt kvarteret löper
en grusbelagd gång. Tidigare har det även funnits grusbelagda gångar i kvarteret, de är
numera igenlagda och belagda med gräs.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns den äldsta gravvården på Sankt Anna kyrkogård, gravvården restes 1822.
Låga breda gravvårdar i granit från 1940-1960-talen dominerar annars i kvarteret. Enstaka
gravvårdar i trä i form av kors förekommer.

Kvarter E - utvidgning
Kvarteret omfattar gravplats nr? Det ligger norr och nordväst om kyrkan. Väster och norr om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger skolan och jordbruksmark. Söder om kvarteret ligger
kyrkan och kvarter A.

Allmän karaktär
Kvareteret ligger norr om den äldre kyrkogården. Kvarteret ligger ca en meter lägre än den
äldre kyrkogården.

Omgärdning
Kvarteret saknar omgärdning men angränsar i söder till kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Kvarteret nås direkt från parkeringen nordväst om kyrkan eller från kvarter A.

Vegetation
I kvarterets västra kant växer sju rönnar som bildar trädkrans. I den norra kanten växer fyra
lindar som bildar trädkrans. I kvarterets östra del växer fyra rygghäckar av häckoxbär.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem. Längs med, utanför kyrkogårdsmuren i norr, löper en
grusbelagd gång i väst/östlig riktning.

Gravvårdstyper
Kvarteret är endast belagt med några enstaka gravvårdar från 2000-talet.