Grav- och boplatsområde

Grav- och boplatsområde. Vid arkeologiska undersökningar mellan åren 1983 och 1998 konstaterades att grav- och boplatsområdet överstiger 200 000 kvm och är belägen mellan höjdkurvorna 12-17 m.ö.h. Undersökningarna pågår fortfarande (år 2009).

Boplatsen kan delas in i flera faser där de två äldsta och högst belägna dateras till mesolitikum. Av dessa bosättningsfaser kan den yngsta dateras till senmesolitikum genom fynden av en stor mängd yxor av bl.a. limhamns- och lihultstyp. Transgressioner indikerar att boplatserna varit belägna i anslutning till den dåtida strandlinjen.

Grav- och boplatsområdets nedre delar dateras till gropkeramisk kultur. Den tidigaste neolitiska bosättningsfasen dateras till ca 3000 f.kr. och tolkas som en tillfällig jakt- och fiskestation.

Den huvudsakliga bosättningen börjar ca 2900 f.kr. Kulturlagret har en tjocklek på upp till 1 m. Den äldsta daterade graven anlades ca 2750 f.kr. och då samtliga undersökta gravar är nedgrävda genom boplatsens kulturlager så tolkas kulturlagret ha tillkommit under en tidsperiod av ca 200 år.

Fyndmaterialet från boplatsen består av över 7 000 artefakter jämte mer än 1 miljon övriga fynd inkluderande 2,5 ton keramik och 3,5 ton djurben. Benen härstammar främst från fisk, säl, fågel och gris, men även får, get, nöt, hund och räv är representerat.

Gravfältet sammanfaller ungefärligt med boplatsen neolitiska del och består hittills av 70 undersökta skelettgravar. Gravfältet har varit i användning under perioden 2750-2300 f.kr. och är beläget inom ett 60x35 m (N-S) stort, ovalformat område.

Gravarna är nedgrävda och anlagda på kalkstensgrunden och fyllningen består av torv och kulturlagret från boplatsen. Bland de gravlagda finns män (22 st), kvinnor (20 st) och barn (15 st). Skeletten är mycket välbevarade tack vare den kalkrika jorden. Gravgåvorna består av keramik, yxor, fiskkrokar, harpuner, bennålar, bärnstenspärlor och svinbetar.

Gravarna är placerade kring ett ovalformat område, 22x10 m (N-S), inom vilket inga begravningar är gjorda. Här påträffades en yta med rikliga mängder fynd, bl.a. keramik och artefakter av ben, sten och flinta. Kulturlagret inom detta område var mycket mörkt och man påträffade 11 stolphål längs dess ena kant vilket tolkas som en avgränsning i form av en palissad. En stor mängd sälben påträffades, i flera fall hela skelett. Ytan tolkas som ett område för rituella aktiviteter.

Gravarna är placerade i två olika huvudriktningar, de äldsta i N-S riktning och de yngsta i Ö-V. Flera av de Ö-V orienterade gravarna skär de orienterade i N-S riktning. Trots de två traditionerna tolkas begravningarna uppvisa en obruten kontinuitet.